Vem äter vem

Samtala med eleverna om insektshotellen och om insekterna ni tittat på. Till exempel kan du lotta fram en elev i taget som får berätta en sak han eller hon minns från den övningen.

Titta även på daggmaskpåsarna och jämför med hur det såg ut från början. 

Titta på filmen.

Berätta för eleverna att ni under denna och några andra lektioner ska lära mer om näringskedjor och näringsvävar genom att spela olika spel. Spelen är följande:

• Med andra ord.
• Kortspelet “3-i-rad”
• Memory, samma djur
• Memory, äten och ätare
• Memory, bild + text  
• Bygg näringsväv

Skriv upp lektionsmålet på tavlan ”Kunna beskriva näringskedjor och näringsväv med hjälp av bilder och spel”.

Titta sedan på musikvideon “Näringskedjor”. 

Skriv ut så många uppsättningar av bilderna till spelen som du behöver (se bifogade filer, moment 1). Klipp ut bilderna och laminera dem gärna. Eventuellt kan eleverna hjälpa till med dessa förberedelser. 

Innan ni börjar spela något av spelen är det bra att ha en diskussion likt den nedan om näringskedjor och näringsvävar. 

Under lektion 2, om daggmaskar, pratade ni om blad. Att blad och alla växter innehåller näring och energi. Näringingsämnena finns i jorden och i vattnet som växterna suger upp. Energin kommer från solens ljus. Med hjälp av solljus, vatten från marken och koldioxid från luften, tillverkar växter kolhydrater. Denna process kallas för fotosyntesen. 

Människor och andra djur kan inte själva producera näring och inte heller utvinna energi från solen. Vi måste äta för att få i oss näring och energi. Antingen genom att äta växter, djur eller produkter som kommer från djur, till exempel ägg och mjölk. 

Längst ned på näringskedjan finns växterna, de kallas för producenter eftersom de producerar sin egen energi och näring. Därefter kommer konsumenterna vilka är uppdelade i 1:a konsumenter, 2:a konsumenter, 3:e konsument och så vidare. 1:a konsumenterna äter växter men blir själva ätna av 2:a konsumenterna. 2:a konsumenterna blir ätna av 3:e konsumenter etc. Överst i näringskedjan finns toppkonsumenterna, det vill säga de som inte själva blir ätna. Näringsinnehåll och energiinnehåll avtar ju högre upp i näringskedjan man kommer. 

Även om toppkonsumenter inte själva blir ätna så ingår de ändå i näringskretsloppet. När en toppkonsument dör, blir det uppätet av asätare och nedbrytare och ger då energi till dem. Via nedbrytningsprocessen återkommer näringen till jorden. 

SPELREGLER

Med andra ord (2 spelare)

• Idén är att förklara vad som finns på bilden utan att säga vad det är. En (eller flera) uppsättningar av bildkorten blandas och läggs i en hög med baksidan uppåt.
• En av spelarna börjar genom att ta ett kort. Om det till exempel är en bild på en räv får spelaren inte säga räv, utan ska förklara vad som finns på bilden med andra ord. Om spelkompisen lyckas säga vad det är vinner man tillsammans kortet, som då läggs i en hög. 
• Lyckas man inte lägger man kortet i en annan hög.
• Sedan är det den andres tur att ta ett kort och förklara vad som visas med andra ord.
• När högen i mitten är slut har man två högar, en med ord man vunnit och en med ord man behöver träna mer på.

3-i-rad-näringskedja (2 till 4 spelare)

• Idén är att få en 3-i-rad-näringskedja, exempelvis blad, mask, fågel eller växtplankton, djurplankton, fisk. En (eller flera) uppsättning av bildkorten blandas och läggs i en hög med baksidan uppåt. Varje spelare tilldelas fem kort.
• En spelare börjar med att ta ett kort från valfri motspelare. Om spelaren lyckas med att få 3-i-rad, vinner spelaren de korten och lägger dem åt sidan och fortsätter, annars går turen över till näste spelare i ordningen.
• När en spelare får färre kort än fem, fyller man på från högen i mitten.
• När högen i mitten är slut är också spelet slut. Den som fått flest 3-i-rad vinner spelet.

Memory, samma växt/djur (2 till 4 spelare)

• Idén är densamma som vid traditionellt memoryspel, man ska samla par. Två uppsättningar av bildkorten blandas och läggs utspritt med baksidan uppåt. 
• En spelare börjar med att vända fram två kort. Är det par, behålls korten och samma spelare fortsätter. Är korten inte par, vänds dem tillbaka och turen går över till näste spelare i ordningen. 
• När alla korten är tagna och ihopparade är spelet slut. Den som fått flest par vinner spelet. 

Memory, bild + text (2 till 4 spelare)

• Idén är att para ihop bildkort med textkort.
• I övrigt samma regler som “Memory, samma växt/djur” (se ovan).

Memory, äten och ätare (2 till 4 spelare)

• Idén är att para ihop äten med ätare, till exempel blad och mask eller sill och torsk.
• I övrigt samma regler som “Memory, samma växt/djur” (se ovan).

Bygg näringsväv (1 till 2 spelare)

• Idén är att bygga en väv av flera näringskedjor som sammanflätas.
• Eleverna kan med fördel jobba två och två. Uppgiften blir då att tillsammans diskutera och enas om ett sätt att lägga en näringsväv på.
• Ett annat sätt är att eleverna jobbar enskilt med att lägga en näringsväv, för att därefter visa och förklara för en kompis hur de gjort och tänkt. 

Som förslag kan ni ändra spelregler, använda nya idéer till spelen eller skapa helt egna spel på temat. 

Ett digitalt memory finns också med, se nedan. (Finns även bifogat som länk till eleverna).

Samla eleverna och låt dem fundera en stund på vad de lärt sig under lektionen och under hela arbetsområdet om näringskedjor. Be några att dela med sig av sina tankar. Ge dem också en stund till att uppdatera sina ”Näringskedjor-matriser”.