Vilka brott tycker vi är värst?

Om resursen

Förankring

I samhällskunskapens centrala innehåll kring rättigheter och rättsskipning ingår kunskaper om rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Här ingår också hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Denna övning ger både grundläggande kunskaper och öppnar också upp för diskussionen kring hur lagstiftningen måste avspegla den rådande normuppfattningen.

Förberedelser för läraren

Ta fram övningen och läs igenom så att du är bekant med den. Tänk igenom de olika stegen i den påföljande diskussionen och se till att ha alla lämpliga resurser tillgängliga (whiteboard + pennor eller kanske en färdigskapat kalkylblad på datorn).  Repetera kunskaper om det svenska rättsväsendet och straffsatser vid behov. Förbered de grupper du vill dela in klassen i utifrån din kännedom om eleverna och hur de fungerar i dylika diskussioner.

Genomförande

Detta är i grunden en mycket enkel övning. Dela in eleverna i förutbestämda grupper och ge dem tillgång till listan på ”brott” som bifogas (eller tillverka en egen lista med brott som du tycker skapar principiellt viktiga diskussioner). Instruera dem att tillsammans komma överens om och rangordna de olika ”brotten” i en lista där första platsen (1) motsvarar det ”brott” de tycker är allra allvarligast, andra platsen (2) motsvarar det nästa allvarligaste ”brottet” och så vidare ända ner till plats tio (10) som då motsvarar det ”brott” som eleverna anser vara minst allvarligt.  Brott här skrivet med citationstecken på övningens bifogade lista innehåller handlingar som i juridisk mening inte är brott över huvud taget men som eleverna ofta misstar för brott. Låt eleverna hålla på tills de är klara eller tills diskussionerna börjar gå på tomgång. Av erfarenhet kan jag säga att det kan ta ett tag. Eleverna är sällan överens och kommer många gånger med kloka perspektiv i grupperna som gör att diskussionen böljar fram och tillbaka.

När eleverna är klara med rangordnandet kan alla gruppers listor gemensamt och offentligt sammanställas på en stor lista som alla kan se – på tavlan eller i en tabellform som visas på skärm. Genom att sammanställa listorna och räkna ihop resultatet (där lägst resultat motsvarar det brott som klassen i helhet anser vara mest allvarligt och högst resultat motsvarar det brott som klassen i helhet anser vara minst allvarligt) kan en få en bra överblick över hur hela klassen tänker kollektivt. En kan också se skillnader i synsätt mellan grupper och använda det som en grund för diskussion.

Diskussion

Med utgångspunkt från grupperna och klassens resultat kan många diskussioner föras om resultatet. Några tycker jag har varit särskilt intressanta:

Synen på individer och levande varelser och saker

Min erfarenhet av övningen är att elevernas rättspatos inte skiljer sig så mycket från övriga samhällets. De rangordnar generellt mord och våldtäkt på absoluta toppen, misshandel och kattungemord högt och brott rörande saker och resurser lägre. I detta delar de rättsstatens syn i största allmänhet: människor är viktigare än saker. Detta är bas för en bra diskussion i klassrummet. Är det en bra princip? Har synen ändrats över tid? Är det även för framtiden viktigare med levande varelser än saker?

Vad är ett kattungeliv värt nu för tiden?

Trots att levande varelser enligt ovan oftast värderas högre än saker är det ändå ganska vanligt att eleverna rangordnar ”Stjäla 200.000.000 kronor” ganska högt eftersom det är så vansinnigt mycket pengar. Detta är kanske inte så förvånande. Överlag kommer kattungemord högt upp men de flesta eleverna tycker ändå att 200.000.000 är allvarligare. Detta kan därför bli startpunkten för en diskussion som eleverna ofta tycker är lite obekväm: hur mycket är ett kattungeliv värt egentligen? Om klassen tycker att stjäla 200 miljoner är ett allvarligare brott så kan du ju fråga: är att stjäla 10 miljoner ett allvarligare brott? Är att stjäla en miljon ett allvarligare brott? Hundra tusen? En tusenlapp? Två hundra spänn? Utan att de bett om det har eleverna nu hamnat i en diskussion om hur mycket ett kattungeliv är värt?

Den här diskussionen kan sedan fördjupas ytterligare när du som lärare konstaterar att det ju faktiskt inte ens är ett brott att döda en kattunge (att plåga djur är brottsligt men du som ägare kan ju välja att avliva ett husdjur som du vill utan att det anses brottsligt). Detta brukar göra elever mycket upprörda (med rätta) men det kan sedan leda till en fortsatt tillspetsad diskussion. Hur många i klassen tycker att det borde vara ett brott att döda en kattunge som du äger? Hur många av de som svarade ”ja!” på den sista frågan är veganer? Hur kommer det sig att så många i klassen tycker att det borde vara förbjudet att döda en sorts djur ändå accepterar att vi i Sverige massdödar djur i parti och minut för matproduktion? Varför är det skillnad på djur och djur? Möjligheterna att få eleverna att reflektera över både etik och moral och hur vi organiserat vårt samhälle är verkligen mycket omfattande med denna fråga.

Direkta och indirekta konsekvenser

Flera av brotten i listan kan leda till spännande diskussioner om direkta och indirekta konsekvenser. En del av brotten har en tydlig och rak konsekvens (misshandel) medan andra har indirekta konsekvenser (vilken skada kan insmugglandet av 200 kilo heroin ha i förlängningen). Hur värderar vi skillnaden? Är det rimligt att ett brott anses allvarlig på grund av potentiella skadeeffekter – det vill säga vad det kan orsaka för skada? Om de 200 kilona heroin smugglades in i Sverige för att sedan direkt slängas på soptippen så skulle det ju vara ett brott helt utan offer – anledningen till att vi ser det som allvarligt är att vi förstår vad 20 kilo heroin kan innebära i form av mänsklig misär, andrahandsbrottslighet, familjetragedier etc.

Kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser

En angränsande diskussion till den ovan rör brott med kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser? Att förgifta naturen kanske i ett enskilt fall inte orsakar enorm skada men den kontinuerliga och sammantagna effekten kan ju vara förödande för planeten – hur ska vi bedöma det?

Vem är offret?

Diskussionen kring nedladdning (men även miljöförstöring etc.) kan också leda till spännande diskussioner om vem offret för ett brott är. Om jag laddar ner ett spel eller en film på internet (eller streamar) – vem tar skada? Producenten eller distributören som går miste om en försäljning är ju ett troligt svar. Men om min konsumtion är helt avhängig att det är just gratis. Om jag streamar en film eller laddar ner ett spel som jag aldrig skulle betala för? Har då producenten tagit skada för en försäljning som aldrig skulle blivit av?

Möjligheterna att mjölka intressanta diskussioner ur en lista kring rangordning av brott är – som varje SO-lärare nog vet – till synen oändliga.

Övningen