Introduktion
– Vilken snygg tröja du har!
– Tack! Visst är den fin!
– Verkligen! Var har du fått den ifrån?
– Jag köpte den i den nya affärer runt hörnet. Du vet den som säljer snygga kläder gjorda av 7-åringar och vars fabrik lämnar farliga kemikalier i dricksvattnet i Bangladesh.
De flesta av oss vet… Men väljer vi att göra något åt det? Detta arbetsområde är gjord för att göra ett tungt ämne mer lättsamt och för att inge hopp om att vi tillsammans har makten att förändra världen.
Syftet är att hjälpa eleverna att bli mer medvetna konsumenter. Kläder kan vara ett roligt sätt att uttrycka sin identitet och i takt med nutidens “fast fashion” går allt snabbare uppmuntras vi att ständigt konsumera nytt och mer. Eleverna på grundskolan är konsumenter även om de oftast inte betalar inköpen själva. Med detta arbetsområde vill jag hjälpa dem att förstå att även dem har konsumentmakt och kan påverka en hel industri.
Mitt syfte är även att väcka elevernas nyfikenhet för tyg, dräkthistoria, design, mode, textilindustrin och ge dem en historisk ram för att de ska förstå hur vår konsumtion av kläder har förändrat. Med detta arbete vill jag uppmuntra eleverna att känna ansvar för sin konsumtion, få dem att känna solidaritet med andra människor och få dem att värna om både djur och natur.
Arbetsområdet består av en historisk tillbakablick på hur modet såg ut från ca 1500-talet i Europa och framåt. Detta presenteras i form av en bildpresentation och några filmklipp. Sedan kombineras materiallära och historia genom att med bomullen som exempel visa textilindustrins baksida då och nu. Därefter ges konkreta tips för medveten klädkonsumtion så att vi alla hjälps åt att nå de globala målen. Slutligen ska eleverna välja vilken utmaning de vill avsluta arbetsområdet med. Dessa utmaningar kan anpassas beroende på årskurs och på så sätt göras i en mängd olika årskurs.
Arbetsområdet är ämnesövergripande och innehåller en stor mängd länkar för att ge läraren och eleverna en möjligheten att inrikta sig eller fördjupa sig beroende på intresse. Materialet som presenteras här kan ledas av en eller flera ämneslärare. Lärare i slöjd, SO och HKK kan alla bidra med sina olika synvinklar och arbeta ihop kring innehållet men innehållet är också så pass självständigt att en enda lärare kan leda hela arbetsområdet.
Förankring i Lgr11, kap 1:
Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser […].
Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.
Se pedagogisk planering och förankring i kursplanen här.
Spara som favorit
Du måste logga in för att kunna spara som favorit.