Hjärnans sociala nätverk gör att vi kan förstå och knyta an till andra människor och även förstå och kontrollera oss själva, vilket underlättar för oss när vi samarbetar. En hel del av skolarbetet innebär just samarbete. Sociala relationer kan lätt leda till motstånd och konflikter och med kunskap om vad som triggar sociala hot kan onödiga minor undvikas. Nya relationer och konstellationer innebär i regel att hjärnan uppfattar människor som fiender och hot, vilket blir en viktig påminnelse om att viga tid åt att lära känna varandra och skapa känslan av tillhörighet. Klippet nedan ger dig en kort teoretisk förklaring av “Relatedness”.

Vill du läsa mer om tillhörighet hittar du även ett blogginlägg här: Relatedness – den livsviktiga tillhörigheten

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.

Moment i lektionen

Att skapa tillhörighet i en ny grupp

TILLHÖRIGHET (RELATEDNESS)

Till lärare

Ny klass eller grupp skapar stor osäkerhet hos hjärnan som tolkar nya okända människor som fiender tills motsatsen är bevisad. När du som pedagog får en ny grupp är det knappt lönt att påbörja någon inlärning förrän eleverna har bekantat sig med varandra. När man länkar samman sina tankar, känslor och mål med andra människor frigörs oxytocin i hjärnan och det gör oss avslappnade, lugna, trygga och harmoniska.

Att känna sig trygg och avslappnad är en förutsättning för att du ska våga ta risker så som att fråga när du inte förstår, samarbeta och ta hjälp av andra. Därför är det viktigt att i en grupp eller klass bygga relationer och få eleverna att känna samhörighet. Eleverna kan känna samvaro genom att de sätter upp gemensamma mål och ramar, att hela klassen jobbar med en utmaning, att de intervjuar varandra eller säger snälla saker till varandra. Allt för att länka dem samman.

Här följer några enkla övningar för att frigöra oxytocin och skapa förutsättningar för inlärning:


MUSIKMINGEL

(1) Låt eleverna mingla i rummet till musik och när musiken tystnar ska eleverna bilda par med någon. Varje gång med en ny person.

(2) Eleverna ska skaka hand, presentera sig för varandra och därefter hitta tre gemensamma beröringspunkter. Det kan handlar om att båda har hund, bor på tredje våningen, spelar fotboll eller älskar att spela datorspel. Vad spelar mindre roll men uppmuntra gärna dem att hitta nya saker när det ”träffar” nya personer så de inte bara säger ”spelar du fotboll” till alla. Var också tydlig med att de har två minuter (eller en om det känns bättre) att bekanta sig och att de ska utnyttja den tiden innan musiken startar igen.

(3) När övningen har upprepats så många gånger som det krävs för att de flesta har hunnit prata med varandra kan man låta några stycken få berätta om några beröringspunkter de har hittat med sina nya klasskamrater.


PARPRESENTATION

(1) Gör lappar med alla elevers namn och lägg i en burk. Dra två namn i taget och de två får bilda ett par och sätta sig tillsammans.

(2) Låt eleverna intervjua varandra med hjälp av följande frågor ( du kan givetvis lägga till flera):

a) Vad heter du och har du något smeknamn?

b) Vilka fritidsintressen har du?

c) Vilket är ditt favoritämne i skolan?

d) Vad vill du jobba med i framtiden tror du?

e) Om du fick välja en superkraft vilken skulle det vara och varför?

f) Om du var ett djur vilket skulle du vilja vara och varför?

g) Säg två saker som du gillar och två som du ogillar.

h) Har du syskon och/eller husdjur? I så fall vad heter de?

i) Två likheter mellan oss är … (hitta gärna två var att ta upp i presentationen).

(3) Efter intervjun får eleverna cirka tio minuter på sig att skriva ner intervjun och därefter kan de i par gå fram och presentera varandra. Båda presentationerna avslutas med likheterna i stil med ”… det visade sig att vi båda har två systrar och hatar att åka karusell.” Eller ”vi är ganska lika eftersom vi båda älskar glass och hatar att åka hiss”.


FÖRVÄNTNINGAR, MÅL OCH RAMAR

Att länka samman sina förväntningar, mål och ramar skapar bra förutsättningar för ett framtida samarbete.

(1) Låt eleverna bild grupper om 4-6 personer. Varje grupp får post-it lappar i två färger.

(2) Först ska eleverna diskutera vilka förväntningar de har på sin lärares ledarskap. Förväntar de sig att det är denne som ser till att det är studiero, att ingen säger något dumt, att läraren står i dörren och hälsar när man kommer, att det är tydliga genomgångar eller att dagens lektion står på tavlan? Låt eleverna diskutera och därefter skriva upp sina punkter på post-it lapparna i den ena färgen.

(3) Därefter ska eleverna diskutera hur de vill ha det i klassrummet. Det vill säga vad de förväntar sig av sig själva och sina klasskompisar. Till exempel att man inte skrattar när någon frågar, att man inte pratar när man jobbar, att man väntar på varandra när man ska gå och äta? Hur vill de ha det i klassen? Dessa punkter skriver de ner på post-it lapparna i den andra färgen.

(4) När grupperna är klara kan de fästa sina lappar på tavlan och läraren kan läsa och sätta ihop de lappar som det står samma sak på.

(5) Läraren har gjort likadana lappar som fästes på tavlan med förväntningar på sig själv och på klassen. Stämmer de överens? Hur är de lika eller olika och kan klassen och läraren enas om gemensamma förväntningar, mål och ramar?


VEM ÄR VEM

Här krävs lite förberedelse av pedagogen i form av porträttfotografier av eleverna där man klipper ut en bild så man bara ser munnen och en där man bara ser ögonen. (Givetvis kan du själv välja om du vill klippa ut bara ögon eller istället mun och/eller panna). Sätt upp bilderna på tavlan med häftmassa.

(1) Dela in eleverna i små grupper och varje grupp får en lista med alla namn i klassen med två staplar där det står MUN och ÖGON.

(2) Nu ska eleverna försöka gissa vilken mun och vilka ögon som hör till rätt namn på klasslistan.

(3) När alla har gissat kan de byta listor och rätta varandras när läraren berättar vem som var vem – vem vann? Kände ni igen varandra?


VEMS ÄR LAPPEN?

Klipp ut lika många lappar som det finns elever i din klass/grupp. Kanske post-it lappar eller en A-4 sidor som du klipper i cirka 6 delar. Ta också med en burk till övningen.

(1) Låt alla elever få varsin lapp.

(2) Varje elev ska skriva ner någon kort ledtråd om sig själv på lappen, gärna något specifikt. Exempelvis: ”Jag åker skidor på vintrarna och kampar oftast på somrarna”, ”Jag har fem syskon och skulle jag välja superkraft skulle det vara att kunna bli osynlig” eller kanske ”Min största idol är Steve Jobs och jag skulle inte kunna leva utan min elgitarr.”

(3) Eleverna viker ihop sin anonyma lapp och lägger i burken.

(4) Du blandar lapparna i burken och går sen runt med burken och låter varje elev dra varsin lapp.

(5) Nu ska eleverna mingla runt och försöka hitta ”ägaren” till sin lapp.

(6) När de har hittat ägaren till lapparna står de kvar i par. Då kan du låta några av dem (eller alla om tid finns) läsa upp vad som står på lapparna.

 

Till elever

Tillhörande filer

Det finns inga filer i Google Drive för detta moment.

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.

Spara moment i Google Classroom

I vissa fall kan det ta lite tid att föra över momentet.

Vad följer med till Classroom?

Text till elever, filer och länkar.