Det magiska trollspöt: En övning om hämnd

Gör så här

FÖRANKRING

I samhällskunskapens centrala innehåll kring rättigheter och rättsskipning ingår kunskaper om rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Här ingår också hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Denna övning ger både grundläggande kunskaper och öppnar också upp för diskussionen kring hur lagstiftningen måste avspegla den rådande normuppfattningen.

FÖRBEREDELSER FÖR LÄRAREN

Ta fram övningen och läs igenom så att du är bekant med övningen och de olika momenten. Repetera kunskaper om tankarna bakom det svenska rättsväsendet vid behov.

GENOMFÖRANDE

Berätta historien om mördaren Tora Andersson, domstolen som satts att döma henne och och älvan som kommer med ett oväntat erbjudande (se bifogad fil).

Ställ sedan frågan till eleverna: skulle de anta älvans erbjudande eller inte. Be dem fundera enskilt och också motivera för sig själva varför de tycker som de tycker. Efter en lämplig stund be dem vända sig till sina närmsta klasskamrater (2-3 personer) och diskutera frågan för att försöka komma fram till en gemensam ståndpunkt. Avsluta sedan med en diskussion i hela klassen där de får lufta sina tankar, åsikter och motiv.

Av erfarenhet är det mycket blandat vad eleverna tycker i frågan. Lika många brukar kunna tänka sig att anta älvans erbjudande – oftast med motiveringen att ändamålet uppnås (ingen mer brottslighet, inga extra kostnader, goda medborgare) – som de som inte vill anta älvans erbjudande.

De som inte vill ta älvans erbjudande har ofta något luddigare skäl: ”det är inte rätt”, ”det måste kosta att ta någons liv” etc. Denna känsla i magen som oftast uttrycks lite luddigt är övningens mest intressanta del. Ha dock tålamodet att lämna dessa argument och dessa känslor obearbetade i diskussionen i denna fas av lektionen och återvänd till dem senare.

Byt sedan spår på lektionen och fråga istället varför vi överhuvud taget straffar de som begår brott i Sverige. Be eleverna diskutera i sina smågrupper och lista de olika anledningarna de kommer på. Ge dem ett antal minuter (så länge som behövs innan diskussionen börjar gå på tomgång) och redovisa de anledningar grupperna kommer på, på tavlan eller på skärmen. Av erfarenhet brukar eleverna vara ganska duktiga på att kollektivt sätta fingret på de olika anledningarna. Det brukar se ut ungefär som så här:

• För att den som begått brott ska förstå att de gjort fel (individprevention).
• För att skicka signal till resten av samhället att det är fel att begå brott – och att det finns konsekvenser (allmänprevention).
• För att skydda oss från farliga människor (inkapacitering).

Ibland (mer sällsynt) kan elever också prata om rehabilitering – att brottslingen ska ges en chans till att bättra sig och få en bättre situation genom utbildning, terapi etc.

Ibland kommer också tanken på att den som begår brott förtjänar det eller bara ”ska ha det” (vedergällning). Det är dock i min erfarenhet inte så vanligt att elever så tydligt formulerar detta. De känner ofta på detta sätt men de formulerar det sällan.

När diskussionen i klassen kring varför vi straffar brottslingar är över är det dags att gå tillbaka till Tora Andersson, domstolen som satts att döma henne och och älvan som kommer med ett oväntat erbjudande. Utifrån de orsaker till varför vi straffar människor som ni skrivit upp på tavlan/skärmen så går ni tillbaka och undersöker vilka delar som uppfylls av älvans erbjudande och vad det får för konsekvenser för erbjudandet.

I korthet ser det ut så här:

• Principen om individprevention uppfylls då magin garanterar att Tora i framtiden blir en god medborgare. Straff behövs inte för att hon ska lära sig en läxa.
• Principen om allmänprevention uppfylls genom att brottet försvinner från det allmänna medvetandet. Inget brott har förblivit ostraffat eftersom människor inte känner till händelsen alls.
• Principen om rehabilitering uppfylls på magisk vis då Tora blir en god medborgare.
• Principen om inkapacitering upphävs också då samhället inte behöver skydda sig från Tora på grund av hennes magiskt garanterade snällhet.

Nu är det läge att återvända till de elever som ändå inte vill ta älvans erbjudande utan döma Tora för hennes mord. De som allt som oftast uttrycker sig i lite luddiga ordalag. Om principerna ovan är uppfyllda – och dessa principer utgör grunden för varför vi straffar folk som begår brott i Sverige – vad är det då som finns kvar? Detta kan då mynna ut i en diskussion om just hämnd (vedergällning) och varför den inte har någon plats i svenskt rättsväsende men också om vikten av att lagarna är förankrade i de normer och det rättspatos som finns i samhället.

INSTRUKTIONER TILL ELEVERNA

Dagens lektion kretsar kring en mördare som heter Tora Andersson, domstolen som satts att döma henne och och en älva med ett magiskt trollspö som kommer med ett oväntat erbjudande.

1. Lyssna på eller läs exemplet som bifogas och fundera sedan själv om du skulle anta älvans erbjudande om du satt som domare eller nämndeman. Motivera också för dig själv varför du tycker som du tycker. På vilka grunder skulle du anta erbjudandet (eller inte anta erbjudandet).
2. Diskutera sedan i en grupp med några av dina klasskamrater. Försök kommer överens om en gemensam åsikt som hela gruppen kan stå för. Även här bör ni gemensamt komma överens om en motivering kring beslutet ni fattar.
3. Delta sedan i diskussionen i klassen kring beslutet. Fundera på om något argument som framförs av någon annan grupp får dig att ändra uppfattning.
4. Avsluta sedan med att jobba med varför vi över huvud taget straffar människor som begår brott i Sverige och delta aktivt i diskussionen som knyter ihop denna fråga med berättelsen om Tora Andersson, domstolen som satts att döma henne och och en älva med det magiskt trollspöt.

ÖVNINGEN