Hur gick det till när Sverige under 1800-talet utvecklades från att vara ett fattigt bondesamhälle till ett land där livsvillkoren förbättrats avsevärt i början på 1900-talet? Det är frågeställningen som eleverna i årskurs 8 fördjupar sig i under en månad.
Allt har sin grund i olika förändringar inom jordbruket, som i korthet kom att leda till att färre människor behövdes för att producera mat. En av dessa förändringar var genomförandet av skiftet. Skiftet innebar konflikter mellan olika intressen och kom att påverka kulturlandskapet. Förra veckan stannade vi upp och fördjupade oss i denna process, genom att delta i ”Byarådet”.
I den här resursen tränar eleverna på att diskutera och träna olika förmågor. Samtidigt erövras SO-ord.
Byarådet
Byaråden tog 60 till 80 minuter att genomföra och kan med fördel läggas över två lektionspass. Så här gick det till:
Jag samlade klassen och vi repeterade kort tillsammans vilka de olika jordbruksförändringarna kunde vara och vad skiftet innebar. Jag använde mig av en text och bilder som finns i läroboken, ”Utkik Historia”, Gleerups.
Därefter hade jag förberett ett kuvert per grupp med:
Två kartor
Brev från lantmätare Fredrik Oxeivång
Jag gav var sitt kuvert till de elever som jag utsåg till att vara ”byäldste”, den som skulle ta ansvar för och leda diskussionen i byråden framåt. Eleverna fick gå ut från klassrummet med kuverten för att läsa brevet och för att få förståelse för uppgiften. Under tiden lottade jag fram deltagarna i de olika byråden med hjälp av glasspinnarna med elevernas namn på. (Cirka 4 elever per grupp.)
När byråden möblerat om i klassrummet, så var byns äldsta välkomna in att ta plats och för att läsa lantmätarens brev för byrådet.
Eleverna fick en karta över byn före skiftet, samt en karta där de skulle rita in förändringarna – hur det skulle se ut efter skiftet. Alla fick samma brev och instruktioner.
En del grupper förstod direkt vad de skulle göra, men en del grupper behövde en liten förklaring från mig. Den kunde låta så här:
”I England och i Sverige har byar genomfört skiftet och det har visat sig vara ett sätt för byarna att få i gång sin ekonomi, få mer mat över och tid över till att syssla med annat än att producera mat. I er by har ni länge varit skeptiska, ni trivs bra att bo tillsammans i byn, att hjälpa varandra med att passa barnen och att arbeta tillsamman med åkrarna. Men det ni inte förstår, är att det inte är hållbart. Ni litar inte på att skiftet kommer att ge er förbättringar – därför har det nu kommit en lag. Ni har helt enkelt inget val. Ni måste nu genomföra skiftet”.
Reflektioner kring Byarådet
Jag har 24 kuvert med elevernas minnesanteckningar och kartor. Jag kan se ”resultatet”. 24 byråd genomfördes och varje lösning är unik! Men det bästa med uppgiften har varit processen! Diskussionerna och engagemanget! Begreppsanvändning och lösningar av dilemman! Fakta och fantasi! Jag hade förväntat mig mer konflikt kring intressen – men de resonerade sig fram i samförstånd.
Elevernas reflektioner kring arbetet:
Exempel på elevernas lösningar
Den här resursen avslutas med exempel på hur ett byaråd har löst sin uppgift med karta och anteckningar. Man får se dem som ett skelett till det som varit viktigast med uppgiften, nämligen diskussionen där olika förmågor tränas och där SO-ord erövras.
Elevernas karta
Elevernas anteckningar till kartan
Heléne Nyrén
Spara som favorit
Du måste logga in för att kunna spara som favorit.