Att möta elever i samband med krishändelse

Råd vid krissituationer

Krisreaktioner är normala reaktioner på onormala händelser och är oftast övergående. Barn visar, precis som vuxna, olika former av reaktioner vid hög stress och rädsla. Tidigare erfarenheter, mognadsnivå och livssituation påverkar hur ett barn reagerar. Det spelar också roll hur nära barnet varit det hemska som hänt och hur stödet runt om kring fungerar. Det sistnämnda kan du som lärare eller annan viktig vuxen i skolan, påverka. Oftast är det enkla tillräckligt, och det krävs ingen omfattande utbildning för att göra stor nytta. 

Råden nedan baseras på forskning om krisstöd och så kallad psykologisk första hjälp. Utifrån Rädda Barnens modell Lugna, lyssna, stärk får du stöd i hur du kan möta barn i en krissituation. Innehållet är kortfattat för att möjliggöra en överblick om du är i en brådskande situation. Vill du fördjupa dig mer i bemötande av barn i kris följer lästips och länkar sist i texten.

Har något skrämmande just hänt? 

Gör detta först:

Stanna upp och försök få en överblick över situationen och eventuella ytterligare hot. Fundera på följande säkerhetsaspekter: 

• Var är det säkert att samlas?
• Finns det barn som är i uppenbart behov av akut vård?
• Hur kan barnen få skydd från ytterligare faror och skrämmande intryck?

Tänk på detta om du ska möta elever efter en skrämmande händelse

Upplevelse av kontrollförlust och stark stress är vanligt vid kriser och gör det ofta svårt att veta hur vi ska handla. Psykologisk första hjälp syftar till att stärka fem faktorer som vi vet hjälper oss människor att hantera kriser. Låt dessa fem hjälpa dig att hålla fokus på det viktigaste när du har samtal med dina elever. Ha som mål att:

• Stärka känslan av trygghet
• Stärka känslan av lugn 
• Stärka känslan av samhörighet
• Stärka självtillit och tillit till samhället
• Stärka känslan av hopp

Vi går nu stegvis igenom hur du kan göra för att stärka trygghet, lugn, samhörighet, tillit och hopp med hjälp av modellen ”Lugna lyssna stärk”:

Lugna

Lugna vuxna lugnar barn. Därför kan det vara en bra idé att först rikta uppmärksamheten mot dig själv och din reaktion i situationen. Fundera över: 

• Behöver jag ta hjälp av en pedagogkollega, skolpsykolog eller annan personal från elevhälsan för att tillsammans med dem prata med eleverna? 
• Behöver jag samla mig, kanske andas djupa andetag för att lugna ner eventuell stress?
• Är det någon information som är extra viktig att försöka få med till samtalet med eleverna?

Att lugna barn i en krissituation handlar ofta om att förmedla trygghet. Det kan du göra på många sätt: 

• Om du inte är känd för alla elever, var noga med att berätta vem du är.
• Berätta för eleverna att faran är över och att ni nu är tillsammans.
• Om faran inte är över, berätta det lilla du vet om trygghet här och nu.
• Barn har rätt till information. Hjälp eleverna att förstå vad som hänt utifrån deras ålder och mognadsnivå.
• Lugna genom att förmedla att många vuxna hjälps åt för att hantera situationen.
• Säg inget du inte vet och lova ingenting du inte kan hålla. Du behöver inte ha alla svar.
• Upprepa gärna viktig information flera gånger. Eftersom vår uppmärksamhet blir påverkad vid stark stress är det bra att be eleverna att skriva ner extra viktig information.
• Förutsägbarhet skapar trygghet. Försök förmedla vad som kommer ske den närmsta stunden, så långt du själv kan överblicka och har information gällande.
• Bekräfta och normalisera barnens känsloreaktioner. Du kan förmedla lugn och öka känslan av kontroll genom att säga att det är helt normalt att känna starka och obehagliga känslor när något skrämmande hänt. Berätta att känslor kommer och går och att de inte är farliga att känna.

Lyssna

Att lyssna är lika viktigt som att prata. Dessa saker ska du vara särskilt lyhörd för. 

• Lyssna in frågor och orostankar. Vad är de oroliga över? Vad undrar de?
• Lyssna in vilken information eleverna redan har och fånga upp eventuell ryktesspridning.
• Fråga barnen vad de behöver just nu. Barn brukar precis som vuxna vara bra på att veta vad som hjälper dem att bli lugna. Lyssna in vad de brukar göra för att känna sig trygga. Fråga vad de brukar göra i vardagliga situationer och föreslå att ni prövar det även i denna.
• Lyssna in eventuella tankar om egen skuld. Avlasta från skuld och berätta att skuldkänslor är en vanlig krisreaktion.

Stärk

Det finns många sätt att stärka barn i en krissituation. Ha gärna ordet ”delaktighet” som ledstjärna i samtal och arbete med eleverna. 

• Barn mår bra av att få läka tillsammans. Gemensamma samtal och att sitta i grupper och prata och kanske rita stärker känslan av samhörighet. Barn behöver känna att de inte är ensamma i sin oro eller sorg. Pressa aldrig ett barn att prata, alla återhämtar sig på sitt eget sätt.
• Om situationen möjliggör det, stärk barnens delaktighet genom att bjuda in till gemensam problemlösning i stunden. Inkludera även de som är tysta och passiva genom att höra dig för om vad de behöver för att må lite bättre.
• Stärk barnens självtillit genom att uppmuntra elevernas spontana positiva strategier, som exempelvis att hjälpa varandra.
• Uppmärksamma möjligheter där eleverna kan känna sig kapabla och återerövra känsla av kontroll.
• Stärk tillit till samhället för att barnen inte ska känna utanförskap eller extra utsatthet efter en svår händelse. Det kan du göra genom att förmedla tydlig information om läget och att samhällets instanser arbetar för att återställa ordningen. Ett konkret sätt att signalera ordning och öka tillit är också att exempelvis ett klassrum ställs i ordning och saker lagas om något hänt på skolan.
• Försök förmedla hopp. Det kan kännas omöjligt att förmedla hopp i en krisartad och otrygg situation, men genom att säga att det är många som hjälps åt och att det kommer kännas bättre om ett tag, väcker du som trygg vuxen en känsla av hopp i det mörka. Du kan också förmedla hopp genom att lyfta de positiva saker som finns i gemenskapen som skapas i klassrummet och de samtal och tankar som eleverna har.

Tipsa gärna dina elever om Rädda Barnens app Safe Place. I den finns enkla övningar som kan hjälpa för att komma till ro och hantera svåra känslor efter skrämmande händelser. Safe Place är gratis, anonym och fungerar utan nätuppkoppling: Här hittar du till Appen Safe Place – Rädda Barnen (raddabarnen.se)

Du som stöttar barn kan också behöva stöd

Att vara den som stöttar andra kan vara svårt och väcka starka känslor och utmanande tankar, särskilt vid en allvarlig händelse. Det är vanligt att uppleva kontrollförlust och att känna sig otillräcklig. Tveka inte att ta stöd av en kollega eller chef. Behöver du stöd av personalhälsa så be om det. Fundera gärna på hur du få kan återfå balans efter den skrämmande och stressande upplevelse som kris innebär. 

• Vad brukar lugna dig? 
• Vad ger dig hopp och kraft? 
• Vem brukar du tycka om att prata med när det känns svårt?

Vill du veta mer om psykologisk första hjälp? 

Ett sätt att skapa lugn och trygghet i personalgrupper gällande krishantering är att gemensamt inhämta kunskap om psykologisk första hjälp och återkommande tala om skolans handlingsplaner för olika krisscenarier. Allt ifrån dödsfall i en enskild elevs familj, till svåra händelser som sker i skolmiljön.

På Rädda Barnens hemsida finns skriften Lugna, lyssna, stärk, en vägledning om hur vuxna kan stötta barn efter allvarliga händelser i samhället och under samhällskriser. Du kan ladda ner den som PDF eller beställa hem den som tryckt material. Länk: Lugna, lyssna, stärk – psykologisk första hjälp för barn i akut kris – Rädda Barnen (raddabarnen.se)

Där finns även en kort film om psykologisk första hjälp till barn. Gott stöd efter en svår händelse minskar risken att på sikt utveckla psykisk ohälsa. Vuxna i skolan kan göra stor skillnad för barn i kris!

Avsändare: Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling. Här kan du läsa mer om vår verksamhet: Centrum för stöd och behandling – Rädda Barnen (raddabarnen.se)

Samlade råd att skriva ut