Julmysteriet

Resursen kopplat givetvis också lätt till religionsämnets syfte och centrala innehåll:

Syfte

”Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.”

”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner.”

Förberedelser för läraren 

Läs igenom resursen här och fundera på om det finns information som du själv har att tillägga. Fundera på upplägget och anpassa presentationen utifrån kunskapen om klassen. Läs om julevangeliet på Svenska kyrkans webbplats.

GENOMFÖRANDE: Premissen

Då julmysteriet bygger på att eleverna (gissningsvis) egentligen aldrig tänkt igenom vad de ser och har hört om den kristna julkrubban så krävs två steg:

1) Eleverna bjuds in att gemensamt pussla ihop sina kunskaper om julkrubban.

2) Du som lärare ifrågasätter om det inte är något i deras fakta som faktiskt inte stämmer. Finns det månne ett mysterium inbakat i den gängse bilden av julkrubban?

Självklart kan det vara så att det finns elever i klassen vars kunskaper i kristendom är så goda att hela premissen faller – men min erfarenhet som lärare i religion är att det händer ganska sällan. Skulle så vara fallet så är det bara att gratulera elevernas goda kunskaper och ändå fortsätta att orientera dem kring olika kristna traditioner, vilket ändå brukar ge en god lektion.

GENOMFÖRANDE: Lura in eleverna i mysteriet

Visa bilden på den klassiska julkrubban för dina elever och fråga dem vad de ser. De kommer inte att ha några som helst problem att identifiera vilka figurer som är samlade runt krubban. De pekar ut Jesusbarnet, Maria och Josef, herdarna och de tre vise männen (eller de tre kungarna som de ibland också kallas). Har du en riktigt vass klass kanske några till och med kan namnge de tre vise männen (enligt folktraditionen oftast: Kaspar, Balthazar, Melchior). Fråga dem vilken tidpunkt krubban illustrerar och eleverna kommer nästa alltid att säga att det är julaftonsnatten (eller julnatten) eftersom de vet att stjärnan tändes när Jesus föddes. Fråga sedan vidare om hur de tre vise männen kommit att vara på platsen. Eleverna kan då allt som oftast berätta att de tre vise männen – ”De följde stjärnan”. Avsluta med att fråga var de tre vise männen kom ifrån och vilka de var. Oftast beskriv de tre vise männen då som kungar från fjärran länder (ibland kungar från österlandet).

Vänta för att se om någon av eleverna själva sätter fingret på det julmysterium som de nyss presenterat. Om de inte gjort det så hjälp dem på traven lite. Fråga om det inte är något med vad de just sagt som verkar lite underligt. Hjälp dem på traven genom att sammanställa fakta:

• De tre vise männen kommer från fjärran länder.
• De följer den stjärna som tänds när Jesus föds.
• De är samlade kring Jesusbarnets krubba på julnatten.

Om det fortfarande är så att eleverna inte ser det uppenbara (händer ibland, kan jag säga …) så får du peka ut det: Hur kan de tre vise männen vara vid krubban om de följt en stjärna som alldeles nyss tänts från fjärran länder? Har de jetflygplan eller är de tidsresenärer?

GENOMFÖRANDE: Förklaringen

Tyvärr har ju inte mysteriet någon dramatisk lösning. Sanningen handlar ju helt enkelt om hur människor i det sekulariserade Sverige helt enkelt inte tänker så mycket kring evangelierna och kronologin kring julkrubban. Så hur hänger allting samman?  Ge eleverna en liten föreläsning kring julevangeliet och den kronologi som föreligger:

Enligt julevangeliet (speciellt LUKASEVANGELIET 2:1-20) som är den vanligaste bibeltexten som läses i samband med julafton finns endast Jesus, Maria, Josef, änglar och de herdar som den himmelska härskaran lett till krubban. Inga vise män förekommer i denna text eftersom stjärnan som enligt andra texter leder den dit nyss tänts. Att de vise männen placeras i krubban är helt enkelt ett slarv eller folktradition som inte bryr sig så mycket om kronologin i det hela. I kyrkans värld är det dock inte så ovanligt att man tar detta på större allvar. I många kyrkor i landet finns inte de tre vise männen placerade i krubban förrän texterna faktiskt placerar dem där. I vissa kyrkor leker man fantasifullt med detta genom att helt enkelt låta de tre vise männens figurer stegvis flytta sig fram i kyrkorummet (från bakdörren, längs väggen fram till krubban) för att upprätthålla traditionen och roa besökare.

Endast ett julevangeliet berättar faktiskt mer om de tre vise männen och det är (MATTEUSEVANGELIET 2:1-12 och också  2:16-18) Där visar det sig att männen varken är tre eller visa – båda dessa beskrivningar har vuxit fram i folktraditionen efteråt. Istället beskrivs de som några stjärntydare som följt stjärnan för att hylla kungen som måste blivit född. De tar sig till kung Herodes och frågar honom om han vet var den nyfödda kungen fötts. Herodes som liksom andra mordiska diktatorer inte vill ha någon konkurrens använder informationen för att sedan försöka utplåna alla gossebarn under två år (antyder att kronologin i deras besök är lite luddig). Läs om händelsen kopplad till värnlösa (värnlösa/oskyldiga) barns dag på Wikipedia.  De tre vise männen hittar sedan Jesusbarnet och besöker detta (även om inget här nämns om någon krubba) och blir sedan varnade av änglar för att inte berätta om Jesus för Herodes. Jesus får gåvor i form av guld, rökelse och myrra (parfym/olja tillverkad av kåda) och sedan försvinner stjärntydarna ur handlingen.

I kristen tradition kommer de tre vise männen fram till Jesusbarnet på Trettondagsafton (också en kristen helgdag i Sverige) och då är det alltså mer lämpligt att placera ut de tre vise männen i krubban. Sedan är det fortfarande så att kronologin i det hela är lite luddig eftersom det är svårt att tänka att de tre vise männen kommer fram till Betlehem på två veckor samtidigt som den heliga familjen (Maria, Josef och Jesus) flyr till Egypten för att undkomma Herodes förföljelser. Saken kompliceras ytterligare av att det i LUKASEVANGELIET 2:22-24 beskrivs hur Jesus bärs fram i templet när han var cirka 40 dagar gammal. De inkonsekvenser som finns är helt enkelt en god påminnelse om att mycket av det vi håller för sant är en blandning av olika framväxta folktraditioner.

GENOMFÖRANDE: Jultraditioner i olika länder

När julmysteriet är utrett så kan det vara lämpligt att följa upp med att belysa hur olika delar av den kristna världen har utvecklat sina egna traditioner kring julen och Kristi födelse. En humoristisk övning kan vara en bra ingång. Ge eleverna en begränsad tid med tillgång till datorer och Internet att be dem ta reda på hur du ska resa runt i Europa under jultid för att vara på plats i olika länder för att få så många julgåvor som möjligt. I vilka länder ska de vara vilka dagar för att maximera sina gåvor?

Låt dem forska en lämplig tid (eller tills du tycker att deras arbete går på tomgång och samla sedan ihop klassen). Ta hjälp av de olika grupperna för att snitsla den bästa resan genom Europa under juletid.

Några datum är självklara för de flesta elever:

• Julklappar i Sverige delas traditionellt ut den 24 december – något som hänger ihop med vår lånade judiska tradition att påbörja ett dygn aftonen innan (vilodagen påbörjas alltså när du går från jobbet dagen innan). Juldagen är den centrala helgdagen (Jesu födelse) men firandet börjar aftonen innan då folk blir lediga från jobbet.
• Julklappar i England delas traditionellt ut den 25 december – för att fira Jesu födelse.

Datum som brukar kräva lite mer forskande:

• Några elever kanske också i sina forskningar upptäckt att Trettondagsafton 6 januari är en dag då gåvor delas ut i vissa länder i den latinska delen av kristendomen (Spanien till exempel). Detta givetvis kopplat till att just de tre vise männen kommer fram med sina gåvor denna dag. På kvällen ställer barn ut sina skor på fönsterblecket (eller motsvarande) och på morgonen den 6:e finner de dem fyllda med klappar istället. Läs mer om spansk jultradition.
• Kanske har eleverna också hittat att 6 december är en prominent julklappsdag i Beneluxländerna då detta är S:t Nikolaus dödsdag och eftersom Sankt Nikolaus är Jultomten i denna tradition. Även här ställs skor ut och i dessa hittar barnen klappar eller pengar eftersom den turkiske biskopen Nicolaus Myrensis enligt legenden i hemlighet gav bort pengar för att rädda fattiga kvinnor undan prostitution. Läs mer om S:t Nikolaus på Wikipedia.

Elevernas optimala Europaresa går alltså genom Beneluxländerna den 6 december, julafton i Sverige den 24:e, juldagen i Storbritannien den 25:e och en sväng till Spanien till trettondagen den 6 januari. Allt fullt görbart för de med lite resebudget och energi.