Den svartsjuke greven – en övning kring hederskultur

Om resursen

FÖRANKRING

I samhällskunskapens centrala innehåll kring rättigheter och rättsskipning ingår kunskaper om rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Här ingår också hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Denna övning ger både grundläggande kunskaper och öppnar också upp för diskussionen kring hur lagstiftningen måste avspegla den rådande normuppfattningen. Arbetsområdet berör också läroplanens absoluta kärna – uttryckt i andra stycket i första kapitlet – ”Människolivet okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människor lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”

FÖRBEREDELSER FÖR LÄRAREN

Ta fram övningen och läs igenom så att du är bekant med den. Tänk igenom de olika stegen i den påföljande diskussionen och se till att ha alla lämpliga resurser tillgängliga (whiteboard + pennor eller kanske en färdigskapat kalkylblad på datorn).  Repetera kunskaper om det svenska rättsväsendet och straffsatser vid behov. Förbered de grupper du vill dela in klassen i utifrån din kännedom om eleverna och hur de fungerar i dylika diskussioner.

GENOMFÖRANDE DEL 1: Den svartsjuke greven

Övningen fungerar bäst utan allt för mycket förankring i läroplan eller arbetsområde innan du börjar. Det kommer lämpligtvis efteråt när insikterna och de nedtrillade poletterna landat. Samla helt enkelt eleverna och säg att ni ska genomföra en övning där de först får lyssna på en text och sedan gruppvis ska diskutera det de hört.

Läst texten i den bifogade filen högt för eleverna. Dela sedan in dem i de förberedda grupperna och instruera dem att nu gemensamt rangordna de olika personerna i historien där den som de placerar på första plats är den de anser vara mest skyldig, den de placerar på andra plats är den de anser vara näst mest skyldig etc. Informera grupperna om att de måste komma överens i gruppen och att deras resultat sedan kommer att sammanställas tillsammans på tavlan/skärmen och ge dem en lämplig tid för diskussion. Under diskussionen är det lämpligt att också distribuera historiens text så att eleverna kan komma åt den för referens – på en skärm eller dylikt. Låt eleverna diskutera så länge du känner att diskussionen är konstruktiv och gå runt och lyssna in hur de argumenterar och svara på de frågor som dyker upp. När grupperna är klara låt dem redovisa sina resultat inför klassen och samla alla gruppers resultat på tavlan eller i ett kalkylark. Avsluta med att summera poängen för samtliga grupper på ett sådant sätt att det tydligt syns vilka karaktärer ur historien som fått mest respektive minst poäng. Den karaktär med allra lägst poäng är med andra ord den som klassen kollektivt tycker är mest skyldig och den karaktär som har flest poäng är den som klassen kollektivt tycker är minst skyldig.

Av erfarenhet kan jag säga att det är ytterst ovanligt att inte grevinnan får lägst eller näst lägst poäng. Mycket ovanligt. En mer upplyst klass eller en klass med starka feministiska röster eller en klass där det tidigare förekommit mycket diskussioner kring värdegrund och jämställdhet kan nå ett annat resultat (vilket vore glädjande) men allt som oftast är resultatet ganska tydligt.  Viktigt är dock att du som lärare inte kommenterar resultatet när eleverna lämnar in det inför klassen och när poängen summeras utan bara neutralt konstaterar fakta. Lägg sedan hela övningen och resultatet åt sidan och informera eleverna att ni kommer att följa upp resultatet av diskussionen en annan gång. Det är mycket ni ska hinna med (inget ovanligt, gissar jag) och ni måste hinna en annan sak under lektionen. Byt sedan ämne (till synes) och gå vidare med nästa övning.

GENOMFÖRANDE DEL 2: Fadime och Pela

I denna del av lektionen koncentrerar du dig på att genom en eller två tidningsartiklar följa  Fadime Sahindals och/eller Pela Atroshis liv och öde (det finns flera andra lika upprörande exempel på hedersmord i Sverige men dessa två är de mest uppmärksammade).  Låt eleverna läsa en eller två tidningsartiklar som berättar händelseförloppet och/eller vilken påverkan händelsen fått på svensk debatt (Länkar till exempelartiklar bifogas längst ner). Det kan vara bra att ha i huvudet att oddsen för att det finns elever i klassrummet som själva påverkas av hederskultur är stor och att en som lärare får vara lyhörd för detta så att en kan parera de känslor diskussionen kan generera.

När ni läst artikeln/artiklarna ta upp en allmän diskussion i klassen kring hur de ser på händelsen. Är det okej? Får en göra så här? Är det här okej värderingar att bygga vårt samhälle på? Är det jämställt? Hur kommer det sig att kvinnor ska bära familjens heder? Hur kommer det sig att det är kvinnornas sexualitet som ska kontrolleras etc. Ämnet är stort och kan (och bör) få sina egna lektionspass i SO men jag brukar i detta läge hålla det ganska kort och inte gå in på komplicerade historiska och sociologiska förklaringar eftersom jag gör övningen i ett annat syfte denna gång. I princip resulterar övningen alltid i samma reaktioner: eleverna är upprörda. Det är klart att det tycker att detta är för jävligt. Sånt här ska inte få hända. Det här är inte okej – och så vidare. Ibland kan vissa elever (ofta med kulturell förförståelse, kanske själva med rötter i områden där hederskultur fortfarande är en stor del av livet) uttrycka viss förståelse och vilja fördjupa eller nyansera bilden – men det är ytterst sällan som någon vill försvara beteendet i sig.

GENOMFÖRANDE DEL 3: Stöder klassen egentligen hederskultur?

Den tredje delen av denna lektion triggas när diskussionen om Fadime och Pela når en viss punkt. Antingen på grund av att någon/några av eleverna själva gör kopplingen mellan dilemmasagan den avundsjuke greven och artiklarna om Fadime och Pela (”Men, det här är ju samma sak som vi diskuterade innan. Den svartsjuke greven låste in sin fru och tyckte att han hade rätt att bestämma över hennes liv” etc.) eller att du som lärare tycker att diskussionen har nått en punkt där du själv vill göra kopplingen tillbaka till dilemmasagan om den svartsjuke greven. Om eleverna under denna övning placerat grevens hustru som mest skyldig (eller åtminstone mycket skyldig) – vilket som jag skrev tidigare är den absoluta normen enligt min erfarenhet – så brukar jag som lärare spela förvånad över deras åsikter om Pela och Fadima och sedan säga: ”Men jag hade uppfattningen att ni överlag var för hederskultur och hedersmord i detta klassrum.” Eleverna blir givetvis extremt upprörda (och rätteligen så) om en påstår en sådan sak men det är då en som lärare går tillbaka till resultatet av dilemmasagan med greven.

Gå nu igenom dilemmasagan och det resultat övningen gett i klassrummet i mycket större detalj. Be eleverna lista vilka brott som begåtts av var och en av de olika karaktärerna i historien. Lista brotten och vilka straff som utdöms för de olika brotten i Sverige. Vakten har dödad hustrun och gjort sig skyldig till överlagt mord (att bli beordrad är ingen förmildrande omständighet), greven är skyldig till stämpling till mord och är därför lika skyldig som vakten. Älskaren, färjkarlen och väninnan har i olika grader gjort sig skyldig till beteenden som vi kan tycka är moraliskt tveksamma (eller åtminstone skitstövliga) men de har i juridisk mening inte gjort något fel. Det är inte ens illegalt att som färjkarlen gör  be om sex i utbyte mot tjänster – även om det kanske skulle kunna uppfattas som gränsfall). Grevinnan har inte begått något som helst brott annat än att inte lyda sin man. Att hon har en älskare kan en ha olika moraliska åsikter om men det är sannerligen inte brottsligt.

Jämför resultatet från elevernas övning med de svenska juridiska systemet. Har eleverna rankat greven och vakten som mest skyldiga och de andra som mindre skyldiga? Om de har placerat grevinnan som mest skyldig eller åtminstone mycket skyldig, tycker de – lite tillspetsat – att dödssstraff för otrohet är en bra idé i ett land? Tycker de i så fall att detta dödsstraff bara ska gälla kvinnor eller ska även män som är otrogna dödas? Var går gränsen för otrohet? Måste det handla om samlag eller räcker det med hångel? Räcker det kanske med kyssar eller ens att två personer som inte borde tillbringar tid enskilt tillsammans?

Helt och hållet beroende på klass och situation brukar jag bita mig fast i denna diskussion länge och hamra ganska hårt. Eleverna tycker oftast att det är obekvämt men här får en vara lite obeveklig. De patriarkala strukturerna sitter djupt hos de flesta – även elever och detta gäller enligt min erfarenhet i klassrum där det inte finns en enda elev med någon koppling till länder med specifik hederskultur. Jag har genomfört övningen i skolor där barnen bestått av i huvudsak akademikerbarn från övre medelklassen i Ystad och i skolor där det varit i huvudsakligen barn från arbetarklassen i Luleå. Resultatet är nästan alltid detsamma: Det är kvinnans fel.

Brasklapp

Var noggrann med hur övningen presenteras för eleverna och vilka or du använder. Ganska ofta försöker eleverna avfärda resultatet av övningen med att de uppfattar att den utspelar sig förr i tiden och att det var annorlunda då. Detta är dock något som aldrig uttalas i övningen och ingenstans sägs det att eleverna ska försöka applicera forna tiders moralkod på övningen – tvärtom uppmanas de att själva avgöra vilka de tycker handlade mest eller minst fel.

Länkar att ta del av:

Nyheten om mordet på Fadime

Om Fadime i NE

Expressen om mordet på Pela

Längre radiodokumentär om mordet på Pela

ÖVNINGEN