3. Lässtrategier och hjärnan

Klippet handlar om vikten av förförståelse kopplat till hjärnans behov av att se mönster och förmåga att fylla i delar som saknas. Lika viktigt är det för eleverna att aktivera sina långtidsminnen kring ämnet för en ökad förståelse av texten.

ÖVNING: ÄGARE ÖVER DITT LÄRANDE

Innan ni ser klippet kan du förbereda eleverna på följande tre frågor:

1. Vad tyckte du var lätt att förstå i klippet?
2. Vad tyckte du var svårt att förstå i klippet?
3. Vad tyckte du var intressant?

ÖVNING: KOPPLA KLIPPET VIDARE

Låt eleverna fundera och skriva ner sina svar på följande tre frågor kopplat till klippet:

1. Koppla innehållet i klippet till något du redan kan.
2. Hitta två situationer där ny information från klippet skulle kunna vara till hjälp.
3. Varför kan innehållet i det här klippet vara viktigt för dig?

ÖVNING: REFLEKTERA ÖVER DITT LÄRANDE

Låt eleverna skriva ner fortsättningen på punkterna efter att ni sett klippet.

1. Jag lärde mig …
2. Jag blev förvånad över …
3. Jag blev intresserad av …
4. En sak som jag inte är säker på är …

Låt eleverna läsa upp sina meningar för en bänkkamrat. De kan också skriva ner sina svar på tavlan eller på ett fönster. I nästa steg kan några elever läsa upp sin meningar för resten av klassen.  

ÖVNING: TRÄNA PÅ FÖRFÖRSTÅELSE

Hjärnan utgår från den helhet du fokuserar på och lagrar informationen som kopplingar mellan helhetens beståndsdelar. I en lärobok finns många många ledtrådar som hjälper dig att aktivera hjärnans nervkretsar (tidigare minnen) och att skapa ett skelett att utgå från.

Gå till ett nytt kapitel i din lärobok och välj ut ett avsnitt att jobba med. Jobba med spåkulan på följande sätt.

1. Gå först till lärobokens innehållsförteckning, till det avsnitt du snart ska läsa.

• Vilken är huvudrubriken för hela kapitlet? Skriv ner.
• Vilken är rubriken för avsnittet du ska läsa? Skriv ner.
• Vilka är underrubrikerna för avsnittet? Skriv ner.

2. Fundera över rubrikerna du skrivit ner i fråga 1.

• Vad vet du redan om rubrikerna du skrivit ner? Skriv ner.
• Vad tror du att kapitlet kommer att handla om? Skriv ner.
• Vad vill du lära dig? Skriv ner.

3. Leta efter en sammanfattning av avsnittet du har valt ut och ska läsa. Sammanfattningarna brukar stå i början eller slutet av ett kapitel/avsnitt. Läs igenom. Skapa dig en helhetsbild av avsnittet. Vad framstår som viktigt? Koppla sammanfattningen till underrubrikerna. Hittar du några samband?

4. Sök efter viktiga begrepp i kapitlet. De brukar vara markerade med fetstil eller stå i kursiv stil. Vilka begrepp verkar viktiga? Skriv ner.

5. Studera bilder/figurer/modeller. Vad verkar de handla om? Hur verkar bilderna hänga ihop? Skriv ner.

6. Sök efter eventuella övningsuppgifter till kapitlet. Skapa dig en överblick kring frågorna. Vad verkar vara viktigt? Skriv ner.

Följande klipp förklarar vikten av att förstå texten, att den betyder något. Utan förståelse är det svårt att minnas. Att läsa en text man inte förstår kan skapa en känsla av meningslöshet, vilket sänker motivationen att vilja fortsätta läsa. Hjärnan behöver känna mening för att kunna lära eftersom det är starkt kopplat till motivation. 

ÖVNING: ÄGARE ÖVER DITT LÄRANDE

Innan ni ser klippet kan du förbereda eleverna på följande tre frågor:

1. Vad tyckte du var lätt att förstå i klippet?
2. Vad tyckte du var svårt att förstå i klippet?
3. Vad tyckte du var intressant?

ÖVNING: KOPPLA KLIPPET VIDARE

Låt eleverna fundera och skriva ner sina svar på följande tre frågor kopplat till klippet:

1. Koppla innehållet i klippet till något du redan kan.
2. Hitta två situationer där ny information från klippet skulle kunna vara till hjälp.
3. Varför kan innehållet i det här klippet vara viktigt för dig?

ÖVNING: REFLEKTERA ÖVER DITT LÄRANDE

Låt eleverna skriva ner fortsättningen på punkterna efter att ni sett klippet.

1. Jag lärde mig …
2. Jag blev förvånad över …
3. Jag blev intresserad av …
4. En sak som jag inte är säker på är …

Låt eleverna läsa upp sina meningar för en bänkkamrat. De kan också skriva ner sina svar på tavlan eller på ett fönster. I nästa steg kan några elever läsa upp sin meningar för resten av klassen.  

ÖVNING: TRÄNA PÅ FRÅGETECKNET 

1. Välj ut två sidor som du ska läsa i din lärobok, gärna från avsnittet som du tränat på med spåkulan.
2. Börja med att läsa en sida med hjälp av frågetecknet. Var noga när du läser. Stressas inte av den som sitter bredvid dig. Läs i din egen takt. Markera ord, uttryck eller partier du inte förstår. (Övningen fortsätter under ”förstoringsglaset”.)

I det här klippet ligger fokus på att reda ut oklarheter och förklara för eleverna att man ibland måste fortsätta fast det “är tråkigt”. Detta hänger nämligen tätt ihop med hjärnans behov av att spara energi och därför vill den gärna styra oss mot att göra sådant som kostar lite energi, det vill säga sådant vi redan kan. Det vi redan kan uppfattar den som “roligare” eftersom det är lätt.

ÖVNING: ÄGARE ÖVER DITT LÄRANDE

Innan ni ser klippet kan du förbereda eleverna på följande tre frågor:

1. Vad tyckte du var lätt att förstå i klippet?
2. Vad tyckte du var svårt att förstå i klippet?
3. Vad tyckte du var intressant?

ÖVNING: KOPPLA KLIPPET VIDARE

Låt eleverna fundera och skriva ner sina svar på följande tre frågor kopplat till klippet:

1. Koppla innehållet i klippet till något du redan kan.
2. Hitta två situationer där ny information från klippet skulle kunna vara till hjälp.
3. Varför kan innehållet i det här klippet vara viktigt för dig?

ÖVNING: REFLEKTERA ÖVER DITT LÄRANDE

Låt eleverna skriva ner fortsättningen på punkterna efter att ni sett klippet.

1. Jag lärde mig …
2. Jag blev förvånad över …
3. Jag blev intresserad av …
4. En sak som jag inte är säker på är …

Låt eleverna läsa upp sina meningar för en bänkkamrat. De kan också skriva ner sina svar på tavlan eller på ett fönster. I nästa steg kan några elever läsa upp sin meningar för resten av klassen.  

ÖVNING: TRÄNA PÅ FÖRSTORINGSGLASET

Dags att jobba med förstoringsglaset och fortsätta från övningen ”TRÄNA PÅ FRÅGETECKET”.

Arbeta strategiskt genom a-e med varje oklarhet innan du går vidare. Tänk på att det är väl investerad tid då det ofta är samma begrepp som dyker upp i läroboken och i ämnet. Nästa gång orden dyker upp så kommer det att gå fort.

a) Nu ska du återvända till de ord och uttryck som du har markerat i föregående modul om ”frågetecknet”. Börja med att läsa om de meningar som står före och efter det som är oklart. Förklara med dina egna ord vad du förstår av sammanhanget. Skriv ner det.

Uttrycker det som är oklart:

• en händelse
• en känsla
• en sak/begrepp
• en beskrivning / egenskap
• något positivt/negativt

b) Har ord du inte förstår ett prefix det vill säga en förstavelse? Om det har det, vilken och vad betyder prefixet?

c) Slå upp ord du inte förstår i en ordbok. Skriv ner betydelsen. Förstår du innebörden i meningen nu? Passar betydelsen in i sammanhanget?

d) Samarbeta med din bänkkamrat. Försök att tillsammans reda ut det som är oklart.

e) Be din lärare om hjälp. Visa vad du inte förstår och berätta hur du har jobbat med att söka förståelse.

I klippet får eleverna en förklaring till varför det är så viktigt att sammanfatta det man har läst. Sammanfattningen hjälper dem såväl att koda in det läsa i långtidsminnet som till insikten av att det är förståelsen vi minns inte hela texten. Här får eleverna också förslag på en metod som hjälper dem att minnas det de har läst.

ÖVNING: ÄGARE ÖVER DITT LÄRANDE

Innan ni ser klippet kan du förbereda eleverna på följande tre frågor:

1. Vad tyckte du var lätt att förstå i klippet?
2. Vad tyckte du var svårt att förstå i klippet?
3. Vad tyckte du var intressant?

ÖVNING: KOPPLA KLIPPET VIDARE

Låt eleverna fundera och skriva ner sina svar på följande tre frågor kopplat till klippet:

1. Koppla innehållet i klippet till något du redan kan.
2. Hitta två situationer där ny information från klippet skulle kunna vara till hjälp.
3. Varför kan innehållet i det här klippet vara viktigt för dig?

ÖVNING: REFLEKTERA ÖVER DITT LÄRANDE

Låt eleverna skriva ner fortsättningen på punkterna efter att ni sett klippet.

1. Jag lärde mig …
2. Jag blev förvånad över …
3. Jag blev intresserad av …
4. En sak som jag inte är säker på är …

Låt eleverna läsa upp sina meningar för en bänkkamrat. De kan också skriva ner sina svar på tavlan eller på ett fönster. I nästa steg kan några elever läsa upp sin meningar för resten av klassen.  

ÖVNING: TRÄNA PÅ SUMMATECKNET

Välj ut ett stycke i läroboken. Jobba tillsammans med din bänkkamrat.

1. Läs igenom stycket.
2. Skriv var sin sammanfattning på cirka 50 ord utan att titta i texten.
3. Jämför era sammanfattningar. Har ni lagt fokus på samma saker?
4. Gå tillbaka till stycket och jämför era sammanfattningar med den. Saknas något? Något ni uppfattat fel?

ÖVNING: SUMMATECKNET OCH TESTBASERAT LÄRANDE

Jobba med summatecknet och testbaserat lärande. Läs totalt två uppslag i läroboken (4 sidor).

1. Börja med att markera i lärobokstexten hur långt du ska läsa innan du gör dina sammanfattningar. Efter varje stycke? Efter varje underrubrik? Många gånger kräver en mer faktaspäckad text att du oftare stannar upp och sammanfattar.
2. Skriv en sammanfattning efter din första markering. Titta inte i texten!
3. Jämför din sammanfattning med lärobokstexten. Saknas något i din sammanfattning? Innehåller den fel? Har du fått med ord/begrepp som står i fetstil eller kursiv stil?
4. Gå tillbaka till texten om du antingen hade missat eller missuppfattat något.
5. Upprepa steg 2-4 för genom hela uppslaget i läroboken.
6. Låt det gå några dagar och försök då att återigen sammanfatta allt du minns från det du läst. Tjuvkika inte i boken. När du är klar, rätta dig själv. Vad minns du och vad behöver du repetera?

ÖVNING: TESTBASERAT LÄRANDE OCH FRÅGOR

Jobba med summatecknet och testbaserat lärande. Läs två nya uppslag i läroboken (4 sidor).

1. Börja med att markera i texten hur långt du ska läsa innan du gör dina sammanfattningar. Efter ett stycke eller en rubrik?
2. Skriv ett par frågor till stycket du just läst. Spara frågorna. Ta gärna hjälp av följande inledande ord i dina frågor:

• Vad är/innebär …
• Ge exempel på …
• Jämför …
• Vad beror …
• Förklara varför …
• Vilka orsaker …
• Vilka konsekvenser …
• Hur kommer det sig att …

3. Fortsätt att läsa nästa stycke, skriv nya frågor och spara dem. Fortsätt så genom hela uppslaget.
4. Slå igen läroboken och försök att besvara frågorna med dina egna ord. När du har svarat. Rätta dig själv.
5. Testa gärna dig själv igen, efter några dagar. Plocka fram frågorna och försök att besvara dem utan att kika i boken. Efter att du har besvarat en fråga kan du kontrollera ditt svar i boken.

I följande klipp poängteras kunskapen om att hjärnan alltid kopplar ihop det nya man läser med något man redan kan. Det är så hjärnan lagrar information. Ibland när man redan kan mycket om ett område är det lätt att sätta in det nya i ett sammanhang men med alldeles ny kunskap krävs en större tankemässig aktivitet för att hjälpa hjärnan med minnesinkodningen.

ÖVNING: ÄGARE ÖVER DITT LÄRANDE

Innan ni ser klippet kan du förbereda eleverna på följande tre frågor:

1. Vad tyckte du var lätt att förstå i klippet?
2. Vad tyckte du var svårt att förstå i klippet?
3. Vad tyckte du var intressant?

ÖVNING: KOPPLA KLIPPET VIDARE

Låt eleverna fundera och skriva ner sina svar på följande tre frågor kopplat till klippet:

1. Koppla innehållet i klippet till något du redan kan.
2. Hitta två situationer där ny information från klippet skulle kunna vara till hjälp.
3. Varför kan innehållet i det här klippet vara viktigt för dig?

ÖVNING: REFLEKTERA ÖVER DITT LÄRANDE

Låt eleverna skriva ner fortsättningen på punkterna efter att ni sett klippet.

1. Jag lärde mig …
2. Jag blev förvånad över …
3. Jag blev intresserad av …
4. En sak som jag inte är säker på är …

Låt eleverna läsa upp sina meningar för en bänkkamrat. De kan också skriva ner sina svar på tavlan eller på ett fönster. I nästa steg kan några elever läsa upp sin meningar för resten av klassen.  

ÖVNING:VISUALISERA OCH KOPPLA

Den här övningen handlar om att träna på att visualisera och skapa kopplingar mellan bilder. Var och en av lässtrategierna är kopplad till en bild som i sin tur ska hjälpa dig att minnas vad strategin innebär. Gör så här för att minnas lässtrategiernas bilder i rätt ordning.

De olika bilderna är:

• en spåkula – att förutspå
• ett frågetecken – att markera oklarheter
• ett förstoringsglas – att reda ut oklarheter
• ett summatecken – att sammanfatta
• en kedja –  att koppla ny information med tidigare kunskap.

Skapa en bild av en cykel sedd från sidan, med cykelkorg och pakethållare. Tänk på att du ska hålla ögonen öppna när du visualiserar och att du ska skapa tydliga bilder, gärna stora och tredimensionella. Nu är det dags att placera ut lässtrategierna och koppla ihop dem med cykelns olika delar.

I cykelkorgen tänker du dig att det ligger en spåkula, stor och glänsande.

På styrets högra sida hänger ett frågetecken och dinglar från handtaget.

På sadeln balanserar ett förstoringsglas.

Fastspänt på pakethållaren är ett summatecken, stort och rött.

I bakskärmen är en kedja i guld fastsatt som släpar efter cykeln.

När eleverna har visualiserat cykeln och bilderna av lässtrategierna ska de repetera sina bilder för varandra, stående i par. Först repeterar den ene sina bilder och sen den andre.

Därefter får eleverna repetera bilden varje gång de ska läsa en ny text så att de tillslut har kodat in bilderna i långtidsminnet.

ÖVNING: SKAPA MENING FÖR ATT MINNAS

Den här övningen handlar om att ge information som du vill minnas en mening, där det egentligen inte finns någon. Ett annat sätt att memorera är att skapa en mening som blir som en bild. Genom att använda det som kallas för “first letter technique” kan man skapa alla möjliga meningar som man kan visualisera.

Exempelvis följande kända ramsa blir minnesledtrådar till planeternas ordning:  “Mor Vattnar Jorden Medan Jag Sätter Ut Nejlikor”. Då använder man första bokstaven i varje ord som en minnesledtråd till planeten och minns därmed ordningen lättare. Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Låt eleverna klura ut en egen mening med hjälp av tekniken för att minnas något viktigt. Varför inte vokalerna, en kemisk formel, olika begrepp, namn, städer.

ÖVNING: MINDMAPKEDJA

1. Läs 2 – 4 sidor i läroboken som din lärare har valt ut. För att skapa förståelse för innehållet är det lämpligt att det är en text som du har använt ovanstående strategier på.
2. När du har förstått texten ska du försöka förankra den till annat du har lärt dig, har hört om, läst om eller kanske sett på film.
3. Gör en mindmap på ett papper där du skriver textens rubrik i mitten i en cirkel. Därefter ska du göra streck till cirklar som ger stödord till textens innehåll. Använd en blå penna till detta.
4. Nu är det dags att försöka koppla innehållet till sådant du redan kan, det vill säga foga in det nya till kunskap du redan har. Rita streck och cirklar i rött som innehåller sådant du kommer att tänka på när du läste och som du associerar till den lästa textens innehåll.
5. När du är klar jämför du med din bänkkamrat. Hade ni liknande associationer eller kommer du på nya när ni jämför? Skriv i så fall in dessa i din mindmap.
6. Slutligen delar ni i klassen era associationer och resonerar om hur ni har länkat in den nya kunskapen med sådant ni redan kan.