Ord & begrepp

Ett utvecklat skolspråk är centralt för att eleverna ska kunna uttrycka fördjupade kunskaper i ett ämne. Skolspråket skiljer sig från vardagsspråket, där skolspråket är ett formellt, skriftspråkslikt, opersonligt och abstrakt språk som innefattar ett ämnesspecifikt ordförråd med ord och begrepp som innebär utmaningar för våra elever.

För att stötta eleverna att förstå och utveckla skolspråket behöver vi arbeta medvetet och stöttande med att bygga upp ordförrådet och synliggöra betydelsen av ord och begrepp i ämnet.

I denna del presenteras några strategier som kan fungera som verktyg för pedagoger i arbetet med att utveckla elevernas skolspråk och synliggöra användandet av ord och begrepp i ämnet. I flera fall finns varianter för yngre årskurser längst ner i dokumenten med blå rubrik.

Den här modulen består av sex delar:

TILLBAKA TILL STARTSIDAN

A) Med dessa ord

Ordförrådet är en betydelsefull del av språkbehärskningen och ett barn som har svenska som förstaspråk beräknas vid skolstarten ha uppskattningsvis ett ordförråd på ca 8000-10 000 ord, vilket utgör den språkliga basen. Basordförrådet speglar den miljö och kultur som barnet växt upp i och när barnet blir äldre utvecklas språkets utbyggnad i takt med den kognitiva utvecklingen. Detta är en process som pågår livet ut och det beräknas att elever under grundskoletiden ökar sitt ordförråd med ca 3000 nya ord per år.

Skolan ansvarar för en stor del av denna ökning, men ordförrådet lärs också in utanför skolan bland annat genom läsning av skönlitteratur och genom olika aktiviteter. För att stötta våra elever i uppbyggnaden av språket är det viktigt att vi arbetar med aktiviteter där vi medvetet ger eleverna möjligheter att använda ord och begrepp för att utveckla och befästa sitt ordförråd. Aktiviteten “Med dessa ord” ger eleverna goda möjlighet att träna sig på att använda ord och begrepp.

B) Frågor i marginalen

För att eleverna ska kunna samtala, läsa och skriva om innehållet i olika skolämnen krävs det att eleverna behärskar skolspråket. Skolspråket är fyllt av utmaningar, där olika typer av ord och begrepp kan utgöra hinder i lärandet. Storleken på elevernas ordförråd och hur väl ordförrådet matchar textens innehåll är viktiga faktorer som påverkar elevernas läsförståelse.

Andra faktorer som påverkar läsförståelsen kan handla om elevernas förkunskaper kring ämnet och om hur texten är skriven. För att kunna stötta eleverna i deras språkutveckling och i mötet med olika texter är det viktigt att läraren har goda kunskaper om ord och begrepp och de utmaningar som dessa kan innebära, utifrån det ämne som vi undervisar inom. Till exempel innehåller SO- och NO-undervisningen många abstrakta begrepp där en utmaning är att begreppen ofta är svåra att koppla ihop med verkligheten och en konkret upplevelse, men en annan utmaning är att begreppen också ofta har en vardaglig betydelse som kan skilja sig från den naturvetenskapliga betydelsen. Båda aspekterna är viktiga att vara uppmärksam på.

En annan sak som vi inte alltid tänker på är att mer allmänakademiska ord och uttryck sällan förklaras i läromedel, men kan vara minst lika svåra för eleverna och viktiga för förståelsen som de mer ämnesspecifika orden. Det är också viktigt att vi är medvetna om att flerspråkiga elever har extra stora utmaningar med skolspråket, eftersom det tar flera år att utveckla ett andraspråk till samma nivå som klasskamraterna, som har språket som förstaspråk. 

C) Öva nominaliseringar

Skolspråket utmanar våra elever med ett mer formellt språk som innehåller många abstrakta begrepp. För att utveckla skol- och ämnesspråket är det viktigt med en stöttande och explicit undervisning som synliggör språkliga utmaningar för eleverna. De abstrakta begreppen kan ofta vara exempel på det som kallas nominaliseringar.

Ordet nominalisering kommer från det latinska “nomen”, som betyder namn och nominaliseringar ger just namn åt händelser och egenskaper. Nominaliseringar bildas när vi gör om ett adjektiv eller ett verb till ett substantiv till exempel “tänker” blir “en tanke”, “att vara rädd” blir “en rädsla”, “att vara stark” blir “en styrka” och så vidare. Att öva eleverna i att få syn på och lära sig använda nominaliseringar hjälper dem i arbetet med att ta till sig innehållet i mer avancerade texter och själv formulera texter med ett mer formellt skolspråk.

Att öva sig på att känna igen och använda nominaliseringar ger många fördelar och gör det lättare för eleverna att resonera kring likheter, skillnader, orsaker och konsekvenser och så vidare. Nominaliseringar är också ett verktyg som eleverna kan använda för att föra mer generaliserade och abstrakta resonemang. Det är viktigt att lära eleverna att nominaliseringar gör texterna mer komprimerade och informationstäta, där övningar i att använda nominaliseringar kan bli en viktig del i utvecklingen mot ett mer avancerat skolspråk.  

D) Språkbruk – textanalys av vardags-, skol- och ämnesspråk

Alla lärare har ansvar för elevernas språkutveckling. Därför är det viktigt att uppmärksamma den språkliga dimensionen i ämnet och att det för vissa elever även finns en andraspråklig dimension. Att inte förstå texter till fullo påverkar elevernas möjligheter att lösa uppgifterna de får, som är kopplade till texterna, och det påverkar även elevernas självkänsla.

Exempelvis visar pedagogikforskaren Ing-Marie Parszyk i en studie att de elever som tycker att matematik är tråkigt ofta sammanfaller med de elever som inte förstå texterna. En orsak till att eleverna har svårt för att förstå texterna de möter i skolan är att språket blir mer avancerat och komplicerat ju högre upp i årskurserna eleverna kommer.

Stadieövergångar kan till exempel innebära att en elev som hittills klarat sig relativt bra i skolan plötsligt står inför nya och ibland övermäktiga utmaningar. Som lärare måste vi vara uppmärksamma på dessa utmaningar och undervisa om hur texter och språket i ämnet är uppbyggt och hur ord och begrepp kan användas i olika sammanhang. Att analysera en text med fokus på språkbruk kan vara ett sätt att öka elevernas förståelse och stötta dem i deras språkutveckling.

E) Fånga ordet

Vi vet att ordförrådet har stor betydelse för skolframgångar och vi vet också att ordförrådet kan variera hos våra elever. Det är också lätt att tänka att om en elev kan förklara ett ord så har eleven fångat ordet, men så enkelt är det inte.

För att erbjuda goda möjligheter att bygga upp ett brett och djupt ordförråd behöver alla lärare grundläggande kunskaper om hur ordförrådet utvecklas under skoltiden och hos elever med olika förutsättningar. För att våra elever ska fånga orden är det viktigt att se till att eleverna möter orden i flera olika kontexter. Det innebär att vi behöver arbeta med orden i olika sammanhang och synliggöra hur ord ingår i nätverk tillsammans med andra relaterade ord, annan kunskap och alla erfarenheter vi bär med oss. Ett sätt att göra detta är genom aktiviteter som ger eleverna möjligheter att få syn på och öva hur ord kan användas och kopplas samman på olika sätt i olika sammanhang.

F) Bild- och ordlistor

Bild- och ordlistor är en strategi som kan användas i språk- och kunskapsutvecklande syfte före, under och efter textsamtal och andra aktiviteter med olika fokus. 

I exemplet nedan (Pdf) finns en lista med kolumner som visar olika sätt att förklara ord och uttryck ur en skönlitterär bok, nämligen “Jordgubbsbarnen” av Sara Olausson. Listan är ett förslag på hur bild- och ordlistor kan se ut, för att du som pedagog ska bli inspirerad och själv utgå från behoven i just din aktuella elevgrupp. 

Fler bild- och ordlistor tillsammans med mer utvecklade idéer finns i stödmaterialet ”Bästa friends forever” – kartläggning och undervisning med fokus på flerspråkiga elevers lärande. Du hittar även bild- och ordlistor i resursen Jordgubbsbarnen – undervisning med fokus på högläsning och flerspråkiga elevers lärande. 

Urvalet av bilder i listorna är hämtade från kostnadsfria bildbanker som är godkända för vidare offentlig spridning. Detta innebär att utbudet av bilder inte varit obegränsat och därför inte alltid helt logiskt kopplade bilder till listornas ord och uttryck. 

Listorna har en gemensam disposition:

När eleverna kontinuerligt använder och kanske skapar egna bild- och ordlistor, för att samtala och förklara för varandra, kan det bli ett tillfälle för dem att bredda kontexten i undervisningen och att interagera. Ett varierat och medvetet språkbruk, kontextrikedom och interaktion är viktiga kännetecken för ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt i all undervisning.

Exempel på bild- och ordlista

Mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Ta del av mer material som språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en samlad länklista.