När är det läge att känna tillit och när är det läge att gräva vidare?

Så när är det läge att från skolans sida bjuda in för att höra den ”andra sidan” av en fråga (för nyansens skull) och när är det läge att bara avfärda något som helt irrelevant och inte värt att lyssna på?

Förbered

Förbered lektionen genom att titta igenom stoffet och den övning som är bifogad. Se till att du förstår syftet och genomförandet och fundera på vad du själv vill tillföra eller tillägga. Du kan också titta på arbetsområdet ”Veta, tycka, tro” här på Malmö delar för att se om moment därifrån är lämpliga att kombinera med det du gör under detta moment.

Genomför

Börja momentet genom att knyta tillbaka till förra momentet som bland annat rörde konspirationsteorier (konkret: Illuminati) och varför vissa fortsatt tror på alternativa sanningar trots att den expertis som finns i frågan tydligt sagt vad som är fakta och vad som inte är fakta. Be sedan eleverna fundera kring när det är rimligt att lyssna på någon som har en avvikande syn på en fråga – och när det är läge att bara avfärda. Om de själva vore lärare och skulle lära ut saker i ett ämne – när är det rimligt att låta någon höras, vars tyckande eller tro går emot vetandet? Låt eleverna göra den bifogade övningen.

När du upplever att eleverna börjar bli klara med uppgiften: lyft diskussion i klassrummet. Är det någon eller några av de föreslagna situationerna i övningen där eleverna tycker att det faktiskt vore rimligt att höra ”båda sidor” i ett argument? De flesta av förslagen är skrattretande (månen är gjord av ost, pi är 3,74) men kanske en eller annan ändå är en sådan att eleverna tycker att det vore rimligt med diskussion (klimatförändringar, kanske, eller evolutionsfrågan?). Diskutera och coacha samtidigt eleverna att bli bättre på att göra goda argument: jag anser att x på grund av y, etc. Kanske ser eleverna att empirin för klimatförändringar inte är stark nog (även om de använder andra ord när de argumenterar)? Kanske tycker de att teorin inte är fullt ut styrkt än? Här finns det utrymme att diskutera hur heltäckande bevis för något måste vara innan vi anser en sak bevisat.

Använd hela diskussionen till att visa varför skolans (och även samhällets) uppgift i längden skulle bli omöjlig om vi var tvungna att ta diskussion eller ”höra andra sidan” varje gång någon fick för sig något – hur stolligt det än var. Förintelsen är inte en diskussionsfråga där det finns två tänkbara positioner – en för och en mot. Förintelsen är ett faktum. Det har hänt, är bevisligen sant och det är lika meningsfullt att ta en diskussion om detta som att ta en diskussion kring att månen är gjord av ost.

Gå sedan vidare till nästa moment som direkt knyter an till detta.

Ett moment i vilket eleverna får hjälpa till att definiera när vi kan veta att något är sant och känna tillit till det.

Förbered

Förbered momentet genom att koppla tillbaka till förra momentet och se till på att du har koll på det som kom fram där. Bygg sedan vidare på det resultatet/den diskussionen.

Genomför

Koppla tillbaka till diskussionen om när det är rimligt att bara avfärda människor som vill diskutera saker som redan är klarlagt som sant (månen är gjord av ost, förintelsen har inte hänt). Be sedan eleverna via en EPA, formulera ett antal principer i punktform som de tycker är rimliga för att avgöra om något är sant eller inte. Dessa principer finns givetvis redan men övningen syftar till att låta eleverna själv fundera och ta fram någon form av system som de tycker känns rimligt för att veta när något är sant.

Övningen kopplar tillbaka till förra lektionens repetition av källkritik men expanderar detta. Att kunna sin källkritik och att ha goda principer för hur en vet att något är sant är ju inte nödvändigtvis exakt samma sak. Be eleverna att först formulera punkterna på papper med hjälp av stöddokumentet som bifogas. När de sedan börjar bli klara placera dem i grupper om 3-4 och låt grupperna gemensamt komma överens om ett antal punkter. Avsluta med att i hela klassen komma överens om ett antal punkter som samlas på tavlan eller i ett digitalt dokument. Gör dokumentet i en form som lätt går att sätta upp permanent i klassrummet som en påminnelse en kan peka på i framtiden och diskussion uppstår i någon fråga om vad som är sant eller inte.

Troligtvis/rimligtvis baserat på mina erfarenheter kommer eleverna att gemensamt leverera en punktlista som i mångt och mycket överensstämmer med de principer som redan finns uppställda sedan tidigare. Kanske har eleverna under alla sin år i skolan redan hört detta så många gånger att de tycker att det är naturligt eller kanske är deras gemensamma slutledningsförmåga god – i vilket fall brukar det kollektivt bli en bra lista.

Skulle något uppenbart perspektiv saknas så kan du som lärare föra upp detta till diskussion och fråga klassen om de anser att detta perspektiv är rimligt att tillföra listan också. I slutändan måste listan inte vara en exakt kopia av vad allmänna akademiska principer men huvuddragen bör väl finnas med. Några exempel på vad som kan vara med listar jag nedan. Till momentet finns även två länkar bifogade som kan användas om en vill. Det ena är från humanistbloggen och har givetvis en tydlig tendens (vetenskap = bra, tro = dåligt) – ett perspektiv som kan vara onödigt polariserande – men den kan ändå vara användbar just utifrån att den tydligt ställer upp några av vetandets grundprinciper. Den andra är tre experters syn på hur de kan etablera vad som är sant. Språkligt mer avancerat men beroende på årskurs kan det vara användbart.

Avsluta momentet med att summera:

Ibland får vi bara acceptera att fakta är fakta oavsett vad vi känner för saker och att lita på den expertis som finns om vi själv inte har direkta kunskaper. Den vetenskapliga metoden och det akademiska systemet bygger ju på att ny kunskap byggs på ryggen av gammal och att varje ny kunskap måste bevisas och styrkas av andra experter inom ett visst fält. Saker vi håller för sant har inte nått den positionen för att vi tycker att det känns rätt utan för att det bevisats vara på ett visst sätt – testat av de främsta experterna inom ett fält.

Sätt upp den analoga listan/skriva ut och sätta upp listan.

Exempel på punkter som kan finnas på listan

• Vi kan etablera vad som är sant genom observationer med våra sinnen. Dessa observationer kan sedan testas vidare.
• Vi kan skapa hypoteser för hur vi tror att något fungerar och sedan kan vi skapa experiment för att bevisa eller falsifiera dessa hypoteser.
• Vi kan låta andra experimentera för att se om deras resultat sammanfaller med våra.
• Vi kan på detta sätt långsamt bygga en pyramid av etablerade, bevisade fakta och göra människor till experter med hjälp av kunskaper andra redan etablerat. Dessa experter kan sedan – i kraft av sin expertis – utvidga genom vidare observationer, hypoteser och experiment – pyramiden ytterligare.
• När flera på varandra oberoende källor hänvisar till pyramiden av etablerad kunskap kan vi vara säkra på att det är sant.
• När flera på varandra oberoende experter kommer till samma slutsats är det också ett tecken på att något nog är sant.

Ett moment i vilket vi försöker bena ut när det faktiskt är rimligt att känna tillit

Förbered

Förbered momentet genom att sätta dig in i stoffet och fundera på om du kanske kan bidra med fler konkreta exempel bredvid dem som redan anges.

Genomför

Dags att vara konkret med ett exempel och detta exempel blir anti-vaccinationsrörelsen och jorden är platt-rörelsen. Dela ut den bifogade uppgiften och låt eleverna undersöka. Syftet med uppgiften är inte att de ska gräva ner sig i vad dessa olika grupper säger – för då kommer den mycket snart att komma in på detaljer kring saker de ändå inte behärskar. Syftet är att de ska fundera på var de känner tillit.

När eleverna gjort uppgiften – ta upp till diskussion hur de resonerade och vad som fick dem att besluta sig åt ena eller andra hållet? Diskutera också i klassen vad som hade hänt om de (eleverna) gett sig in och börjat ”forska” i ämnet genom att läsa tusen olika sidor och debatter på nätet. Hade de haft kunskap nog att avgöra vad som var viktigt/bra/vetenskapligt/fakta – eller hade de bara invaggats i känslan av att det faktiskt fanns två sidor i dessa argument och det faktiskt inte gick att veta vad som var riktigt sant (vilket ju i båda dessa fall faktiskt går att veta).

Avsluta med att ta några andre exempel:

• Kan vi känna tillit till att SMHI inte hittar på väderleksrapporterna? (De har ju absolut inte rätt varje gång – men är det rimligt att förlita sig på att de inte falsifierar och hittar på?)
• Kan vi känna tillit till Nationalencyklopedin? (Den har ju haft viss småfel som uppdagats, går den att lita på generellt?)
• Kan vi känna tillit till Seismologerna vid Lunds universitet när de rapporterar om styrkan på den senast uppmätta jordbävningen i Sverige? Finns det anledning att misstro dem?