Gå direkt till innehållet

Den här lektionen handlar om att eleverna ska kunna förstå hur och varför bina samlar in honung. Samt även förstå vad pollineringen innebär för andra organismer i ekosystemet och vilken nytta vi som människor har av pollineringen. Samt även förstå vad pollineringen innebär och vilken nytta vi som människor har av den.

Här får man se en film om bina utanför bikupan. Vi förklarar hur bina flyger runt och samlar nektar till honungen samtidigt som de pollinerar blommorna – kort animation.

Fördjupningsmaterial om bin finns på Naturskyddsföreningen hemsida.

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.

Moment i lektionen

Bina på flustret – introduktionsfilm

Hur honungen tillverkas av bina

Till lärare

Börja med att titta på introduktionsfilmen – bina på flustret.

Berätta för eleverna att ni ska påbörja ett nytt arbetsområde som handlar om honung och bin. 

Till elever

Börja med att titta på introduktionsfilmen – bina på flustret.

Tillhörande filer

Det finns inga filer i Google Drive för detta moment.

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.

Spara moment i Google Classroom

I vissa fall kan det ta lite tid att föra över momentet.

Vad följer med till Classroom?

Text till elever, filer och länkar.

Pollinationen – den största binyttan

Hur honungen tillverkas av bina

Till lärare

Berätta att ni under denna lektion ska jobba med binas insamling av nektar från blommorna.

Bina pollinerar växterna. Växter kan även pollineras via vinden.

Bina lägger ner ett väldigt ihärdigt arbete på att få tag i nektar till sin honung.

Det sägs att ett bi behöver flyga till 50 000 blommor för att skaffa fram 1 gram honung. Det jobbet kan ta 5 dagar.

Se vår tecknade film om pollinering.

 

Blommorna producerar nektar (fruktsaft) för att locka bin och andra insekter. När bina landar på blomman för att dricka nektar fastnar ståndarmjöl på biets håriga kropp (prata kortfattat om ståndare och pistiller hos blommor och träd).

Biet flyger sedan vidare till en annan blomma av samma sort och då fastnar ståndarmjöl på den nya blommans fruktämne (det är detta som kallas pollinering). Bina samlar också aktivt in pollen i sina pollenkorgar på benen. Detta blir mat åt binas larver

När biet kommer hem till kupan hjälps flera bin åt att ”tugga” nektarn och då tillsätts också viktiga enzymer. Då blir det honung som när den har rätt vattenhalt läggs i bikakans celler.

 

Uppgift: 30 000 bin i en kupa kan pollinera 10 000 blommor vardera, per dag. Hur många blommor kan de då pollinera på en säsong? Vi räknar 6 månader (april, maj, juni, juli, augusti och september).

Svar: 5 475 000 000 ( 5, 475 miljarder blommor)

Följdfråga: Föreställ dig att en människa är lika snabb som ett bi på att pollinera (fast det är inte särskilt troligt).

Hur lång tid skulle det då ta för den att göra samma jobb som det tog för bina i exemplet?

Svar: 182 500 år!

Snacka om att bina gör stor nytta!

 

Ord att förklara:

  • Nektar – en fruktsaft som blommorna tillverkar. Bina lockas till blommorna för att dricka av nektarn. Nektarn omvandlar bina till honung.
  • Ståndarmjöl -pulver som sitter på blommornas ståndare (se bild).  Ståndarmjölet från en blomma befruktar en annan blomma (gör så att blomman sätter frukt eller bär). Ståndarmjölet åker “snålskjuts“ i biets päls från en blomma till en annan en annan.
  • Enzymer – kemiska ämnen som hjälper till med att till exempel omvandla nektar till honung. I biets mage finns det många olika slags enzymer som är nyttiga.

Till elever

Ta reda på mera om följande begrepp:

  • Nektar
  • Ståndarmjöl
  • Enzymer

Tillhörande filer

Det finns inga filer i Google Drive för detta moment.

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.

Spara moment i Google Classroom

I vissa fall kan det ta lite tid att föra över momentet.

Vad följer med till Classroom?

Text till elever, filer och länkar.

Hur bina flyger och insamling av honungen

Hur honungen tillverkas av bina

Till lärare

Bi fråga 1: Bina lär sig känna igen allt i sin nära omgivning så att de lätt hittar tillbaka till kupan (bihuset). Om man flyttar kupan under säsongen så flyger bina fel eftersom de har vant sig vid hur de skall flyga. Man säger att bina hittar i en 2 km radie runt kupan. Hur mycket måste man minst flytta bikupan fall de inte skall hitta tillbaka till den gamla platsen?

Bi fråga 2: Vad skulle hända om bina försvann och inte kunde pollinera växterna?

Tala med eleverna om vad de har lärt sig under lektionen.

 

Till elever

Bi fråga 1: Bina lär sig känna igen allt i sin nära omgivning så att de lätt hittar tillbaka till kupan (bihuset). Om man flyttar kupan under säsongen så flyger bina fel eftersom de har vant sig vid hur de skall flyga. Man säger att bina hittar i en 2 km radie runt kupan. Hur mycket måste man minst flytta bikupan fall de inte skall hitta tillbaka till den gamla platsen?

Bi fråga 2: Vad skulle hända om bina försvann och inte kunde pollinera växterna?

Fundera en stund på vad du lärt dig under lektionen.

Lyssna på klasskamraters tankar och dela gärna med dig av dina egna.

Tillhörande filer

Det finns inga filer i Google Drive för detta moment.

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.

Spara moment i Google Classroom

I vissa fall kan det ta lite tid att föra över momentet.

Vad följer med till Classroom?

Text till elever, filer och länkar.