Sverige och Europa tio år in i framtiden

Ett moment i vilket du som lärare presenterar ett par alternativa framtidsvisioner för Sverige och Europa och sedan diskuterar chanserna/riskerna att vi hamnar där om tio år.

Förbered

Förbered momentet innan lektionen genom att ta fram den bifogade presentationen och titta igenom den. Fundera på om exemplen fortfarande är aktuella för den den tid du håller lektionen i. Justera presentationen vid behov genom att ändra i text eller lägga till/ta bort text/bild/exempel.

Gonomför

Gå igenom framtidsvisionen med eleverna. Alla tänkbara framtider är trots att de är möjliga kanske  något negativt tillspetsade för att väcka eleverna. Återkoppla pedagogiskt till förra lektionens moment där ni pratade om hur en idé kan gå till praktiskt lagstiftning och visa på att ingen av dessa framtider behöver vara så långt borta. Visa på de partier som redan finns i Sverige och Europa som för fram dessa idéer och hur det egentligen behövs ganska lite för att de ska få den makt som behövs för att genomföra dem. 

Ett moment i vilket du som lärare kopplar tillbaka till förra lektionens avslutande moment och koncept: Världen styrs av de som dyker upp.

Förbered

Förbered momentet innan lektionen genom att plocka fram statistik från Sverige och andra länder i Europa (och kanske även USA) kring hur många som röstar i nationella val. Om möjligt – plocka också fram statistik kring vilka frågor som engagerar flest utifrån mätningar av saker som ”flest bloginlägg”, ”mest kommenterade” och så vidare. 

Genomför

Ta upp begreppet till diskussion. Vad menar vi egentligen med ”världen styrs av de som dyker upp”? Bolla med eleverna och vrid och vänd på deras tolkningar. Koppla sedan an till den statistik du förberett. Visa på hur många val som faktiskt avgörs av en ganska liten grupp människor (Exempel: ameriskanska val, Brexit, en del av presidentvalen i Europa, svenska EU-valen etc.). Sätt detta i relation till hur många i Sverige som får rösta och hur många det till exempel krävs för att få in ett parti i riskdagen om bara hälften av de som får faktiskt röstar). Siffror finns inte bifogade här då de ändras för varje val och arbetsområdet är gjort för att fungera många år framöver.

Spetsa till saker lite och ställ frågan: Den som säger att de inte är intresserade av politik eller inte deltar i processen – har de egentligen rätt att klaga över hur samhället ser ut över huvud taget?

Visa på mekaniken att de som är missnöjda tenderar att vara mycket mer engagerade än de som är ganska nöjda. Visa på mekaniken att de som har extrema åsikter tenderar till att vara mycket mer engagerade än de som har idéer närmare mittfåran. Båda dessa mekaniker är naturliga. Människor närmare mittfåran ser ju hur deras tankar och idéer får större genomslag och representeras mer medan de i kanten av det politiska fältet alltid får kämpa hårdare. Det kommer alltså alltid att finnas en ganska stark motkraft bort från centrum och mot ytterligheter och om de som inte tror på extrema lösningar blir för ointresserade eller oengagerade så kan den svängen vara ganska brant och gå ganska fort. Härav uttryckte att demokratin är något varje generation måste försvara ånyo.

Avsluta momentet och lektionen med att be eleverna att till nästa gång (som läxa) fundera på vad de är beredda att kämpa för i framtidens Sverige? Vad är inte förhandlingsbart? Vad kan de inte acceptera försvinner eller ändras? Eller vad kan de inte stå ut med att det inte införts än?