Hur mycket inflytande ska vi ha?

I detta moment ska vi titta på vem som ska sköta det praktiska bestämmande i vårt framtida drömsamhälle? Ska var och en av oss vara med och bestämma allt viktigt eller ska vi låta några bestämma åt oss?

Förbered

Förbered momentet genom att titta igenom stoffet och den övning som är bifogad. Se till att du förstår syftet och genomförandet och fundera på vad du själv vill tillföra eller tillägga. Bestäm eventuella grupper som eleverna ska jobba i.

Genomför

Börja med att snabbt knyta an till förra lektionen där ni diskuterade individens frihet kontra samhället. Konstatera att ni nu ska titta på nästa stora fråga som en behöver besvara för att kunna skapa ett drömsamhälle: vem ska bestämma och på vilket sätt?  Börja med att be eleverna själva fundera på vilket de tycker skulle vara det mest demokratiska sättet att bestämma viktiga frågor på i ett land. Be dem formulera detta på papper eller på sin dator under några minuter och dela sedan in klassen i mindre grupper om 3-4 elever med syftet att gruppen tillsammans ska presentera sina idéer för varandra och diskutera dem När gruppen diskuterat klar ska de ha valt ut 2 idéer kring vad de tycker är det mest demokratiska sättet att bestämma viktiga frågor i ett land. Som lärare samlar du idéerna från alla grupperna på tavlan eller på en projiceradskärm. Troligtvis kommer flera olika förslag att vara snarlika och kan således buntas ihop till en idé och det kommer att vara ett begränsat antal idéer att gå igenom tillsammans. Gå igenom listan på förslag och problematisera. Av erfarenhet är några förslag idéer ganska vanliga:

Människor bestämmer själv över saker som rör dem

Detta är ju det mest demokratiska, givetvis. Människor styr själv över saker som rör dem. Men samtidigt behöver en ju inte anstränga sig så hårt för att se de problem som finns kopplade till detta och som hänger ihop med den första lektionen i arbetsområdet: om flera individer är inblandade i en fråga och deras personliga syn på vad som är rätt beslut inte stämmer överens med de andras – vilket beslut blir det då? Vilket system ska avgöra vem som får rätt?

Folkomrösta om saker (eventuellt med hjälp av Internet – någon form av datoriserade folkomröstningar)

Detta är ju onekligen ett ytterst demokratiskt sätt att bestämma saker men det är inte helt oproblematiskt. Vem/vilka ska till exempel ha rätt att vara med och bestämma? Bara vuxna (över 18) eller alla? Och om alla ska få vara med och bestämma om många gånger mycket komplicerade förslag (som nya lagar, budget etc.) som ofta kräver hundratals sidor av inläsning och expertstöd och för våra nuvarande politiker tar mer eller mindre heltid att hantera, hur kan vi garantera att alla som röstar är insatta och förstår vad de röstar om? Människor har ju sina vanliga jobb att gå till också och har inte hur mycket tid som helst. Hur gör man för att omröstningarna inte bara ska bli popularitetstävlingar och/eller fördummade?

Vi väljer människor som vi litar på som får bestämma åt oss

Detta är ju iden om representativ demokrati som gäller i Sverige just nu. Ett antal frågor blir genast aktuella att ta med eleverna: Hur mycket makt ska vi ge bort till de som representerar oss? All makt eller en begränsad makt? Hur länge ska de få representera oss? Om vi ger dem ett livslångt mandat – är det inte egentligen en diktatur då, och om de får mandat på en vecka – hinner de verkligen åstadkomma något då? Hur vet vi att de kommer att göra vad de säger att de kommer att göra och hur håller vi dem ansvariga om vi tycker att de missköter sig

En bestämmer allt

Detta är ju inte på något sätt det mest demokratiska (som uppgiften säger) men av erfarenhet kommer det alltid vara någon eller några som ser detta som ett effektivt sätt att styra en stat på. Argumentet kan vara att om vi bara får rösta på personen som ska bestämma allt så är det ändå demokratiskt. Med denna diktator dyker det upp en massa nya frågor: Hur kan en person vara insatt i så många svåra frågor att de kan förväntas fatta rätt beslut i alla enskilda fall? Även frågorna från den representativa demokratin blir aktuella igen: hur mycket makt ger vi bort, hur länge och hur ska vi hålla vår diktator ansvarig?

Innan lektionen är slut bör ni i klassen tillsammans ha stött och blött lite olika idéer kring hur ett land kan styras och frågan kring hur mycket makt som ska ges bort och för hur länge, bör ha avhandlats. Frågan hur en håller dem med makt ansvariga för sin sina beslut återkommer vi till längre fram.

Ett moment som följer upp förra momentet kring vem som sköter bestämmandet och tittar på hur vi hanterar dem som ”förlorade” kampen om inflytande och beslut och därför tvingas leva med de beslut som fattas. Syftet är att inledningsvis skapa lätt kaos för att sedan kunna använda detta kaos som underlag för diskussioner.

Förbered

Förbered momentet innan lektionen genom att titta igenom stoffet och fundera på hur det ska presenteras. Se till att ingången i denna diskussion knyter väl an till vad ni än kom fram till i förra momentet. Fundera också innan momentet hur du vill dela in eleverna i smågrupper.

Genomför

Dela in eleverna i ojämna grupper om 3-5 (det vill säga 3,5,7 – där minst tre personer är en förutsättning). Instruera varje grupp att de nu är en liten minidemokrati och att de kan får rösta av vad som helst inom gruppen och att varje omröstning leder till ett absolut beslut som inte kan ifrågasätta som gruppen måste lyda. Om grupperna verkar ha svårt att förstå konceptet så kan du som lärare ge exemplet att de kan börja med att rösta om vem som ska sitta var. Luta dig sedan tillbaka och se hur kaoset utbryter. Var beredd att bryta övningen ganska snabbt eftersom en mängd problem kommer att bli snabbt uppenbara (och om dessa problem inte verkar uppstå skulle jag som lärare gå runt och komma med en del ”oskyldiga” förslag för att få kaos att utbryta.  Tänkbara problem som förhoppningsvis dyker upp:

• Majoritetetns beslut förtrycker minoriteten.

”Alla som röstar för att Micke måste sitta på golvet räcker upp handen”, ”Alla som röstar för att Fatima måste kackla som en kyckling säger ja!”, ”Alla som tycker att det är okej att jag slår Bilal räcker upp handen”. Alla dess exempel visar på beslut som snabbt kan tas i en ojämnt fördelad grupp. Hur hanterar en detta? Kan vi verkligen  säga att vi har en demokrati om majoritetens beslut kan slå så illa mot minoriteten?

• Beslut gör andra/framtida beslut omöjliga

”Alla som röstar för att Tova inte längre  ska få ha någon röst säger ja!!”, ”Alla som tycker att killar ska ha två röster räcker upp handen.” Denna sorts beslut skapar frågor kring vilken omfattning och längd beslut kan och får ha. Kan  ett demokratiskt beslut avskaffa den demokratiska ordningen som skapats gemensamt?

När övningen av avbruten ta en diskussion i helklass kring dessa frågor (och andra som kan ha uppstått). Slutresultatet av en sådan diskussion bör (gissningsvis) landa i att det måste finnas ett regelverk för hur demokratin och beslut ska fungera. En sorts lagar som bestämmer hur bestämmandet går till och som skyddar minoriteten från majoritetens beslut. Som lärare kan du lämpligtvis problematisera genom att då påpeka att det vanligtvis är de utvalda ledarna som bestämmer lagar och fråga vad som i så fall skulle hindra de som bestämmer att bestämma nya regler för bestämmande som gynnar dem själva. Detta är ett lämpligt tillfälle att avsluta lektionen och att kanske till och med ge frågan i läxa: be eleverna fundera på ett system av extra starka regler som inte ens de som bestämmer reglerna kan ändra på hur som helst.