Samhörighet och tillit är grundfundamentet för att elever i lugn och ro ska kunna fokusera på att lära och samarbeta. Att uppleva att man är inkluderad och omtyckt och är en del av trygga sociala relationer är ett grundläggande psykologiskt behov hos människan.
Sociala relationer är därför en viktig del för motivationen i skolan och inkluderar både relationer till lärare och klasskamrater.
Elevens och lärarens relation
Du som lärare är så klart navet i ett klassrum och är av stor betydelse för att eleven ska känna sig trygg. En trygg elev antar med större sannolikhet kunskapsmässiga utmaningar. De vågar ta sig an en uppgift och att upplever att det är lönt att anstränga sig och vågar be om hjälp. Forskning visar tydligt att elever som känner stöd från läraren känner sig mer motiverade.
Federici och Skaalvik (2014) skiljer mellan det de kallar för emotionellt och instrumentellt stöd och inom forskningen handlar det oftast om hur eleven upplever relationen till sin lärare.
- Emotionellt stöd: När läraren bryr sig om eleven. När denne visar uppskattning, intresse, värme och omtanke.
- Instrumentellt stöd: När läraren ger stöd och hjälp genom att vara tydlig med instruktioner, förklaringar, tydlig och konkret feedback eller har tydliga genomgångar och exempel. Eleven får kunskapsmässigt stöd.
Elever gör sällan skillnad mellan dessa två sorters stöd. Emotionellt och instrumentellt stöd hänger ofta ihop och lärare som visar intresse och omtanke i allmänhet ger också ofta stöd även i kunskapsutvecklingen.
Följden för elever av en stöttande lärare:
- Ökad motivation
- Större engagemang för skolarbete
- Större intresse för skolan
- Ökat initiativ i uppgifter
- Anstränger sig mer
- Ber i högre grad om hjälp
Ytterligare positiva följder är att lärarens stöd skapar erfarenheter av att lyckas vilket leder till en ökad tro på sin egen kapacitet – en förväntan att lyckas – ökad motivation. (Läs gärna även om följande teori: Tron på sin egen kapacitet.)
Att sänka motivationen
Motsatt upplevelse det vill säga att eleven inte känner sig sedd eller omtyckt leder således till minskad motivation och i förlängningen riskerar deras självbild att försämras.
Ofta poängteras vikten av att berömma ansträngning och inte resultat vilket syftar till att man som lärare vill poängtera vikten av att anstränga sig vilket är bra och viktigt för att lärande ska ske. En elev som ständigt får uppgifter som ligger utanför dennes kapacitet och som trots ansträngning ofta misslyckas kan påverka motivationen negativt. Om följden då blir ständigt beröm för ansträngningen, men att läraren undviker att ge instrumentellt stöd för resultatet kan det leda till att eleven slutar anstränga sig. För att orka hålla ut i sin ansträngning är det av högsta vikt att eleven även får möjlighet att lyckas lösa uppgifter och därmed känna vinsten av ansträngning.
Att systematiskt misslyckas kan leda till att eleven förklarar sina misslyckanden med bristande förmåga. (Läs gärna om motivationsteorin: Attribution) En välmenad omtanke som bara innehåller emotionellt stöd men saknar instrumentellt stöd och anpassade uppgifter tenderar till slut att sänka motivationen.
Att tänka på i klassrummet
I omsorg om eleven kan man som lärare försöka skydda eleven genom att återkommande berömma ansträngningen. Det är viktigt att man som lärare anpassar undervisningen och ger instrumentalt stöd och realistiska utmaningar så att ansträngningarna också leder till resultat. Om utmaningarna är för höga eller uteblir kommer eleven inte att utvecklas och tappa i motivation. Var därför noga med att:
- Hjälpa eleven sätta upp realistiska mål och ge realistiska utmaningar.
- Ställ frågor som uppmanar till reflektion.
- Poängtera att misslyckande och fel är en naturlig del av en lärprocess.
- Ge vägledande feedback.
Källor
Federici, R.A: & Skaalvik, E.M. (2014) Students perceptions of emotional and instrumetal teacher support: Relations with motivational and emotional responses.
Lena Winqvist
Annika Almers
Spara som favorit
Du måste logga in för att kunna spara som favorit.