Koordinaterna som gör att vi inte tappar bort oss

Förberedelser för läraren 

Läs igenom resursen här och fundera på om det finns information som du själv har att tillägga. Ta fram det material och de sidor du behöver för att genomföra din genomgång. Se till att alla elever har med sig relevant material till lektionen – exempelvis kartböcker. Om du tänker dela in eleverna i grupper – tänk ut dessa grupper i förväg.

GENOMFÖRANDE: Mayday, mayday! En stegvis genomgång av varför vi behöver de linjer vi behöver för att kunna navigera

Inled lektionen med det tänk om som presenterar hela resursen. Dramatisera konversationen mellan snedseglaren i Atlanten med sin barndoms skolatlas och kustbevaklingen i Rabat. Be om elevernas feedback. Varför är detta löjligt? Vad är det som gör situationen så omöjlig? Eleverna är ju inte korkade och kommer att sätta fingret på det uppenbara: Kustbevakningen i Rabat har inte samma kartbok, skalor kan vara olika på olika kartor, även med samma kartbok är positionsangivelsen för vag för att det över huvud taget kan fungera osv. osv.

Gå sedan vidare till att ge en liten historisk översikt kring kartor. Besök resursen Vet vi verkligen hur världen ser ut på Malmö delar för mer information. Visa på hur människor först seglade längs kusterna och hur de senare med hjälp av nya och bättre navigeringsverktyg vågade sig ut på öppna havet. Sätt sedan fingret på behovet av att kommunicera med andra människor kring kartor och hur världen ser ut. Hur ska vi kunna berätta för andra – på ett sätt som de fattar – var i världen någonting är? Det behövs ett gemensamt referensverk. Stödlinjer på kartor kan ha den funktionen. Fråga eleverna om vad som är det rimligaste strecket att sätta ut på en karta – det mest naturliga. De kommer att svara ekvatorn – eftersom det faktiskt är jordklotets naturliga mitt.  Rita en enkel skiss på kartan och visa hur ekvatorn och alla andra latituder mäts och numreras – från 0º  till 90ºN och 90ºS.  Var noggrann – av erfarenhet är detta svårt för elever att greppa. Återvänd sedan till snedseglaren på Atlanten. Gå tillbaka till det påhittade radiosamtalet. Skulle den nya informationen hjälpa?

– Mayday, mayday! Min båt har fått motorstopp mitt ute på havet. Jag är i sjönöd.

-Det här är kustbevakningen i Rabat, Marocko. Vi hör dig. Kan du ange din postion?

– Jag befinner mig 34ºN om ekvatorn.

Eleverna kommer mycket riktigt att konstatera att med den uppgiften så blir det ändå svårt att hitta snedseglaren. Enbart latitud hjälper inte. Personen kan befinna sig var som helst på den linjen hela vägen över Atlanten ända till Bermuda och North Carolina. Det krävs mer information för att en ska kunna hitta någon på kartan. Åtminstone en linje till krävs. Introducera sedan behovet av en linje som går från norr till söder – en longitud. Fråga eleverna var noll längs en sådan linje rimligtvis bör vara? På ekvatorn är det ju självklart. Ekvatorn är där jorden är bredast. Finns det en lika naturlig startpunkt för en longitud från Nordpolen till Sydpolen? Be eleverna fundera enskilt eller i par och ge dem några minuter. I slutändan finns det ju dock inget svar. Avståndet från nord till sydpol är lika långt oavsett var du mäter. Använd därför detta tillfälle att förklara varför nollmeridianen i slutändan dras genom London (den globala imperiemakten på den tiden) och inte i Paris (trots att de försökte). Rita en enkel skiss på kartan och visa hur nollmeridianen och alla andra longituder ritas  – från 0º  till 180ºV och 180ºÖ.  Var återigen noggrann i förklaringen av numreringen – särskilt med det faktum att skalan skiljer sig från latituderna.  Återvänd sedan till snedseglaren på Atlanten. Gå tillbaka till det påhittade radiosamtalet. Skulle den nya informationen hjälpa?

– Mayday, mayday! Min båt har fått motorstopp mitt ute på havet. Jag är i sjönöd.

-Det här är kustbevakningen i Rabat, Marocko. Vi hör dig. Kan du ange din postion?

– Jag befinner mig 34ºN om ekvatorn, 26ºV om nollmeridianen. 

Med denna information kan kustbevakningen i Rabat faktiskt hjälpa till och hitta den förvirrade snedseglaren (även om avståndet är stort). Faktum är ju att snedseglaren skulle kunna ange dessa koordinater till vilken kustbevakning som helst. De behöver inte ens kunna prata något gemensamt språk. Så länge siffrorna överförs kan vem som helst hitta vilken plats som helst eftersom systemet är globalt.

GENOMFÖRANDE: Övning#1: Rita världen och placera ut symbolerna

Detta är ett utmärkt tillfälle att låta eleverna öva att rita världen. Besök resursen Rita världen på Malmö delar för att träna eleverna i att rita kartor. Dela ut ritpapper till eleverna och be dem rita världen i en enkel form. Be dem sätta ut ekvatorn och nollmeridianen mycket tydligt och när eleverna sedan är klara ge dem ett antal positioner att sätta ut symboler vid ett antal olika positioner:

Gå runt och hjälp eleverna i denna uppgift och var tydlig med att det ju inte krävs någon millimeterprecision – det handlar om att ifrån sin kunskap om linjerna kunna se ungefär var symbolerna borde vara. Be eleverna först ta hjälp av varandra om de stöter på problem och först om de fortfarande inte förstår be om din hjälp.

GENOMFÖRANDE: Övning#2: Kartjakt 

Dela ut kartor till alla elever och placera dem två och två. Använd övningen som en chans att lära eleverna att använda en kartbok på ett vettigt sätt (innehållsförteckning, index etc.) om det beövs. Börja med att genomföra några gemensamma övningar framför tavlan. Be eleverna bläddra fram till ett uppslag med en full världskarta och ge dem sedan ett antal platser som du vill att de ska ange koordinaterna för. På denna nivå är exakthet inte det centrala. Ungefärliga koordinater är okej.  Några exempelkoordinater:

När eleverna har fått upp ångan – höj svårighetsgraden lite och be eleverna med större exakthet återge koordinaterna för mindre orter. Orter som eleverna inte kan hitta på en världskarta utan kräver ett index. Exempelvis:

Avsluta de gemensamma övningarna genom att vända på utmaningen och ange några koordinater som eleverna får leta efter lämplig plats för:

Släpp slutligen loss eleverna och be dem utmana varandra – antingen genom att ange koordinater och kräva platsen eller genom att ange platsen och kräva koordinaterna. Går runt bland eleverna och lyssna och erbjud hjälp där det behövs.

GENOMFÖRANDE: GPS

Avsluta lektionen genom att visa på att det koordinatsystem som du under lektionen pratat om är samma system som används av satelliter och som hjälper till att positionera telefoner, bilar etc. Plocka fram Google Earth (eller dylikt system) och visa på hur varje punkt på jordgloben kan anges med stor, stor exakthet. Om tid finnes: låt eleverna experimentera vidare eftersom Google Earth är ett sant magiskt system.