Klassen har fått ett bidrag på 200.000 kronor och kan nu åka på en lyxig klassresa. Frågan är bara var? Eleverna ges chansen att under några minuter mingla runt och prata med varandra och sälja in sina idéer innan saken leder fram till en omröstning. I slutändan vill en majoritet åka till London så det blir beslutet. En femtedel av klassen vill dock åka till Paris. Frågan är då – kommer denna femtedel att bli upprörd? Kommer de känna och säga saker som att ”en femtedel av klassen tyckte faktiskt något annat. Det är odemokratiskt att inte dessa ska få inflytande över resmålet”?
Nej troligtvis inte. Eleverna inser att en resa inte kan gå åt två olika håll samtidigt och att det är lika orimligt att klassen slutar vara klass och dela sig och åka åt olika håll. De förstår konceptet med majoritetsbeslut. Samtidigt hörs det ju ständigt från den alternativa högern att det är odemokratiskt att SD inte får inflytande motsvarande sitt röstantal och denna idén speglas ofta i sociala medier.
Var ska vi åka på klassresa är en övning som på ett enkelt sätt lär eleverna grundläggande parlamentarism. Den kan anpassas på olika sätt för att lära ut koncept som proportionalitet och proportionellt inflytande och också andra mekanismer kopplade till majoritet-minoritet. Övningen fungerar när en än läser om hur Sverige styrs men är givetvis speciellt aktuell när det är valtider och regeringsbildning.
Om resursen
Förankring
Resursen ”Var ska vi åka på klassresa…” är en resurs kopplad till samhällskunskapens centrala innehåll under rubriken ”Beslutsfattande och politiska idéer”.
Förberedelser för läraren
Läs igenom denna planering inför lektionen. Fundera på om du behöver ta fram något specifikt material för att visa eleverna eller om du vill dela ut eller projicera uppgiften på ett visst sätt. Ta fram ett citat från en tidning eller från nätet kring hur det är odemokratiskt att SD inte får inflytande motsvarande sin storlek (sådana citat finns det tjugo på ett dussin eftersom det är en mycket vanlig tanke hos SD-väljare). Om du tänker låta eleverna jobba i grupp – fundera på lämplig gruppsammansättning.
GENOMFÖRANDE: Tänk om vi fick en massa pengar till en klassresa
Introducera inte övningen som ett led i att börja prata om valet eller dylikt. Sätt bara igång utan att förankra eller introducera arbetet. Inled med att förklara förutsättningarna: tänk att klassen genom en tävling eller ett politiskt beslut fick en himlans massa pengar som skulle gå till en klassresa – hela 200.000 kronor. Vart skulle vi åka om vi hade de summorna? Be eleverna lägga tio minuter på att A) forska lite på sina enheter för att få en uppfattning om hur långt pengarna skulle räcka B) bestämma sig för sitt favoritresemål och sedan mingla runt i klassen och försöka sälja in det till övriga klasskamrater. Säg att eleverna efter de tio minuterna får rösta för att se vart resan skulle gå.
Låt sedan eleverna få tio minuter till detta. Acceptera att det blir högljutt och stojigt och låt dem försöka övertyga varandra med liv och lust. Se till att allt går juste till och uppmana elever att följa sina drömmar och inte bara gå med på vad som helst.
När tio minuter gått samlar du ihop klassen igen, får dem att sitta där de ska och håller sedan någon form av omröstning – analog, digital – vad som passar bäst så länge de olika rösterna på det olika alternativen registreras på ett sådant sätt att ni kan se hur många som röstade på vad.
När allt är sagt och gjort flyttar du vidare till diskussion.
GENOMFÖRANDE: Diskussion
Välj ut en grupp eller enstaka individer vars förslag inte vann omröstningen. Helst en grupp som ändå samlat några stycken elever kring sig ( i en klass med 30 elever är ju en grupp om 5 personer motsvarande 15% av klassen) och ställ frågan: ”Att detta elevers val inte respekteras (för klassen åker ju inte till det resmål som de önskade) trots att de samlat x% av rösterna – är det odemokratiskt?”.
Troligtvis kommer klassen att säga nej. De är vana vid majoritetsbeslut och har nog tillräckligt mycket erfarenhet för att se att livet är fullt av tillfällen då inte alla kan få vad de vill samtidigt. Ibland, för att något ska kunna genomföras eller vara effektivt måste majoritetsstyret gälla. Lyssna på elevernas argument och skriv ner dem på ett sätt som gör att ni i klassen kommer tillbaka till dem. Om det är lämpligt: ställ följdfrågor – varför kan inte alla få som de vill? Måste en klassresa innebära att alla nödvändigtvis åker till samma plats.
Bredda sedan diskussionen och måla upp följande scenario: Om pengarna till klassen inte tvunget var till en klassresa utan fick spenderas på ett flertal olika sätt så länge de kom klassen till godo: en klassresa, och nya datorer till alla och en bra musikanläggning till klassrummet till exempel. Om så var fallet och eleverna fick komma fram med olika förslag och sedan rösta – hade det i detta läge varit så att alla borde få del av pengarna i motsvarande mängd till hur många som tyckte en viss sak. Borde 15% av eleverna som i detta fall ansåg att pengarna skull användas till X få tillgång till 15% av pengarna – motsvarande 30.000?
Troligtvis kommer resultatet av diskussionen denna gång blir mer blandat. Här kan det dyka upp tankar kring rättvisa – alla borde få vara med och välja något – eller kanske till och med känslan av samhörighet – om alla får vara med och välja något blir alla glada och då blir klassen mer harmonisk. Det är också fullt möjligt att klassen även i detta läge håller sig till att det rimligtvis är så att majoriteten styr och att om en inte kan övertyga tillräckligt många klasskamrater om att köpa en viss sak så är det helt enkelt tufft läge.
GENOMFÖRANDE: Koppla situationen med den rika klassen till riksdagsvalet och regeringsbildningen
Förklara konceptet med proportionalitet för eleverna. Att valet till riksdagen handlar om proportionalitet. Att ett parti ska ha platser i riksdagen motsvarande hur många röster de får. Ett parti som fått 15 procent av rösterna ska alltså ha 15 % av platserna. Förklara att det också är precis det är så det är. Även partier som SD – som många bråkar om – får exakt så många platser de ska ha. När alla elever förstått konceptet går du vidare.
Förklara konceptet med regeringsbildning för eleverna. Att kunna bilda regering handlar om att få majoritet för sina idéer i riksdagen och att det alltså kräver att mer än hälften av alla församlade stöder det förslag en lägger fram. En regering som inte vinner omröstningar kan inte regera och att få ihop en sådan här regering handlar om att övertyga andra partier att stötta en idéer – mycket på samma sätt som i exemplet med klassresan ovan. Om en inte kan samla stöd för sitt förslag så får en inte åka.
Gör en paus från diskussionen och exemplet och visa på ett eller flera citat från SD-anhängare som visar på det odemokratiska att de inte får makt i proportion i förhållande till hur många procent av landet som röstat på dem. Förtydliga sedan så att alla elever är med: SD har fått precis så mycket makt som de har rätt till – vad de inte förstår är att politik sedan handlar om att övertyga andra om att vilja jobba ihop – och att det är här de misslyckas. De säljer helt enkelt inte in sitt förslag till klassresa tillräckligt bra.
Exemplifiera också med hur det tex sett ut under någon tidigare mandatperiod. När Alliansen styrde under perioden 06-14 var Socialdemokraterna det överlägset största partiet (kring 30%) men de hade ändå inget inflytande över landets regering. Detta är inte orättvist utan så vårt land fungerar.
Be avslutningsvis eleverna fundera kring hur landet skulle se ut om varje parti faktiskt skulle få igenom sina idéer motsvarande hur mycket makt de hade. När budgeten gjordes skulle alltså SD få bestämma över x% av pengarna motsvarande hur många röster de fick, Socialdemokraterna få bestämma över x% av pengarna motsvarande hur många röster de fick och så vidare. Hur skulle styret av vårt land bli då?
Christoffer Krämer
Spara som favorit
Du måste logga in för att kunna spara som favorit.