Gå direkt till innehållet

Detta stödmaterial har ett särskilt fokus på arbete i samband med högläsning för elever som inte har svenska som modersmål. Materialet har tre syften och ska ses som ett samlat stöd med olika delar:

  • Stöd till dina elever före, under och efter högläsningen av boken Bästa friends forever.
  • Mer generella tips och idéer på hur du kan tänka för att ge elever med svenska som andraspråk rätt förutsättningar i sitt lärande vid högläsning.
  • Stöd under kartläggningen ”Hitta språket – vi lyssnar och samtalar”, för att du ska kunna avgöra om eleverna behöver stöd i sin läs- och skrivutveckling eller i sin andraspråksutveckling – eller både och.

 


Fem moduler

I materialet finns fem moduler som du kan använda delar av, eller som helhet. Modulerna har inte någon inbördes kronologisk ordning, utan tanken är istället att du väljer det som är relevant för just din undervisnings- (och kartläggnings-) situation och elevgrupp.

Modul 2 och 3 hör tydligt ihop med högläsning av just boken ”Bästa friends forever”, medan modul 1 och 4 är mer generella råd när du högläser för och kartlägger dina flerspråkiga elever.

Råden kan alltså användas oavsett val av högläsningsbok som stöd för elevernas läs- och hörförståelse.

Den sista modulen 5, ger dig en viktig och kortfattad teoretisk bas när det gäller andraspråksinlärning inför din planering av undervisning och kartläggning.  

Här följer en kort beskrivning över de fem moduler som arbetsområdet består av:

 

1. Planera och genomföra kartläggning

Här hittar du en matris som utgår från fyra kännetecken i undervisningen som stöttar elever som utvecklar ett nytt språk samtidigt som de utvecklar nya kunskaper, nämligen språkliga mål i Lgr 22, kontextrikedom, interaktion med andra och stöttande aktiviteter. Kännetecknen representerar delar i undervisningen/kartläggningssituationen som är nödvändiga för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling, men bra för alla elever. 

 

2. Bild- ordlistor för att stötta högläsningen

I modulen finner du tre bild-ordlistor till boken ”Bästa friends forever”. De är exempel på hur du som lärare kan stötta (flerspråkiga) elever före, under och efter högläsningen.  Listorna är tänkta som en inspiration till lärare som vill arbeta språk- och kunskapsutvecklande med samtal om texten i boken och är varken färdiga eller  objektiva.  

 

3. Sammanfattning av bokens kapitel

”Bästa friends forever” är indelad i 12 kapitel och här följer en mycket kort sammanfattning av dessa. Återkommande teman i boken är känslor, hemmiljö och skolmiljö. Därför fokuserar sammanfattningen på dessa tre områden. Den kan till exempel användas för att få en överblick vid planering av din undervisning. 

 

4. Högläsning och cirkelmodellen – ett konkret exempel

I modul 4 får du några mer konkreta exempel på aktiviteter som kopplats till cirkelmodellen/genrepedagogik i samband med högläsning av en berättande text. Beroende på din elevgrupp kan du sedan välja vad som kan passa utifrån just deras förutsättningar och behov. 

 

5. Teoretiska modeller och grundläggande begrepp

Modulen innehåller några viktiga teoretiska utgångspunkter för vad du bör tänka på när du planerar din undervisning. De fungerar som en bakgrund till alla modulers innehåll, och brukar nämnas när lärare diskuterar och arbetar utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt. Centrala begrepp och teorier som anknyter till undervisning sammanfattas på ett kortfattat sätt. 

Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning med fokus på språkets roll i alla ämnen är bra för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever. Innehållet i denna sammanställning kan och bör givetvis fördjupas och utvecklas.  

 


Men vi ska ju kartlägga på hösten, och får denna bok på våren?

Det stämmer. På hösten ska alla elever i förskoleklass kartläggas, det är vi ålagda enligt Skollagen. Däremot ska det som kartläggs vara levande över hela läsåret. På hösten ska vi kartlägga elever, bland annat i aktivitet 2 som denna handledning handlar om. När kartläggningen sedan är gjord analyseras resultatet och vårterminens arbete planeras med utgångspunkt i resultatet av kartläggningen. Det vill säga om du har elever med svenska som andraspråk som inte har visat sitt kunnande inom en eller flera delar av aktivitet 2 (högläsning), så behöver den fortsatta undervisningen utgå ifrån det för att vidare stötta elevernas andraspråkliga utveckling. Då kan du också ta stöd av detta stödmaterial. 

 

Varför ska eleverna kartläggas inom just detta område?

Ett av de tidigaste tecknen på ett begynnande läsintresse är när elever vill lyssna på sagor och berättelser som en vuxen läser högt. Genom att till exempel diskutera med eleverna om huvudkaraktär, innehåll och händelse i texten kan grunden för läsförståelse läggas redan innan eleverna klarar av att läsa på egen hand. Att kunna samtala och vara en aktiv samtalsdeltagare är av betydelse för den fortsatta utvecklingen av läs-och skrivförmågan. 

 

Så vilket kunnande ska vi få syn på?

Aktivitet 2 i kartläggningen (högläsning) är uppdelad i tre delar (observationspunkter).

  1. Visar intresse för högläsning (Uppmärksamma och notera om eleven visar intresse genom sitt kroppsspråk eller genom att kommentera eller ställa frågor under läsningen.)
  2. Kan delta i samtal om text och bild (Uppmärksamma och notera också om eleven kan återberätta textens innehåll eller om han eller hon vill höra mer om texten efter läsningen)
  3. Kan återge ett händelseförlopp (Uppmärksamma och notera om eleven kan återge ett händelseförlopp i texten med en början, ett innehåll och ett slut.)

 

Varför just ett stödmaterial för flerspråkiga elever?

Enligt garantin för tidiga stödinsatser ska alla elever ges rätt stöd i rätt tid. Om en elev med svenska som andra andraspråk inte visar något kunnande i en eller flera delar av kartläggningen behöver vi som lärare ta reda på vilka stödinsatser som behövs så att eleven får rätt stöd. Vi behöver ta reda på om eleven har begynnande läs- och skrivsvårigheter eller om eleven behöver stöd i sin andraspråksutveckling. Eller både och. Detta kan synliggöras genom att göra kartläggningen på båda språken och jämföra dem. Om eleven klarar aktiviteter på sitt starkaste språk men inte på svenska så behöver troligtvis inte specialpedagogiska åtgärder sättas in utan eleven behöver få stöd för att utveckla sitt andraspråk. Om läraren inte kunnat bedöma att eleven visat språklig medvetenhet utifrån en eller flera observationspunkter (varken på svenska eller sitt starkaste språk) behövs troligtvis specialpedagogiska åtgärder sättas in samtidigt som eleven får stöd att utveckla sitt andraspråk. 

Det finns inte alltid möjlighet att genomföra kartläggningen eller högläsningen på elevens starkaste språk. Därför utgår vi härifrån att läsa på svenska och att ge stöttning i förståelsen. Materialet utgår från fyra kännetecken för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.  I denna handledning illustreras kännetecknen med frågor och förslag på hur du kan planera din undervisning. Tänk på att låta arbetet få ta tid. 

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.

Moduler i arbetsområdet

1. Planera och genomföra undervisning och kartläggning

Förberedelse av kartläggning För att du ska kunna ge dina flerspråkiga elever de bästa möjliga förutsättningarna att visa sina förmågor och färdigheter under kartläggning och analys av deras språkliga...

2. Bild- ordlistor för att stötta högläsningen

Högläsning av ”Bästa friends forever” I den här modulen hittar du bild-ordlistor som du kan använda under högläsningen. Bild-ordlistorna i materialet är påbörjade och täcker inte bokens sa...

3. Sammanfattning av bokens kapitel

Kortfattad sammanfattning av innehållet i varje kapitel Här hittar du en mycket kortfattad sammanfattning av bokens samtliga kapitel vilket ger dig en god översikt av bokens innehåll.  Kapitel 1 Pres...

4. Högläsning och cirkelmodellen – ett konkret exempel

Cirkelmodellen – ett exempel som utgår ifrån en berättande text   I den här modulen får du några konkreta exempel som stöd för din planering av högläsningsaktiviteter med kopplingar till cirkelmodelle...

5. Teoretiska modeller och grundläggande begrepp

Att undervisa utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt är aldrig ett avslutat projekt. Istället handlar det om en ständigt pågående process och ett medvetet förhållningssätt till ku...