Samtala

I undervisning som utgår från ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt är muntliga aktiviteter och samtal om text en grundbult. Dessa aktiviteter måste planeras i förväg och ha ett tydligt syfte, vilket innebär att det inte finns en metod eller modell som passar för alla typer av samtal.

Under rubriken Strategier för samtal finns ett antal utvalda samtalsmodeller och metoder som du kan pröva med dina elever inom det ämne och sammanhang där ni just nu befinner er. Målet är att du ska få verktyg för att kunna planera och genomföra sådana samtal som uppfyller de behov som du och dina elever för tillfället har. 

Den här modulen består av fyra delar:

TILLBAKA TILL STARTSIDAN

A) Samarbetstankekarta

Samarbetstankekartan är en lärsituation som ger goda förutsättningar för samtal och diskussioner, vilket är grundläggande för en elevaktiv och interaktionsrik undervisning. En interaktionsrik undervisning har flera fördelar eftersom den kan väcka engagemang för ämnet, skapa goda möjligheter för eleverna att tillsammans ta sig an ämnesinnehållet och hjälpa läraren att få syn på elevernas förkunskaper.

Genom samtal med varandra får eleverna möjlighet att befästa ord och begrepp och fördjupa förståelsen för ämnesinnehållet. När eleverna erbjuds samtal i mindre grupper får de också mer tid till att tänka och tala och talutrymmet kan fördelas jämnare än när läraren ställer frågor i helklass. En mindre grupp gör det även lättare för eleverna att ställa frågor kring sådant de undrar över.

För att samtalet ska bli så konstruktivt som möjligt krävs en genomtänkt gruppindelning, en tydlig struktur för aktiviteten med till exempel ansvarsroller och samarbetsregler. Strukturer från kooperativt lärande kan vara användbara i denna aktivitet, som exempelvis “karusellen”. 

___________________________________________________________________

B) Eftertänksamma samtal

 Syftet med eftertänksamma samtal eller Sokratiska samtal (som de också kallas), är att låta eleverna utveckla sina demokratiska färdigheter i samspel med andra, samtidigt som de utforskar och fördjupar innehållet  i en text.

Det är ett sätt att strukturera textsamtal så att eleverna tränar sina kommunikativa förmågor; att lyssna och förstå andra, uttrycka egna idéer och samarbeta med andra genom att bygga vidare på deras idéer. Samtalet är noga förberett både av pedagogen, som är samtalsledare, och av eleverna. Efterhand som pedagogen och eleverna har arbetat med metoden minskar förberedelsetiden, under förutsättning att samtalsstrukturen används som ett återkommande inslag i undervisningen. 

C) Hemgrupper och expertgrupper

Flerspråkiga elever förväntas lära sig både svenska och samtidigt få adekvata ämneskunskaper i undervisningen. Eftersom det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, måste pedagoger stötta eleverna i att “bygga broar” mellan olika språkbruk som vardagsspråk, skolspråk och ämnesspecifikt språk . Den medvetna språk- och kunskapsutvecklande stöttning som pedagogen planerar är avgörande för flerspråkiga elever och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, även gynnsam för alla elevers måluppfyllelse i alla skolans ämnen.

Ett exempel på en aktivitet där eleverna förväntas gå från ett vardagsspråk till att använda både ett mer formellt skolspråk och ett ämnesspecifikt språk är Expertgrupper och hemgrupper. Syftet med strategin är att stötta inlärningen genom dialog och interaktion mellan eleverna, där varje elev bidrar med sin pusselbit utifrån sina kunskaper och sin språkliga förmåga.

___________________________________________________________________

D) EPA – Enskilt, Par, Alla

En lärsituation, där pedagogen är den som formulerar och ställer frågor till eleverna, vilka sedan svarar mycket kortfattat eller bara med enstaka ord, kan inte betraktas som medvetet språk- och kunskapsutvecklande. Risken med en sådan undervisning är att bara ett fåtal (ofta samma) elever faktiskt är engagerade och deltar i det gemensamma samtalet i helklass.

Exempelvis begränsas elevernas möjligheter att “tänka tillsammans” och bygga vidare på varandras resonemang i den närmaste utvecklingszonen, för att på så vis få ytterligare fördjupad kunskap. Tid för enskild reflektion och sedan tid för interaktion med andra, är bärande delar om både de språkliga och de kognitiva förmågorna ska utvecklas. Under ungefär samma tid som pedagogen kan engagera ett fåtal elever i helklass i en handuppräckning, kan hen istället få alla elever delaktiga.

Mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Ta del av mer material om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en samlad länklista.