Resursmaterial:
Vet vi verkligen hur världen ser ut?

Om resursen

Skolbibliotek

Filmen som ligger till grund för diskussionen är bara en av över 17000 filmer som ligger helt tillgängliga för lärare i Malmö. Besök Skolbibliotek för att hitta filmer. (Skolbibliotek hette tidigare Selma). Sidan är en nyttig resurs för varje lärare och kan inte nog rekommenderas.

Ur syftestexten för historia:

”Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.”

Ur syftestexten för fysik:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra.

Fördjupning

Det finns några andra resurser och arbetsområden som också rör både geografi, världsuppfattning och hur vi vet att vi vet det vi vet. Besök resursen Veta, tycka tro om den vetenskapliga metoden på Malmö delar.  Du kan också besöka resursen Kartorna ljuger för oss som är kartspecifik.

Förberedelser för läraren 

Läs igenom resursen här och fundera på om det finns information som du själv har att tillägga. Titta på filmen Kungliga vetenskapsingenjörsakademiens om hur vi ser på världen. Filmen tar också upp hur vi genom vetenskaplig metod breddar denna världsbild.

GENOMFÖRANDE: Vad vet vi om världen egentligen?

Börja lektionen med att att fråga eleverna om vad vi vet om världen (jorden) egentligen. Säg att du letar efter fakta som vi vet med säkerhet. Be dem hålla sig till det lite mer konkreta och praktiska – till skillnad från det mer esoteriska. Hellre: vi vet att jorden kretsar kring solen, än: vi vet att godhet existerar på jorden. Ge eleverna några minuter och samla sedan deras kollektiva kunnande i en lista på whiteboarden eller i ett digitalt dokument alla kan se.

Gå sedan igenom det som ni gemensamt satt upp på tavlan. Ta punkterna en och en och vänd och vrid på varje påstående. Är det ett faktum eller bara något vi antar eller fått för oss? Är jorden rund (nej, inte riktigt – mer åt det runda hållet med tillplattade poler). Snurrar jorden runt solen (ja, fast det finns mer rörelse). Titta på youtubeklippet The helical model om jordens rörelse. I förlängningen leder genomgången av punkterna till en mer allmän diskussion kring vad vi vet är sant – och hur vi kan avgöra vad som är sant. I korthet en återkomst till den ständigt aktuella diskussionen om den vetenskapliga metoden.

GENOMFÖRANDE: Visa filmen ”Världsbild i förändring”

Visa filmen Världsbild i förändring på Skolbiblioteket. Följ upp filmen genom att diskutera några/alla av följande frågor:

• Om du fick i uppdrag att utan hjälpmedel sätta dig ner och rita en karta av världen på ett vitt papper – hur bra tror du att din karta skulle bli? Hur bra koll har du världen egentligen?
• Har ni fantasi nog att tänka bort vad ni vet? Kan ni föreställa er att vara människa för 2-3000 år sedan och titta på världen och solen och stjärnorna och fundera på hur allt fungerade? Vad är konstigast – att några hade osanna och fantasifulla idéer om en platt värld täckt av en dome eller att några av dem faktiskt kunde resonera sig fram till idéer som vi sedan kunnat visa var sanna? Vad tror ni att ni själva hade tänkt om världen om ni levde på den tiden.
• Steg för steg använde människor flera olika metoder för att lära sig om hur världen och resten av universum såg ut. Kan ni lista några av teknikerna de använde? [Exempelvis: Utforskande av den fysiska världen med sina sinne- att faktiskt resa/segla/mäta, att få idéer och sedan genom mätningar och experiment bekräfta det en kommit på, att räkna ut och bevisa saker med hjälp av matematiska beräkningar, att använda redan existerande kunskap att dra rimliga slutsatser etc. etc. Vad eleverna än säger här torde det kunna ge underlag för en diskussion och uppställning kring den vetenskapliga metoden där ord som hypotes, experiment, verifiering/falsifiering, teori och kunskap är lämpliga att använda. Kopplat till denna fråga är det lämpligt att använda Kungliga vetenskapsingenjörsakademiens film kring just hur idéer och hypoteser förvandlas till kunskap]
• Varför vänder sig Katolska kyrkan (och så många andra under historiens gång) mot den nya kunskap om världen och universum som presenteras. Vad är det som gör att den nya kunskapen är jobbig och obekväm för dem? Vilka mekanismer hos oss människor gör att vi ibland inte tycks vilja lyssna på nya kunskap – trots att den faktiskt går att styrka med observationer och bevis? Kan ni hitta andra exempel på kunskap som människor tycks ha svårt att vilja erkänna trots bevisning? [Exempelvis klimatförändringar].
• Kan du – elev i grundskolan – komma på ett sätt att praktiskt bevisa att jorden är rund – utan att hänvisa till andras förvärvade kunskap från Internet eller böcker? Kan du tänka fram ett experiment som faktiskt praktiskt bevisar jordens runda form? [Trots att vi idag har tillgång till oändligt mycket mer kunskap om världen och universum än vad människorna hade förr finns det ändå (av olika komplicerade psykologiska anledningar) människor som helhjärtat omfamnar idéer som går helt på tvärs med all empirisk kunskap. Ett exempel på detta är den ny-populära jorden-är-platt-konspirationen. Trots att jordens runda form är kunskap (som dessutom är ganska lätt att verifiera) klamrar sig dessa människor fast vid tanken att jorden är platt – trots att denna teori kräver allt mer fantasifulla lösningar för att över huvud tag fungera vetenskapligt. Detta handlar alltså inte om att välja en enkel lösning eftersom det krävs mycket mer jobb att hävda att jorden är platt än rund (här kan vi kanske göra en avstickare till Ockhams rakkniv).]

GENOMFÖRANDE: Vad finns det kvar att lära sig?

Avsluta lektionen genom att titta framåt. Diskutera med eleverna: utifrån vad vi vet om världen och universum idag (så långt som det framkommer i filmen) – vad finns det kvar att lära sig?  Kan vi allting om hur världsalltet fungerar nu eller finns det nya sanningar att upptäcka? Be eleverna att fungera/spekulera/skapa hypoteser kring världsalltet (kanske finns det flera parallella verkligheter etc.) och be dem också fungera på vilka sorters observationer som skulle krävas för att kunna verifiera deras hypoteser. Kommer de på något som faktiskt ligger inom rimligheternas gränser att undersöka? Vad skulle de behöva studera (från grundskolan och framåt) för att hamna i en position där de faktiskt skulle kunna göra sådana observationer och se om hypoteserna kunde bli teorier?

Även om dessa tankar, idéer och hypoteser kan kännas avancerade och abstrakta för högstadiet kan du som lärare hjälpa dina elever framåt genom att exemplifiera friskt. Målet med diskussionen är ju inte heller att eleverna faktiskt ska göra  någon form av korrekta eller initierade hypoteser utan mer att de ska få öva att tänka kring den vetenskapliga metoden.