På ytan är frågan kanske självklar för de flesta. Så klart varje människa kan välja sin egen religion! Men hur väl stämmer detta överens med verkligheten? Hur många elever som har vuxit upp i en religiös tradition väljer en annan religiös tradition eller att helt ställa sig utanför tron? Hur många elever som vuxit upp i en sekulär, icke-religiös tradition väljer att plötsligt bli anhängare av någon religiös tradition?
Svaret är att det är ganska ovanligt. Religion eller icke-religion tillhör en persons identitet och identiteten överförs till stora delar i familjen, släkten och i omgivningarna. Religion är alltså sällan lika lätt att ”välja” som vilka byxor en ska ha på sig. Samtidigt är det ganska centralt att elever faktiskt förstår att de har den absoluta rätten att tro eller inte tro på vad de vill. Religionsfriheten är en grundlag och ingår i de mänskliga rättigheterna. Att uttrycka sin egen tro om den går stick i stäv med familjens eller omgivningarnas tro kan vara mycket utmanande för vem som helst -och för en ung individ är det givetvis extra svårt.
Resursen tar följande utgångspunkt från rubrikens fråga och använder den för att fördjupa elevernas insikter kring hur religion är en intrikat del av personers identitet – men också som språngbräda till att prata om religionsfrihet och mänskliga rättigheter. Resursen är planerad för en normal lektion (cirka 60 minuter) men kan lätt expanderas med andra moment.
Om resursen
Förankring
Resursen ”Får jag välja min religion” ligger inbakat i skolans centrala värdegrund som den uttrycks redan i första stycket ”Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”
I religionskunskapens syfte står det ”Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.” Resursen fördjupar sig sedan extra kring det innehåll som hittas under rubriken ”Identitet och livsfrågor”.
Fördjupning
”Besök arbetsområdet ”Ljuva dröm – att va’ en riktigt svenska” på Malmö delar på temat identitet. Det finns också resurser i religion specifikt om hur religionen formar våra traditioner och hur vissa av dessa traditioner sedan blir så allmänna att de inte ens längre uppfattas som religiösa. Besök resursen ”Hur tortyr och mord förvandlades till mysig decembertradition” på Malmö delar. ”Jultraditioner: det ska vara som det ALLTID har varit!” handlar också om traditioner.
Förberedelser för läraren
Läs igenom resursen här och fundera på om det finns information som du själv har att tillägga. Fundera på upplägget och anpassa presentationer och filer utifrån kunskapen om klassen.
GENOMFÖRANDE: Elever är alltid självständiga tills de inte är det längre …
Börja med att fråga eleverna en fråga något i stil med: ”Hand upp alla ni som själva bestämmer över era tankar och väljer er egen väg och stil i livet”. Av erfarenhet är detta något som får en majoritet av eleverna att räcka upp handen. Vem tycker inte att de inte bestämmer över sina tankar eller väljer sin egen väg i livet? Säkerligen kan en och annan elev välja att inte räcka upp – eftersom de av olika anledningar känner att de kanske inte väljer sig egen värld (”Jag är så ung – mina föräldrar bestämmer det mesta”) men det är oftast ett undantag. När en majoritet av eleverna deklarerat sig som självständiga tänkare kan detta följas upp med två frågor:
- (En överhoppbar parantes – använd bara om det är användbart/behövs för klassen/situationen). Titta ut över klassen och säg att med tanke på att alla är självständiga och väljer sin egen väg och stil så är det lustigt att nästan 100% (eller kanske 100%) av killarna valt att ha kort hår medan nästan 100% (eller kanske 100%) av tjejerna valt att ha långt hår… Detta kan i sin tur leda till diskussioner kring hur mycket som faktiskt är individuella val och hur mycket som är grupptryck på grund av könsroller och dylikt. Det handlar helt enkelt om identitet och hur vi bygger identitet. Lektionen ”Könsroller” på Malmö delar presenterar en fördjupad diskussion.
- Titta ut över klassen och gratulera till att så många elever är självständiga och bestämmer över sina egna tankar. Säg sedan att nästa fråga riktar sig enbart till dem som räckt upp handen, nämligen: ”Hur många av er har en religion/trosuppfattning som skiljer sig från er familj? Det vill säga tror på något annat (en annan religion än föräldrarna eller kanske har en religion när föräldrarna är icke-religiösa [ateister eller agnostiker])? Troligtvis är det kanske någon/några som räcker upp i detta läge men av erfarenhet är det försvinnande få. I detta läge kan ni gå vidare med nästa del av diskussionen. Hur kommer det sig att fritänkande personer som känner att de ändå gör sina egna val i livet ändå gör exakt som sina föräldrar? Är det fria religionsvalet egentligen ett fritt val över huvud taget? Lyssna på elevernas åsikter och hjälp till att föra diskussionen framåt? Troligtvis kommer eleverna med olika ord ändå att sätta fingret på att religion inte är samma sak som att välja snabbmat från en meny. Religion är större och viktigare. Det handlar inte om vilket sneaker-märke en föredrar utan om något som sitter inbäddat i hela familjen, hela uppväxten och kanske hela landet. Utan att eleverna nödvändigtvis använder orden kommer de nog att prata om identitet och kultur.
GENOMFÖRANDE: Identitet och kultur
I detta läge kan det kanske vara bra med en liten utvidgning kring begreppen ovan. Vad är det som gör att religionsval – även om det de facto är en mänsklig rättighet och inskrivet i den svenska grundlagen – i praktiken inte riktigt fungerar som ett fritt val i stil med val av sockar på morgonen eller mat att äta till middag på kvällen?
- Läs vidare om identitet i resursen ”Identitet – presentation” på Malmö delar.
- Resursen ”Tro formas av meningsfulla personliga relationer” fördjupar konceptet att vi blir som vi umgås.
GENOMFÖRANDE: Men om det nu är så mycket tradition och identitet – har jag egentligen ett fritt val?
Avsluta lektionen med en fördjupning kring det fria valet. Att få människor väljer sin religion utan att de flesta slussas in i den på grund av uppväxt, uppfostran och kultur innebär ju inte att de inte har ett fritt val – det innebär ju bara att de flesta som utgångspunkt bara följer med. Det är viktigt att eleverna förstår att bara för att de flesta som utgångspunkt i någon mån ”ärver” trosuppfattning så innebär de inte att de är fast där – eller att någon kan kräva av dem att de ska tro eller tycka någonting. Samtidigt är det inte lätt att slå in på en egen väg, bort från familjen, i något så centralt för den egna identiteten som trosuppfattning.
Gå igenom de två centrala lagtexterna/rättigheterna som eleverna har och hjälp dem att tolka och förstå dem:
På Wikisource kan du läsa en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna
Artikel 18:
Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.
På Riksdagen.se kan du läsa om den svenska grundlagen
2 Kaptlet, 6 paragrafen:
religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
Det är alltså ansett att vara en global mänsklig rättighet att välja religion själv och till yttermera skyddat i självaste svenska grundlagen. Som en konsekvens är det alltså straffbart att för någon att tvinga på någon annan en religiös övertygelse. Denna kunskap är viktig för eleverna att ha.
GENOMFÖRANDE: Hur mycket bestämmer min familj egentligen och när är det rimligt att ett barn bestämmer över olika saker?
Avsluta lektionen med en sista diskussion som relaterar till lagtexterna ovan. Hur mycket tycker eleverna att de faktiskt kan bestämma över i sina liv egentligen (exempelvis: stil, frisyr, kläder, musiksmak, tid, politisk åsikt – eller religion). Fråga vidare hur mycket eleverna tycker att det faktiskt är rimligt att de bestämmer – och ifrån när de bör ha den rätten? Bör en tioåring ha rätt att kläs sig som hen vill och ha vilken frisyr som helst – eller är det något som föräldrar bör ha rätt att bestämma? Bör en åttaåring få säga till sin familj att hen från och med nu tillhör en viss religion? Borde en tolvåring fritt för använda sina egna pengar (om hen har några?). Var går gränserna för olika livsbeslut?
Låt eleverna diskutera frågorna i en EPA och avsluta med att göra en sorts diagram över ett barns uppväxt (från 1 år till 18 år) och ta elevernas hjälp till att sätta in i vilken ålder de tycker att det är rimligt att de bestämmer över olika aspekter av sitt liv.
Christoffer Krämer
Spara som favorit
Du måste logga in för att kunna spara som favorit.