Att arbeta aktivt och medvetet med att väcka läslust har betydelse. Läslust kan ge våra barn och unga bättre förutsättningar att klara skolan och ta sig fram i en komplex verklighet. Under 2022 gav Anne-Marie Körling ut sin bok ”Väck läslusten i skolan!”. I boken delar Körling med sig av sina erfarenheter och tankar om läsning. Högläsningen har en central roll, men Körling lyfter även fram ett förhållningssätt och det ansvar som skolan har och måste ta när det gäller att väcka ungas läslust.
För att lyckas menar Körling att vi måste se arbetet med att väcka läslust som hela skolans angelägenhet. Därför är det viktigt att hitta verktyg som gör att vi kan arbeta mer strukturerat och medvetet med att fånga upp olika läsaktiviteter och hur vi håller balansen mellan den kravlösa läsningen och den mer kravfyllda läsningen, som skolan ansvarar för att utveckla. I Körlings bok lyfter ordföranden i Lärarstiftelsen Eva-Lis Sirén fram att:
Det är lätt hänt att läsningen reduceras till en individuell fråga för barn och föräldrar eller lärare och elev. Eller till ett allmänt krav på resultat för den ovillige läsaren. Men det är också en viktigt samhällsfråga. Ett land kan vara mer eller mindre läsvänligt. Vi har alla ett ansvar för att stå på läsandets sida. Det spelar roll hur vi beter oss, vilka ambitioner vi har och hur vi organiserar läsandets infrastruktur. (s. 45)
Att få syn på läsvanor inom verksamheten
För att få syn på läsandets infrastruktur och balansen mellan olika läsaktiviteter i skolan, men också hur elevernas läsvanor ser ut är det viktigt att vi reflekterar över hur vi på ett systematiskt sätt kan undersöka för att komma lite djupare och lite närmare in på den egna verksamheten. Här nedan kommer några förslag på undersökande aktiviteter som kan användas som inspiration eller verktyg för att kartlägga och få syn på läsvanor och aktiviteter inom verksamheten. Utifrån undersökningarna kan ni få syn på saker och reflektera över hur ni kan arbeta vidare med att väcka läslust och utveckla läsundervisningen på er skola.
Förhållningssätt och ambitioner?
Hur ser organisationen kring läsandets infrastruktur ut?
Reflektera tillsammans kring läsandets infrastruktur på er skola. Vilka är era styrkor, utmaningar, roller och ansvar? För ner era reflektioner i tabellen nedan. Utveckla gärna tabellen med fler funktioner och andra områden som kan vara angelägna att kartlägga och reflektera kring.
Hur kan vi få syn på elevernas läsvanor?
Ett sätt att få syn på hur era elever läser och vad de läser kan var genom en enkätundersökning. Hur skulle en enkät, som undersöker elevernas läsvanor, utformas för att få fram en tydlig bild av elevernas läsvanor? Här är några utgångspunkter som kan vara ett stöd om ni planerar för att undersöka elevernas läsvanor mer systematiskt.
- Vilka olika exempel på böcker och skrifter kan ni ange?
- Vilka exempel på platser och tider skulle ni kunna ange och exempel på hur läsningen kan gå till?
- Hur kan vi ringa in syftet med läsningen?
- Vilka bakgrundsfrågor kan vara intressanta att ställa för att ge oss mer information och möjliggöra jämförelser?
- Hur kan enkäten anpassas så att alla elever kan förstå och besvara den så självständigt som möjligt?
- Finns det andra saker som är viktiga att fråga kring och finns det andra sätt att ta synliggöra elevernas läsvanor än genom en enkät?
Kartlägg era läsaktiviteter under en vecka
Här är en mall som ni kan använda för att kartlägga era läsaktiviteter under en vecka. Syftet är att bli mer medvetna och få syn på balansen mellan den mer kravfyllda och den kravlösa läsningen.
- Var har ni era styrkor?
- Vilka är era utmaningar?
- Vad kan ni behöva utveckla och förstärka med olika typer av aktiviteter?
- När finns det möjligheter för olika typer av läsaktiviteter?
Se tillsammans över om det är något ni behöver lägga till eller förtydliga i tabellen och kom överens om hur ni ska sammanställa kartläggningen.
Med kravfylld läsning menas aktiviteter där eleverna ska lära sig lässtrategier, där läsutvecklingen ska bedömas och läsförmågan utvecklas. Med kravlös läsning menas aktiviteter där eleverna ska få läsa av egen lust, på sitt sätt, i sin takt, utan krav på bedömning.
Kartläggning på en minut – gruppnivå
Anne Marie Körling har beskrivit ett enkelt ganska snabbt sätt att kartlägga läsning på gruppnivå under en lässtund där eleverna läser självständigt och tyst. Syftet är att undersöka själva lässtunden i sig på ett strukturerat sätt, för att förbättra undervisningen om böcker och läsning, inte för att kontrollera om eleverna läser eller inte.
Rita en skiss över klassrummet med en ruta för varje elevs plats. Observera sedan och markera elev-rutorna med symboler enligt följande:
Här hittar du ett tomt ark att skriva ut
Fortsatt arbete
Fortsätt kartläggningen under lässtunden genom att på ett lågmält och nyfiket sätt prata med varje elev om deras böcker. Notera varje samtal i en klasslista datum, klockslag för att säkerställa att du har visat ett individuellt intresse och engagemang för varje elevs bok. Det är viktigt att alla elever, oavsett läsintresse och förmåga, har fått denna stund tillsammans med läraren efter ett antal lässtunder.
Via kartläggningen får läraren en möjlighet att förstå vad klassen behöver för typ av lässtöd för att utvecklas vidare, och undervisningen kan planeras och utvecklas utifrån det utgångsläge som faktiskt råder i klassen. Målet är att alla läser, tycker om att läsa och vill fortsätta att läsa. För att nå dit behöver läraren reflektera utifrån resultatet av kartläggningen som genomförts vid varje lässtund.
Några mer övergripande frågor om orsakerna till läs-klimatet i klassen, där några tar längre tid att analysera, kan ytterligare stötta lärarens analys:
- Vilka elever läser i klassen?
- Vilka läser inte?
- Vilka har slutat att läsa?
- Hur kan läskulturen främjas i klassen?
- Hur lång tid avsätts till läsning?
- Hur kan läraren reparera elevernas läslust?
- Vilka böcker högläser vi nu?
- Hur ofta högläser vi?
Källa
Körling, Anne-Marie (2022), Väck läslusten i skolan!. Lettland: En bok för alla.
Här hittar du fler resurser kring läsning
- Begreppsmoln före läsning
- Läsa argumenterande texter
- 90 sekunders högläsning
- Orsaksdiagram – ett stöd vid läsning
- Relationsdiagram – ett stöd vid läsning
- T.H.I.E.V.E.S – en strategi innan läsning av faktatexter
- Övertyga den andre
Johanna Florin
Petra Alfe Åslund
Spara som favorit
Du måste logga in för att kunna spara som favorit.