Givande läsning – för alla elever

Hur får man till gemensam läsning i skolan som fungerar för alla? I det här upplägget får eleverna först välja mellan två romaner. Du eller eleverna väljer själva vilka böcker som ska läsas. Planeringen fungerar oavsett vilka böcker ni väljer! Eleverna får sedan läsa i lite olika takt och de får välja mellan olika uppgifter under läsningens gång.

Förutom att skapa en större motivation till läsande och ett lugnt arbetsklimat har det här upplägget gett mig som lärare en god insikt i elevernas relation till litteratur, deras lässtrategier och deras läsförståelse. Eleverna får en undervisning där alla kan delta och göra framsteg utifrån sina respektive utgångslägen. De får också möjlighet att påverka innehållet och sättet de visar sina förmågor på.

/ Camilla Lindskoug, gymnasielärare i svenska

Arbetets mål och planering

Arbetets mål

• Delaktighet: Eleverna får möjlighet att påverka valet av bok samt hur de arbetar med boken. Målet är att detta ska leda till större motivation att läsa.
• Tydliga förväntningar: Under lektionerna ska förväntningarna på vad eleverna förväntas göra vara tydliga. Målet är att detta ska bidra till en god studiero.
• Differentiering: Varje elev ska kunna arbeta på en nivå som är lagom för just den eleven, det vill säga att uppgiften ska vara differentierad. Målet är att detta ska leda till ett ökat lärande.

Arbetets planering

Jobba med boken två lektionspass i veckan under 4 veckor. Det här kan du så klart justera beroende på vilket antal svensklektioner du har i veckan och hur långa lektionerna är. Jag träffade eleverna torsdagar och fredagar.

Ange ett visst antal sidor som eleverna ska läsa hemma varje vecka till den första träffen i veckan. Låt elever som inte nått läsmålen komma ikapp genom att läsa under lektionen. Elever som är i fas får arbeta med uppgifterna som kallas för ”Tre-i-rad”. Se nedan. Under veckans första lektion tillsammans kommer alltså eleverna att arbeta med olika saker. En del läser och andra gör ”Tre-i-rad”-uppgifter.

I slutet av den första av veckans lektioner, är ambitionen att de flesta i klassen ska ha läst tillräckligt långt i boken för att vi sedan på den andra lektionen ska kunna dela upp eleverna i grupper, utifrån vilken bok de läst. Då går vi in på mer specifika saker som är värda att lyfta, som hur symbolik och kontraster används.

TimeTimer – för tydlighet och studiero

När elever ska göra olika saker i samma klassrum kan det lätt bli rörigt och ett av målen med det här arbetet är att tydliga förväntningar ska leda till studiero. Förutom att utforma ”Tre-i-rad”-uppgifterna på ett tydligt sätt så använde jag även en TimeTimer under arbetet i klassrummet. TimeTimern är som en stor äggaklocka som man sätter på tavlan.

Gör så här:

Uppgifterna är formulerade så att eleverna ska kunna förstå dem och enkelt följa instruktionerna, och TimeTimern visar vilken typ av arbete som förväntas och hur lägen de förväntas utföra det. Effekten är nästan magisk: intensivt arbete och lugn och ro.

Tre-i-rad-uppgifter och valbarhet

Det som är tänkt att i huvudsak bidra till delaktighet i det här upplägget är de valbara uppgifter (”Tre-i-rad”) som eleverna kan välja mellan på veckans första lektionspass.

Inspirationen har jag fått från boken ”Lektionsdesign” av Helena Wallberg. I denna bok beskrivs hur man kan planera lektioner så att de blir differentierade på gruppnivå och kan möta alla elever utifrån deras förutsättningar och kunskapsnivå, snarare än att man ska göra olika anpassningar för individuella elever.

Under det första lektionspasset får de elever som är i fas med läsning tre-fyra uppgifter att välja mellan. För enkelhetens skull har jag färgkodat uppgifterna eftersom de är anpassade efter hur långt eleverna har läst:

• blåa uppgifter – i början av boken
• gula uppgifter – i mitten av boken
• gröna uppgifter – i slutet av boken.

Du hittar de olika färgkodade uppgifterna under de tre lektionerna lite längre ner på sidan. När arbetsområdet är klart ska alla elever ha gjort en blå, en gul och en grön uppgift.