Introduktion – smaka på oändligheten

Ställ följande frågor till eleverna:

• Hur många här vet att Gud finns?
• Hur många här tror att luft existerar?
• Hur många här tycker att nazisterna startade andra världskriget?
• Hur många här tycker att alla de där meningarna lät lite konstiga?

Läraren introducerar arbetsområdet. Målet är att eleverna både ska bli bättre ”vetenskapspersoner” och samtidigt få bättre förståelse för hur man pratar om ämnen som går utanför det vetenskapliga och som rör människors tro och identitet.

Gå igenom den Pedagogiska Planeringen. Lägg särskild vikt vid vad som faktiskt ska göras under arbetsområdet, vilka färdigheter som övas och vilka kunskapskrav som ska bedömas. Informera eleverna om att arbetsområdet avslutas med ett diskussionsarbete som kommer att bedömas.

Det här är ett kort moment för att få eleverna att reflektera över oändligheten. Detta koncept är lämpligt att börja med eftersom det är så otroligt abstrakt och på många sätt rör sig till gränslandet för vad vi vet och vad vi tror. Att prata om oändligheten med elever kan få dem att säga saker som ”När jag tänker på det här går det till slut bara runt i huvudet på mig.” Detta är den effekt som momentet vill uppnå.

• Dela frågorna i dokumentet ”Oändligheten är större än vad vi kan förstå” med eleverna digitalt.
• Be dem fundera enskilt på svaren.
• Efter några minuter delar du in eleverna i grupper om 2-4 elever och ber dem diskutera frågorna tillsammans för att de ska få nya perspektiv av varandra.
• Avsluta med att lyfta frågorna i hela gruppen.

Det är också ett kort moment för att få eleverna att reflektera över att det vi vet har gränser och att vetenskapen inte (än) har alla svar på saker som rör vår existens och vårt ursprung. Syftet är inte att utmåla vetenskapen som ogiltig på något sätt, utan snarare att visa på att det finns mycket som än är outforskat – för att öka förståelsen för att detta är en fråga där människor kan komma fram till många olika svar.

Momentet kan användas till hela klassen men det är också möjligt att dela upp det så att just detta moment bara riktar sig till elever som självidentifierar sig som icke troende, eller som uttrycker att de tror på vetenskapliga förklaringar till varför universum ser ut som det gör.

• Dela frågorna i dokumentet ”Smaka på vetenskapens gränser” med eleverna digitalt.
• Be dem fundera enskilt på svaren.
• Efter några minuter delar du in eleverna i grupper om 2-4 elever och ber dem diskutera frågorna tillsammans för att de ska få nya perspektiv av varandra.
• Avsluta med att lyfta frågorna i hela klassen. Förhoppningsvis ser eleverna att det finns en massa pusselbitar som saknas i vårt vetenskapliga/faktabaserade synsätt för att förklara universum och vår existens. Det finns utrymme för många teorier och tolkningar och här är det lätt att förstå varför många här ser förekomsten av en högre makt (även om den enskilda eleven själv inte gör det).

Här möter du ännu ett kort moment för att få eleverna att reflektera över att tro till sin natur rör sig i ett område där vi inte kan bevisa påståenden i vetenskaplig bemärkelse. Syftet är inte att utmåla tro som felaktig eller inte sant, utan bara att visa på att det utifrån ett vetenskapligt synsätt finns många frågetecken – för att öka förståelsen för att detta är en fråga där människor kan komma fram till många olika svar.

Momentet kan användas till hela klassen men det är också möjligt att dela upp det så att just detta moment bara riktar sig till elever som självidentifierar sig som troende, eller som uttrycker att de tror på att en högre makt av något slag och kan vara förklaringen till varför universum ser ut som det gör.

• Dela frågorna i dokumentet ”Smaka på trons gränser” med eleverna digitalt.
• Be dem fundera enskilt på svaren.
• Efter några minuter delar du in eleverna i små grupper om 2-4 elever och ber dem diskutera frågorna tillsammans för att de ska få nya perspektiv av varandra.
• Avsluta med att lyfta frågorna i hela klassen. Förhoppningsvis ser eleverna att att även om olika trosuppfattningar kommer med många sorters förklaringar, så är dessa svåra att bevisa på ett vetenskapligt sätt och efter vetenskapliga definitioner. Det finns utrymme för många teorier och tolkningar och här är det lätt att förstå varför många inte accepterar en religiös förklaring (även om den enskilda eleven själv inte gör det).