Hur lätt är det att ändra sig?

Ett kort moment för att få eleverna att fundera kring vilket ifrågasättande eller negativ åsikt om dem själva som skulle göra dem mest ledsna.

Låt alla elever själva gå igenom påståendena och rangordna dem på en skala där 1 är något som skulle beröra dem mycket lite och 10 något som skulle beröra dem mycket.

När eleverna som individer gjort övningen klar: hitta ett utrymme stort nog för att hela klassen ska kunna röra sig och stå på en imaginär skala. Visa och förklara för eleverna var den imaginära linjen för skalan går. Märk ut vilken kant på skalan som innebär 1 och vilken som innebär 10. Läs sedan upp påståendena från momentet och låt eleverna flytta sig och ställa sig längs skalan. Följ och och diskutera resultat. Om många har gemensamma åsikter är det intressant, om åsikterna är väldigt spridda är det också intressant. Försöka identifiera mönster. Troliga mönster är att saker som gudstro, utseende och föräldrar hamnar långt upp på listan över vad som berör/sårar, medan saker som favoritmat och kunskap om franska revolutionen hamnar lågt.

Följ upp skaleringsövningen med en diskussion. Varför är vissa ifrågasättanden känsligare än andra? Finns det några gemensamma saker för det som känns mycket? Gissningsvis blir resultatet: Det en blir extra ledsen för är 1) Det som är nära 2) Det som är kopplat till ens identitet (vem en är) 3) Det en upplever att en inte kan ändra på. Saker som är flytande eller som en faktiskt kan åtgärda (favoritartist, hur mycket en kan om ett visst ämne) är ju bara att justera om en känner för det.

Ett kort moment för att få eleverna att fundera kring vad i sitt liv, sina åsikter och sin personlighet de skulle ha lättast att ändra.

Låt alla elever själva gå igenom påståendena och rangordna dem på en skala där 1 är något som de tänker att de lätt skulle kunna ändra och 10 något som skulle vara svårt för dem att ändra.

När eleverna som individer gjort övningen klar: återvänd till den imaginära skalan från förra momentet och gör samma sak med detta moment. Visa och förklara för eleverna var den imaginära linjen för skalan går. Märk ut vilken kant på skalan som innebär 1 och vilken som innebär 10. Läs sedan upp påståendena från momentet och låt eleverna flytta sig och ställa sig längs skalan. Följ och och diskutera resultat. Om många har gemensamma åsikter är det intressant, om åsikterna är väldigt spridda är det också intressant. Försöka identifiera mönster. Troliga mönster är att saker som gudstro, synen på att skaffa barn och hur man är en bra person hamnar långt upp på listan över vad som anses svårt att ändra medan saker som favoritgodis och bästa sättet att lösa ett matteproblem hamnar lågt och anses vara lättare att ändra.

Följ upp skaleringsövningen med en diskussion. Varför upplevs vissa saker som lättare eller svårare att ändra än andra? Finns det några gemensamma saker för det som upplevs svårt att ändra på? Gissningsvis tangerar resultatet förra övningen: det upplevs troligtvis som svårare att ändra det som är kopplat till ens identitet och den man är, än saker som man bara tycker eller kan/inte kan.

Ett kort avslutande moment för att summera det som varit i fokus under lektionen och samtidigt ge några konkreta tips för hur en blir bättre på att debattera/argumentera samtidigt som en inte sårar någon.

Summering

1. Människor generellt har svårare att ändra – och lättare att ta illa upp om de blir ifrågasatta – om det rör saker som har med deras identitet att göra. Identitet är kopplat till uppfostran, vilken tro och vilka traditioner som varit viktiga i hemmet och vilka värden som de som skötte uppfostran hade. Åsikter eller fakta är lättare att ändra och ifrågasättande leder generellt inte till att människor känner sig lika personligt påhoppade.

2. Att bli bra på att argumentera och debattera kan delvis handla om att identifiera vilken sorts fråga som en egentligen pratar om. Ibland när man hamnar i en diskussion som går över i ett gräl är det för att vi tänker att vi diskuterar olika saker. En person tycker att diskussionen rör fakta och en annan tycker att det rör tyckande eller tro. Ett sätt att komma vidare är att stanna upp och fundera : vad är det vi diskuterar och argumenterar kring? Argumenterar vi om ett fakta – hur ska vi då agera för att hitta svaret och avgöra frågan? Argumenterar vi om en åsikt – vad är i så fall värdet av att övertyga någon annan om att tycka som en själv? Argumenterar vi om en trosuppfattning – hur stor är min möjlighet att övertyga någon annan att de tror fel jämfört med hur stor chans det är att de blir sårade? Detta betyder inte att en ska sluta diskutera komplicerade och svåra frågor, men genom att identifiera vad det är som faktiskt diskuteras har en lättare att hitta rätt strategi för att bli framgångsrik utan att andra tycker att en är en okänslig typ.

3. Om man diskuterar de trosuppfattningar och åsikter som ligger nära människors identitet får en ha i baktankarna att om man säger ”Din åsikt är fel” så kommer det troligtvis att uppfattas som ett annat sätt att säga ”Du är fel” eftersom dessa frågor ligger så nära vem de är. Eftersom ingen gillar att få höra att de är fel så får en hitta en annan strategi. För människor ändrar ju sig absolut även om frågor rörande tro och identitet, men sällan för att någon sa till dem att de var dumma som tyckte eller trodde som de gjorde, utan troligare för att de pratat med människor som varit nyfikna, jämfört tankar och berättat om hur de själv ser på saken – utan att försöka övertyga någon annan om att de har fel.