Läsa

För att elever ska kunna tillgodogöra sig ämnesinnehåll genom att läsa och förstå de texter de möter, är det viktigt för pedagoger oavsett vilket ämne hen undervisar i, att eleverna får möjlighet att utveckla sin läsförståelse parallellt med att deras ämneskunskaper utvecklas.

Pedagoger i olika verksamheter och ämnen som är medvetna om de utmaningar på, mellan och bortom raderna som eleverna kan stöta på  före, under och efter läsning, kan stötta elevernas språkkunskaper parallellt med deras ämneskunskaper. Samtidigt underlättas deras läsutveckling. 

I denna del presenteras några strategier som kan fungera som verktyg för pedagoger i arbetet med framförallt läsförståelse av olika texttyper. Texttyper, behov och syften med läsningen avgör vilka strategier som passar i olika undervisningssituationer.

Den här modulen består av sex delar:

TILLBAKA TILL STARTSIDAN

 A) Tvillingläsning

Flerspråkiga elever, som talar ett eller flera språk vid sidan av svenska utvecklar ofta sitt vardagsspråk på alla språken samtidigt, kopplat till personer och situationer. Det huvudsakliga undervisningsspråket som eleverna möter i skolan är dock svenska. Det innebär att dessa elever kan behöva stöttning med att bygga broar mellan sina vardagsspråk och det svenska skolspråket. För pedagogen är det viktigt att tänka på att alla språk är språk för lärande, oavsett aktivitet och ämne. 

Tvillingläsning som språk- och kunskapsutvecklande strategi, har syftet att ge flerspråkiga elever möjlighet att aktivera sin förförståelse genom undersöka och jämföra hur man formulerar sig i text för att upptäcka likheter och skillnader i förhållande till svenska. Samtidigt stärks likvärdigheten i att erbjuda flerspråkiga elever en åldersadekvat läsupplevelse, utan krav på ständig översättning av enstaka ord och begrepp i texterna. En motiverande aspekt för eleven kan vara möjligheten att (på sitt starkaste språk) ta del av samma texter som sina enspråkigt svenska klasskompisar, utan att oroa sig för att missförstå viktiga detaljer. Pedagogen kan sedan stötta eleven vidare att stretcha sitt tänkande i mer kognitivt krävande uppgifter där erfarenheter  från tvillingläsningen bildar bas i närmaste utvecklingszon. I ett sånt sammanhang är inte elevens flerspråkighet ett problem utan istället en resurs för lärandet.

___________________________________________________________________

B) Venndiagram

En strategi som kan användas i många olika undervisningssituationer och ämnen är Venndiagrammet.

C) Reciprok Undervisning (RU) – ett lässtrategiprogram

Reciprok undervisning (RU) är den svenska översättningen av engelskans Reciprocal Teaching (RT). RU är ett lässtrategiprogram som kan användas från åk F-9.

I en reciprok undervisning är utgångspunkten de fyra lässtrategierna; att förutsäga, att klargöra, att ställa frågor och att sammanfatta, som kombineras på olika sätt för att öka läsförståelsen. Eftersom ordet “reciprok” betyder “ömsesidig” läggs stor vikt vid ett lärande som sker i dialog med andra och där eleverna ges möjlighet att skapa mening tillsammans.

Undervisningen bygger också på att eleverna gradvis tränas i att ta alltmer självständigt ansvar för strategianvändningen och att läraren undervisar, modellerar, stöttar och påminner eleverna på ett medvetet sätt utifrån behov. I en välplanerad reciprok undervisning får eleverna dels möjlighet att öva på att aktivt delta i det gemensamma förståelsebyggandet och även möjligheter att utveckla ett metaperspektiv på sitt lärande genom att reflektera över på vilket sätt de olika strategierna kan öka läsförståelsen.

För yngre elever förtydligas strategierna ofta genom symbolfigurer, där Spågumman symboliserar strategier för att förutspå, Detektiven strategier för att klargöra, Nicke Nyfiken/Frågeapan/Reportern symboliserar strategier för att ställa frågor och Cowboyen strategier för att sammanfatta.

RU räknas som ett av de effektivare strategiprogrammen och är särskilt effektiv när strategierna kombineras med aktiviteter där eleverna får vara med och lära sig att planera, sätta upp mål, övervaka och utvärdera sitt lärande. Men RU har också fått kritik, eftersom det finns risk för att undervisningen blir alltför inriktad på själva strategianvändningen och därmed missar målet – ökad läsförståelse. Att utveckla läsförståelse är det centrala och namnet på strategin eller figursymbolerna får därför inte ta för mycket fokus från förståelsen av textinnehållet. Risken är också att eleverna blir splittrade när de ska fokusera på både innehåll och strategier. Det är därför väsentligt att läraren utgår från en helhetssyn på läsning och en medvetenhet om att det finns många läsförståelsestrategier som kan fungera beroende på elevernas behov.

I stället för att mekaniskt använda de fyra lässtrategierna på samtliga förståelseproblem är det viktigt att eleverna får tillgång till en bredare repertoar av lässtrategier, som eleverna medvetet kan välja från när de behöver. I detta sammanhang är det även viktigt att fånga upp och utgå från elevernas erfarenheter och läsengagemang. 

D) VÖL (Vet – Önskar veta – Lärt mig) 

Ett sätt att aktivera elevernas förkunskaper och engagemang före, under och efter läsning är att använda ett VÖL-schema. Strategin passar kanske huvudsakligen för faktatexter, men har även använts i undervisning som utgår från skönlitterära texter.

I ett första steg samlar eleverna allt vad de vet om det aktuella kunskapsområdet (V – Vet) och i ett andra steg allt de vill lära sig mer om (Ö – Önskar veta). För att återkoppla till elevernas förförståelse och önskemål, planerar pedagogen även ett tredje avslutande, utvärderande och sammanfattande steg (L- Lärt mig). På det sättet “knyts säcken ihop” runt läsningen. Användandet av ett VÖL-schema är en strategi som innebär att elevernas lärprocesser på grupp- och/eller individnivå blir synliggjorda, eftersom de dokumenteras och sparas. 

Därmed kan VÖL-schemat också diskuteras gemensamt både före, under och efter läsningen och fungera som en löpande utvärdering inför vidare pedagogens planering av undervisningen. VÖL-schemat följer stegen före, under och efter läsning och fungerar därför väl som stöttande språk- och kunskapsutvecklande strategi för läsundervisning med den strukturen. 

E) Högläsning, textsamtal och bildpromenader

Högläsning som  en språk- och kunskapsutvecklande  strategi i undervisningen innebär att pedagoger kan ge elever möjligheten till stöttning i deras kunskapsutveckling och  lärandet kan därmed öka. Även om högläsning ofta förekommer i undervisning för de tidiga skolåldrarna, och kanske i synnerhet förknippas med skönlitteratur i ämnena svenska/svenska som andraspråk, fungerar strategin som gemensam stöttning i all ämnesundervisning oavsett elevernas bakgrund och ålder. Genom att pedagogen planerar högläsningen, utifrån höga förväntningar på elevernas förmågor i kombination med olika typer av gemensam stöttning, anpassas undervisningsinnehållet efter ämnesspecifika mål och elevernas behov. 

Ann-Marie Körling har i sin bok Textsamtal & bildpromenader (2017) beskrivit en strategi som hon hämtat från Nya Zeeland, nämligen Bildpromenader. Den kan användas i samband med högläsning eller som självständig undervisning. Strategin går kortfattat ut på att aktivera elevernas förförståelse. Att göra en bildpromenad handlar om att undervisa med bilden i fokus. När eleverna, oavsett deras ålder och bakgrund, tittar på och diskuterar kring bilderna ökas både förförståelsen innan själva läsningen och elevernas ordförråd och språkliga medvetenhet, i ett interaktivt och kommunikativt sammanhang.

Länkar: 

Bildpromenader

Textsamtal och bildpromenader

F) Sönderklippta texter

Den här strategin kan användas i olika ämnen, på olika nivåer och med olika syften. Utgångspunkten är en eller flera sönderklippta texter, som eleverna i par eller grupp ska sätta samman igen.

Att rekonstruera texter kan användas som strategi för att träna förmågan att se den röda tråden i en text, särskilja olika genrer, utforska ordföljd och meningsbyggnad, samt förstå användningen av skiljetecken.

Mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Ta del av mer material som språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en samlad länklista.