Få saker upprör elever lika mycket som att få reda på att något de lärt sig i skolan (eller livet) varit en lögn. Detta är särskilt tydligt när du som geografilärare får berätta för eleverna att världen inte ser ut som de lärt sig i skolan – och att kartan som högst troligtvis hänger i klassrummet är ett falsarium. Samtidigt är detta avslöjdande djupt tillfredsställande eftersom elevernas reaktion och fullständiga uppmärksamhet öppnar dörren för lärande på riktigt. Om alla (världs)kartor ljuger – hur ser det då ut i stället? Och varför alla lögner?

Denna resurs är lämplig som en introduktion av kartkunskap i geografi i mellan- eller högstadiet. Resursen berör skillnaderna mellan en jordglob och en karta, de vanligaste kartprojektionerna och hur alla världskartor är etnocentriska. Beroende på vilken årskurs du väljer att använda den i kan du justera materialet för att det ska fungera för målgruppen. Ta bort eller lägg till vid behov. Som en del i resursen finns också den korta filmen Från jordglob till karta som visar det klassiska apelsinexperimentet (går det att skala en apelsin och lägga skalet i en snygg fyrkant – precis som våra världskartor?).

 

Förankring

Resursen ”Kartorna ljuger för oss” är lämplig i ämnet geografi.

”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.”

 

Fördjupning

Det finns några  andra resurser och arbetsområden som också rör både geografi och världsuppfattning. Se till exempel resursen Rita världen, eller   Vet vi egentligen hur världen ser ut?

 

 

FÖRBEREDELSER FÖR LÄRAREN

Läs igenom resursen här och fundera på om det finns information som du själv har att tillägga. Om du vill genomföra apelsin-experimentet med dina elever (kladdigt men pedagogisk tillfredsställande) så bör du skaffa en klassuppsättning apelsiner och förse dig med en rulle hushållspapper eller dylikt. Om du istället väljer att visa filmen med apelsinexperimentet så se till att du har möjlighet att projicera film i klassrummet.

 

Moment: Apelsinexperimentet 

Inled lektionen med att genomföra (eller visa) apelsinexperimentet. Gör experimentet utan att först introducera lektionens syfte eller att tydligt koppla det till ett kommande arbetsområde kring kartor – hoppa in media res, bara. Använd sedan insikterna för att gå vidare till nästa moment.

Apelsinexperimentet är mycket enkelt och de flesta geografilärare har nog testat eller använt det vid ett eller annat tillfälle. Instruktioner:

  • Börja med att dela ut en apelsin (och lite hushållspapper) till varje elev. Kolla sedan att alla eleverna är med på det faktum att världen är en rund(ish) glob? Bara stäm av så att alla är med på det. Gå sedan vidare med att dra ner en världskarta i klassrummet eller i brist på en dylik – projicera en från Internet på tavlan. Kolla sedan att alla eleverna är med på hur en världskarta ser ut. Eftersom alla elever sett världskartan många gånger torde det inte överraska någon. När dessa två grundläggande faktum (att jorden är en glob och att världskartan ser ut som den gör) är etablerade så ber du eleverna att skala sina apelsiner och i så så stor utsträckning som möjligt få med allt skal i en enda bit. De ska sedan ta denna bit och platta ut den till en snygg fyrkant av samma form som den gängse världskartan.
  • Vad som följer är ett högljutt och kladdigt kaos där eleverna skalar (och äter, gissningsvis) apelsiner och sedan på olika högljudda sätt försöker dra och banka ut dem till snygga fyrkanter. Eftersom uppgiften är omöjlig tenderar det snart att urarta till någon form av skratt och prat. Bryt denna del av experimentet när alla fått av sina skal och fått titta/prata/skratta lite. Äska sedan ordning och gå vidare.
  • Fråga eleverna varför ingen lyckas. I en hel  klass tycker en ju att inte alla borde vara så kassa så de inte kan göra en världskarta av globen? Eller? Ta sedan diskussionen med eleverna – går uppgiften ens att lösa? (Nej!) Förklara varför och fråga sedan vilken slutsats vi då kan dra om världskartorna? Om det inte är möjligt att förvandla en rund form till en fyrkantig form – vad säger det om världskartorna? Låt eleverna fundera lite och komma med sina svar. I slutändan finns det bara en slutsats att dra: världskartorna är ljug!

 

Moment: Kartprojektioner – eller Hur stor är Grönland egentligen?

När ni konstaterat att världskartor på ett eller annat sätt är ljug är det läge att gå vidare till nästa steg. Vad säger detta ljug om de världskartor som hänger i våra klassrum? Illustrera detta genom att dra ner/projicera världskartan i klassrummet (högst troligtvis en merkatorsprojektion – annars får du helt enkelt leta upp en sådan på nätet och använda den) och be eleverna att jämföra Afrika och Grönland. Vad är storleksförhållandet mellan dessa två landmassor? På en normal merkatorsprojektion är skillnaden mellan dem ofta väldigt liten. Afrika är större men sällan mer än med en fraktion. Eleverna kommer också att säga något dylikt: de är likvärdigt stora eller att Afrika är lite större än Grönland. Du har då tillfredsställelsen att berätta att Afrika är cirka 14 gånger större än Grönland. Detta faktum brukar få många elever att häpna. Det är ju en sak att få reda på att kartan är lite ljug – en annan sak att inse att den karta de är vara att se nästan inte har en siffra rätt! Många fler tydliga exempel finns att sätta fingret på: Europa och Sydaamerika ser likvärdigt stora ut även om Sydamerika är dubbelt så stort som Europa etc.

För de äldre eleverna är det bifogade filmklippet från den gamla dramaserien West Wing (Vita huset) lämpligt som illustration till ovan nämnda diskussion. För de lite yngre eleverna kan motsvarande poänger överföras av läraren.

Koppla sedan tydligt diskussionen om merkatorsprojektionen till apelsineperimentet som eleverna tidigare gjort eller sett. Eftersom de själv sett hur omöjligt det är att göra något fyrkantigt av något runt och utplattat är det ju inte så konstigt egentligen att kartan på något sätt blir förvrängd. Det anmärkningsvärda är dock att vi valt en förvrängd världskarta som så uppenbart felrepresenterar stora dela av världen – och fortsatt använda den i årtionde efter årtionde, trots att kritiken mot den varit känd och tydlig. Varför fortsätter vi då i västvärlden att använda merkatorsprojektionen? Inbjud eleverna till diskussion. Något absolut svar finns troligtvis inte men elever som tidigare varit med or resursen Rita världen kanske kommer att använda uttrycket ”etnocentrisk” och dessa förtjänar då en extra guldstjärna. Troligtvis är det ju just på grund av att vi gärna förstorar vår egen betydelse som gör att vi accepterar en kartprojektion som kraftigt förstorar delar av Europa och orättvist förminskar andra delar av världen. Med de äldre eleverna är det också lämpligt att säga att just detta är något som ni kommer att återkomma till i en längre och fördjupad diskussion senare.

 

Moment: Andra kartprojektioner

När ni uttömt hur galet skev merkatorprojektionens bild av världen är, är det dags att titta lite på andra projektioner. Börja med att titta på den nämnda och mer korrekta Gall-Peters Projektion. Använd den bifogade bilden eller google-sök på andra exempel.

Bild: Strebe 15/8, 2011, www.wikipedia.org

Sätt fingret på varför kartprojektionen är mer korrekt än merkatorsprojektionen. Den mer korrekta storleksförhållandena och vinklarna, exempelvis. Peka särskilt på hur Sverige är ett av de länder som merkatorsprojektionen förvränger allra mest. Vi som land framstår mer än de flesta som större (och kanske därför även ”viktigare”) i den och känner oss ofta lite mer tillplattade när vi använder oss av gall-peters projektion.

 

Gå sedan vidare och visa en Stillahavscentrerad karta:

https://en.wikipedia.org/wiki/World_map#/media/File:BlankMap-World-162E-flat.svg

Fråga eleverna om de någon gång över huvud taget tänkt på att en världskarta inte nödvändigtvis måste ha Europa och Sverige i mitten/toppen? Eller har det bara varit så naturligt för dem att se det så att de inte ens reflekterat över att det är ett val – eftersom jorden är rund och givetvis kan iakttas från vilket håll som helst. Att människor i Stillahavsområdet vill se världen från sitt perspektiv eller att amerikaner vill se den från sitt perspektiv är ju inte så konstigt.

 

Gå sedan vidare och visa en amerikacentrerad karta:

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:World_map_blank-Americas_centred.svg

Att som Nord- och Sydamerikaner vara en kontinent omgiven av hav på båda sidor är lite speciellt. Fråga eleverna om de tror att detta på något sätt formar hur amerikaner ser på världen?

 

Och sedan kanske en karta som både är Gall-Peters och där syd samtidigt är ”upp”:

https://en.wikipedia.org/wiki/World_map#/media/File:Blank-map-world-south-up.png

Guida eleverna och diskutera de olika projektionerna. Påminn dem om att vi är ett klot i en till synes oändlig rymd och att koncept som upp och ner har mycket liten bäring. Mycket handlar om perspektiv och som goda elever bör de vara medvetna om att det finns många olika perspektiv att anlägga.

 

Sammanfattning

Under denna lektion har vi rent praktiskt kunnat se att en glob inte kan förvandlas till en fyrkantig världskarta och att världskartor därför är fusk. Vilken sorts fusk beror lite på världskartan. Vi har sedan tittat på några olika kartprojektioner och frågat oss hur det påverkar oss att titta på världen på detta sätt. Förhoppningsvis har eleverna fått lite av sin världsbild ställd på ändå och är öppnare för nya perspektiv längre fram.

 

Uppföljning

Ett lämpligt sätt att följa upp denna lektion är att gå vidare och gräva ner djupare i kartkunskap och andra geografiska informationssystem genom att hjälpa eleverna att förstå och använda de olika stödlinjer som finns på kartan: ekvatorn, nollmeridianen, longituder och latituder.

 

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.