Skriva

I de flesta av skolans alla ämnen är skrivande centralt. Det är därför viktigt för pedagoger, oavsett vilket ämne hen undervisar i, att eleverna får möjlighet att utveckla sin skrivförmåga parallellt med att deras ämneskunskaper utvecklas.

Genom att pedagoger i olika verksamheter och ämnen explicit lär ut hur olika texttyper ser ut både när det gäller disposition, språk och innehåll, stöttas elevernas skrivande. En tydlig och genomtänkt stöttning i samband med skriftliga uppgifter kan förbättra elevernas språkkunskaper parallellt med deras ämneskunskaper. Samtidigt underlättas deras skrivutveckling. 

I denna del presenteras några strategier som kan fungera som verktyg för pedagoger. Texttyper och syften med skrivandet avgör vilka strategier som passar i olika undervisningssituationer.

Den här modulen består av sex delar:

TILLBAKA TILL STARTSIDAN

A) In- och ut-texter

Oavsett vad eleverna förväntas att skriva är det väsentligt att pedagogen redan från början klargör för dem vem läsaren är. Handlar skrivandet om att på egen hand fördjupa sitt tänkande, reda ut, sammanfatta och på egen hand reflektera över något som presenterats i undervisningen? Syftet med elevens skrivande är kanske inte att den ska bedömas eller läsas av någon annan? Eller, ska texten läsas och förstås av andra för att eventuellt också bedömas av pedagogen?

Beroende på  sammanhang och läsare behöver eleven kombinera olika förmågor och färdigheter i sitt skrivande. Texter har helt enkelt olika didaktiska funktioner. In- och ut-texter är en konkret strategi som kan tydliggöra för eleverna hur skillnader i texters syfte också innebär olika förväntningar på resultatet, samtidigt som den stöttar deras skrivprocess.

___________________________________________________________________

B) Läslogg

Syftet med läslogg är att aktivera eleven till egna  reflektioner under läsningen. Strategin kan användas i alla ämnen och för olika texttyper. Genom att eleven formulerar sina funderingar och frågor utifrån den lästa texten kan förståelsen av texten fördjupas. Möjligheten att återkomma till sina tankar och idéer om texten, både enskilt och i diskussioner med andra, öppnar för flera språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter under och efter läsningen. 

___________________________________________________________________

C) Skrivmallar

En skrivuppgift innebär ofta ganska stora friheter för eleven, vilket kan vara svårt att hantera på egen hand. Eleverna måste tänka igenom själva textbygget samtidigt som de måste fundera över och med egna ord formulera innehållet. För att ge eleverna stöttning kring hur en text kan/bör disponeras kan en skrivmall vara en lämplig strategi. Syftet med strategin är att  modellera för eleverna hur grundstrukturen för en viss skrivuppgift ser ut. 

Man kan kortfattat säga att skrivmallar fungerar som ett text-skelett med given disposition, ord och fraser för att underlätta elevernas skrivarbete och för att motivera skrivsvaga elever. Viktigt för pedagogen att tänka på i förhållande till skrivmallar är att uppmuntra eleverna att ändra, byta ord eller stoppa in mer information mellan förslagen, som en möjlighet till vidare språk- och kunskapsutveckling.

Framtagandet av skrivmallar kan efterhand, beroende på elevernas förförståelse och erfarenhet av skrivande, ske i samarbete mellan pedagogen och eleverna. Då sker modelleringen i interaktion, där eleverna ger förslag på, diskuterar och värderar passande formuleringar för textens olika delar.

Några fördelar med strategin brukar lyftas fram: 

• Det blir lättare för eleverna att komma igång med sitt skrivarbete eftersom de får en tydligare bild av vilken struktur texten bör ha. 
• När texten modelleras synliggörs formuleringar som är passande för uppgiften. På så sätt kan mallen även fungera som en brygga mellan vardagsspråk, skolspråk och ämnesspråk.  
• Tack vare inledningarna eller “börjorna” i mallarna, kommer eleverna att komma lite längre i sitt skrivande. 
• Eleverna får hjälp att välja andra bindeord än ”och sedan” för att binda ihop sina meningar.
• Eleverna blir medvetna om texttypernas struktur. 

D) Samarbetstankekarta

Samarbetstankekartan är en lärsituation som ger goda förutsättningar för samtal och diskussioner, vilket är grundläggande för en elevaktiv och interaktionsrik undervisning. En interaktionsrik undervisning har flera fördelar eftersom den kan väcka engagemang för ämnet, skapa goda möjligheter för eleverna att tillsammans ta sig an ämnesinnehållet och hjälpa läraren att få syn på elevernas förkunskaper.

Genom samtal med varandra får eleverna möjlighet att befästa ord och begrepp och fördjupa förståelsen för ämnesinnehållet. När eleverna erbjuds samtal i mindre grupper får de också mer tid till att tänka och tala och talutrymmet kan fördelas jämnare än när läraren ställer frågor i helklass. En mindre grupp gör det även lättare för eleverna att ställa frågor kring sådant de undrar över. För att samtalet ska bli så konstruktivt som möjligt krävs en genomtänkt gruppindelning, en tydlig struktur för aktiviteten med till exempel ansvarsroller och samarbetsregler. Strukturer från kooperativt lärande kan vara användbara i denna aktivitet, som till exempel “karusellen”. 

E. Sakprosa – skrivram för en beskrivande text

I Lgr22 och de nya kursplanerna betonas fakta och förståelse mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig. Uttrycket ”kunskaper om” används oftare i den nya läroplanen i stället för ”förmåga att” för att skapa en bra balans mellan fakta och olika förmågor. För att få till balansen mellan fakta och förmågor kan genomtänkta skrivuppgifter, som balanserar goda ämneskunskaper och goda förmågor, vara en bra strategi i undervisningen.

Skrivande som aktivitet har flera fördelar, eftersom det dels ger eleverna möjligheter att både minnas och lära sig ämnesinnehållet. Dels kan eleverna i sitt skrivande stanna upp och verkligen tänka efter vad de vill ha sagt med sin text. Det gör att eleverna i sin skrivprocess både kan bygga upp kunskaper och utveckla mer analytiska förmågor genom sina reflektioner och nya tankar. Skrivuppgifter gör elevens tankar synliga, vilket ger läraren tillfällen att få syn på vad eleven förstår och vad eleven inte förstår.

För att få till en bra skrivprocess är det viktigt med genomtänkta skrivuppgifter, som ger eleverna möjligheter att bygga upp kunskaper, utveckla förmågor och där du som lärare kan balansera stöttning och utmaningar utifrån elevernas behov. Skrivförmågan är dessutom en betydelsefull förmåga att utveckla för kommande yrkesliv och för att delta aktivt som likvärdiga medborgare i ett demokratiskt samhälle, där olika åsikter och perspektiv ska bytas och mötas. Det här momentet visar hur en skrivram kan användas i undervisningen för att tydliggöra för eleverna hur fakta och ämnesförmågor kan användas i skrivprocessen.

F. Att skriva objektivt

En av förändringarna i Lgr22 har varit att betona fakta och förståelse för att tydligare visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig. För att bygga upp förståelse gäller det att sätta faktakunskaper i ett sammanhang och få eleverna att uppfatta hur faktakunskaperna hänger ihop. För att visa hur faktakunskaper hänger ihop gäller det att utveckla elevernas analytiska förmågor och förmågan att resonera.

Att öva förmågan att förhålla sig objektivt kan vara ett sätt att sätta fakta i ett sammanhang och visa på samband utifrån olika perspektiv. Förmågan att skriva och uttrycka sig objektivt behövs i nästan alla skolämnen och är något som eleverna har användning för hela livet. Därför är det en viktig förmåga att undervisa kring. Momentet bygger på frågor, jämförelser och övningar som kan vara användbara i undervisningen och för att utveckla elevernas förmåga att skriva formella eller mer skolspråkliga och objektiva texter.

Mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Ta del av mer material om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en samlad länklista.