För att skolarbetet ska fungera behöver eleverna känna sig motiverade. Att på olika sätt kunna motivera elever är därför en av lärarnas viktigaste uppgifter. Men hur fungerar motivation och hur kan man göra som lärare för att öka och upprätthålla motivationen? I den här resursen får du en sammanfattning av en teori som kallas ”Målorienteringsteorin” samt förslag på hur den går att använda i klassrummet.
Målorienteringsteorin
Den här teorin utgår från vilka orsaker det kan finnas till att elever arbetar och anstränger sig eller väljer att inte göra det. Forskningen skiljer på Uppgiftsorienterade eller Prestationsorienterade elever.
Uppgiftsorienterade elever (lärandeorienterad)
Hos dessa elever står uppgifterna och stoffet i fokus och man anstränger sig för att förstå och lära sig och att klara olika uppgifter. Ansträngningen uppfattas som positiv och något som krävs för att man ska lära sig. Dessa elever ser även på fel och misstag som en naturlig del av lärprocessen. Eleverna utmärks ofta av att:
- de är intresserade av uppgifter
- de ser på förmåga som något som de kan förändra genom ansträngning
- prestationerna tolkas som ett resultat av ansträngningen
- de söker utmaningar
- de har tålamod när de stöter på svårigheter
- de uppfattar fel som något de kan lära av.
Prestationsorienterade elever (ego-orienterad)
Hos dessa elever står den egna personen i centrum för uppmärksamheten och man anstränger sig för att uppfattas positivt. Eleven har fokus på att visa sin egen kompetens och ser resultat i jämförelse av hur man presterar i förhållande till andra. Att lyckas är att uppnå bättre eller samma resultat än andra men med mindre ansträngning. Eleverna utmärks ofta av att de:
- gör sociala jämförelser
- ger upp när de stöter på problem
- anstränger sig bara när de kan klara av uppgiften
- uppfattar fel och misstag som skrämmande.
Prestationsorienterade elever kan i sin tur även vara offensiva eller defensiva. Den offensiva har fokus på att visa upp sin kompetens och uppfattas positivt av andra. Den defensiva har snarare som mål att undvika att uppfattas negativt och hamna bland de sämsta. Därför har den defensiva eleven en högre tendens att ifrågasätta sin egen förmåga vid misslyckande och försvagar ofta sin egen självvärdering.
Att bli uppgiftsorienterad
Att hjälpa sina elever mot att bli uppgiftsbaserade har stor betydelse då det leder till större intresse, engagemang och uthållighet när man stöter på problem och att eleven då i högre grad ber om hjälp. Dessutom blir det lättare att samarbeta då en prestationsorienterad elev jämför sig så mycket med andra att varje samarbetssituation tenderar att uppfattas som en konkurrenssituation. Därför är uppgiftsorientering en förutsättning för att skapa en lärmiljö där eleverna samarbetar och hjälper varandra.
Hur läraren kan hjälpa elever mot uppgiftsorientering
- Välj lärostoff och uppgifter som ger optimala utmaningar för varje enskild elev.
- Hjälp eleven att sätta upp kortsiktiga, personliga och realistiska mål.
- Låt eleven märka att denne gör framsteg och jämför med deras egen utveckling.
- Hantera all bedömning enskilt och inte framför andra.
- Förklara att fel och misstag ingår i lärprocesser.
Skolans målstruktur mot uppgiftsorientering
Värt att fundera över är vilka signaler din skola skickar till eleverna. Ligger mycket fokus på att skolan ger signaler att det viktigaste är att man är bättre än andra skolor? Har skolan en kunskapsorienterad eller prestationsorienterad målstruktur?
En kunskapsorienterad målstruktur utmärks av:
- Att skolan lägger vikt vid kunskap och förståelse
- Att fokus ligger på individuella framsteg och insatser
- Att eleverna uppmuntras att sätta upp individuella mål eller mål för grupparbeten
- Att resultat bedöms i förhållande till deras egna mål och tidigare resultat
En prestationsorienterad målstruktur utmärks av:
- Att skolan lägger störst vikt vid resultaten.
- Att elevernas resultat jämförs mellan eleverna, med andra klasser och med andra skolor.
För att stimulera motivationen är det viktigt att skolan lägger störst vikt vid progression, utveckling och individuella framgångar. Då blir signalen att eleven uppskattas för sin ansträngning inte för resultaten i jämförelse med andra. Fundera över vad just din skola signalerar är det viktigaste i skolan. När eleverna får rimliga mål, får veta när de gör framsteg kan de i högre grad koncentrera sig på sina uppgifter och mindre på hur de uppfattas. Då skapas en trygg skolsituation där misstag uppfattas som en naturlig del av lärprocessen och något man lär sig av.
Nyfiken på fler motivationsteorier
Lena Winqvist
Annika Almers
Spara som favorit
Du måste logga in för att kunna spara som favorit.