”Vi vet inte vad tycker om en bok förrän vi talat om den”. Så uttrycker sig Aiden Chambers i Böcker inom oss. Om boksamtal. (2002, s.17). Mina elever brukar säga att de bästa böcker de läst är dem vi pratat om. Jag  gissar att det är just interaktionen och utbytet av tankar som gör att de förstår innehållet, börjar tänka djupare, minns bättre och till slut blir läsare.

I detta resursmaterial ges förslag på hur ett boksamtal kan organiseras utifrån Chambers tankar.

Arbetsgång

Under och efter läsningen ska eleverna besvara följande frågor:

  • Vad i boken tyckte du om? Förklara.
  • Vad i boken tyckte du inte om? Förklara. Finns det något ställe i boken där författaren borde skrivit på något annat sätt?
  • Är det något som är svårt i boken eller som du inte förstår? Förklara.
  • Hittar du mönster på något sätt? Förklara. Det kan vara uttryck, händelser, eller annat som upprepar sig.
  • Kan du göra kopplingar till annat du läst? Liknar boken någon annan text eller film, eller blir du påmind om något du själv varit med om på riktigt.

För att stötta eleverna i detta arbeta kan du ge dem förslag på sådant man kan tycka om eller inte tycka om, hur mönster kan se ut och vad man kan göra kopplingar till. TANKEKARTA!

Ett annat sätt att stötta är att ge eleverna ett lässchema som ska fyllas i under läsningen.  Detta skapar struktur. Här är ett exempel.

För att stötta eleverna i vad man kan uttala sig om kan du använda denna tankekarta.

För de yngre eleverna som ännu inte skriver så mycket går det att använda bildstöd. Låt dem med post-it lappar, kanske i olika färger eller med symboler, markera sådant i boken som de tycker om eller inte tycker om, vad de undrar och vad de kommer att tänka på.

Som start på boksamtalet får var och en av deltagarna tala om vad de markerat som de tycker om, inte tycker om,  vad de undrar över, vilka mönster och vilka kopplingar de gör. Man kan gå en runda och låta alla få lika lång tid för att berätta, antingen fråga för fråga eller person för person. Under tiden antecknar jag som samtalsledare på tavlan eller i ett dokument. Därefter tittar vi tillsammans på tavlan och försöker gruppera det som står där. En del frågor hänger samman!

Det är först nu som det riktiga boksamalet kan börja. Bestäm tillsammans vad ur elevernas förberedelser ni börjar med. Planera noga hur detta samtal ska gå till så att alla får taltid. Här är några bra strukturer som du kan välja mellan: EPA , Mötas på mitten och  Karusellen. För att ett samtal ska fungera bör gruppen inte vara för stor.  Det är också viktigt att du undervisar i hur man uttrycker sig och hur man bidrar till att föra diskussionen framåt. Här är ett exempel på  hur man kan uttrycka sig i en diskussion.

Det är viktigt är att göra klart för eleverna att i ett boksamtal finns inga rätt och fel. Det är deras tankar som ska lyftas.  Så länge de kan motivera varför de tänker som de gör och använda texten som bevis/argument för detta är allt tillåtet! Avgörande är att du undervisar i hur  man uttrycker åsikter och argumenterar för dem och stöttar eleverna genom att t.ex. ge dem börjar på meningar. Här är ett exempel  på hur man uttrycker åsikter.

 

Här hittar du fler resursmaterial kring läsning på Malmö delar:

Resursmaterial, Läsning – Boktrailer

Resursmaterial, Läsning – Jag är-dikt

Resursmaterial, Läsning – Femrading

Resursmaterial, Läsning – Parläsning

Resursmaterial, Läsning – Bokens framsida  – före läsningen

Resursmaterial, Läsning – Bokens framsida – under eller efter läsningen

Resursmaterial, Läsning med flerspråkiga elever – Högläsning

Resursmaterial, Läsning med flerspråkiga elever – Läsning på elevens starkaste språk

 

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.