3. Strukturer inom kooperativt lärande

Syftet med ”Sant eller falskt”

Sant eller falskt är en struktur som fungerar både som gruppstärkande struktur och som en struktur som möjliggör kunskapsutbyte. Varje elev-i en grupp om 3-5 elever-funderar ut 2 påståenden som är sanna och 1 påstående som är falskt. Påståenden kan handla om ett tema, ett arbetsområde, ja vad som helst. Eleverna kan också formulera påståenden om sig själva för att lära känna varandra bättre.

Gör så här:

(1) Dela upp elever i grupper om 2-4 stycken.

(2) Läs sedan upp tre påståenden varav ett av dessa är falskt.

(3) Ge eleverna tid att tänka själva och låt sedan grupperna diskutera påståendet. Det är viktigt att eleverna motiverar sina svar ”Jag tror detta är sant därför att …”

(4) Låt grupperna visa sina svar.

(5) Låt några grupper förklara sina gissningar.

Syftet med ”Fråga, fråga, byt”

Fråga fråga byt är en struktur där eleverna är aktiva genom att de går omkring i helklass för att ställa frågor till varandra men även för att ge varandra svar. I och med att eleverna går runt och har olika samtalspartners så har strukturen en stark gruppuppbyggnadseffekt. Eleverna kan med fördel hjälpa till att skapa frågorna. Passa på att träna sociala färdigheter när eleverna genomför strukturen. Eleverna kan till exempel säga tack till varandra i samband med att de frågar och svarar varandra för att sedan gå vidare till en ny samtalspartner.

Gör så här:

Material: Förbered kort med en fråga eller en bild på framsidan, svaret på frågan eller bilden kan stå på baksidan av kortet

1.  Dela ut ett kort till varje elev.
2.  Instruera eleverna att gå omkring i klassrummet med handen uppsträckt för att visa att de är redo att prata med någon.
3. När de möter en annan elev med handen uppsträckt gör de en hälsning (exempelvis en high five). Elev 1 säger sitt ord eller begrepp (utan att visa svaret för elev 2) och elev 2 förklarar vad det betyder. Därefter säger elev 2 sitt ord eller begrepp och elev 1 förklarar.
4. Om båda eleverna kunde förklara orden för varandra byter de kort och går vidare med handen uppsträckt
5. Om en av eleverna inte kunde förklara ordet får hen titta på förklaringen och höra svaret från sin kompis för att komma ihåg det till nästa gång. De byter då inte kort utan går vidare med samma kort och handen uppsträckt
6. Eleverna går vidare och hittar en ny kompis som har handen uppsträckt
7. Fortsätt tills läraren avbryter

Syftet med ”Bygga en triangel”

Bygga en triangel är en struktur där eleverna tillsammans i grupper om 3-5 ska resonera och enas kring hur de värderar det som står på de kort de får av dig. Grupperna får kort av dig där du har formulerat det som ska värderas, ex artiklar från Barnkonventionen. Korten ska läggas i en triangel, där det som gruppen anser ha högst värde ligger högst upp. Det finns inget rätt eller fel utan fokus ligger på att eleverna tillsammans utbyter tankar, resonerar och klurar hur de ska värdera det som står på korten.

Gör så här:

Material: Förbered kort med påståenden, meningar, ord eller bilder på

1. Dela ut kort till grupperna (helst minst 10 stycken).
2.  Grupperna sätter sig och diskuterar kring korten. De placerar korten i en triangel med det kort de värderar högst, högst upp i triangeln.
3. Varje gruppmedlem ska kunna berätta hur de har kommit fram till denna triangel.

Syftet med ”EPA”

EPA står för enskilt, par, alla.

EPA är en struktur som går att använda när som helst, var som helst. Strukturen kräver ingen förberedelse och inget material. Läraren väljer hur lång tid strukturen ska ta genom att tidsätta de tre delarna.

EPA kan varieras i olika former t ex APE, PA, EA. När elever använder strukturen utvecklar de sina tankar samt sina sociala och kommunikativa förmågor.

Gör så här:

1. Läraren ställer en öppen fråga
2. Eleverna ges individuell tanketid för att fundera på och reflektera över svaret/svaren
3. Eleverna fortsätter att diskutera sina svar i par
4. Eleverna delar med sig av svaren till alla

Syftet med Karusellen:

Karusellen är en struktur som kan användas för att aktivera och fördjupa elevers förståelse. Strukturen möjliggör såväl kunskaps- som tankeutbyte. Strukturen kan användas när det är olika frågor eleverna ska arbeta med, när eleverna ska presentera arbeten och lämna respons på varandras arbeten.

Gör så här:

1. Placera ut uppgifter på bord. På varje bord ska det finnas uppgifter inom samma tema. Antalet bord ska vara lika många som antalet grupper.
2. Varje grupp behöver ha en penna och ett suddigum alternativt en digital enhet.
3. Varje grupp startar vid ett bord. Använd timer så eleverna vet hur lång tid de har på sig att arbeta med uppgiften.
4. Eleverna i varje grupp samarbetar och försöker komma på så många lösningar som möjligt under den tiden som de har på sig innan timern ringer.
5. När tiden är slut roterar eleverna till nästa bord och det sätts en ny tid på timern.
6. När eleverna kommer till det nya bordet kan de antingen svara på uppgiften som finns alternativt kan de, om varje grupp skriver i ett och samma dokument, lägga till egna svar eller bygga vidare på de grupper som har svarat på uppgiften tidigare.
7. Fortsätt rotera tills alla grupperna har gjort alla uppgifterna vid de olika borden.
8. När alla är färdiga, lyft lösningar, tankar och svar i helklass.

Syftet med ”Mötas i mitten”

”Mötas i mitten” är en struktur där eleverna, kombinerat med att de tränar sina tankeförmågor, utvecklar sina kommunikativa och sociala förmågor. ”Mötas i mitten” går att använda till sammanfattningar, problemlösning och ger eleverna möjligheter att diskutera utifrån egna tankar och komma fram till gemensamma tankar, lösningar och förslag. I denna struktur arbetar eleverna i grupper om 3-5 elever.

Gör så här:

1. Varje grupp får ett papper med ett fält i mitten och fyra fält runt om. Vi rekommenderar att papperet är som minst i A3-format. (Bilaga finns i ”Dokumentarkivet i lektion 5”)
2. Läraren ställer en öppen fråga om aktuellt ämne.
3. Eleverna funderar en och en på frågan. Varje elev skriver sedan ner sina tankar/svar i ett av fälten på papperet. Ge eleverna en viss tid att använda för att fundera och skriva ner sina tankar.
4. Efter detta ska eleverna dela sina tankar med varandra inom gruppen.
5. När alla i gruppen har fått säga sina tankar väljer gruppen ut sina bästa gemensamma argument och skriver dessa i rutan i mitten.
6. Efter detta ska eleverna sammanfatta de tankar och idéer som de kom överens om i rutan i mitten.
7. Tankarna/svaren diskuteras sedan med andra grupper eller i helklass.

Syfte ”Hör vi ihop”

Hör vi ihop är en struktur där alla elever är aktiva samtidigt. Momentet kräver lite utrymme eftersom eleverna rör sig runt i klassrummet, en idé kan vara att prova att göra strukturen utomhus. Hör vi ihop passar fint att använda för att bygga upp sociala relationer i klassen men även för att eleverna ska utveckla sina kunskaper.

Gör så här:

• Gör en uppsättning kort där det finns kort som hör samman i par, tänk memory. Det som hör samman kan röra sig om vilket ämne som helst och bestå av en bild och ett ord eller två ord som är synonymer eller ett ord och en förklaring eller ett ord på engelska och samma ord på svenska eller svaret på ett mattetal. ….ja, det går att göra hur mycket som helst som passar samman.
• Dela ut korten så alla elever har ett kort. Eleverna får titta på sitt eget kort.
• Nu är det dags att hitta den (eller de) som hör ihop med dig. Gå omkring i klassrummet. Fråga en kompis vad denna har på sitt kort och se om era kort hör samman. Gör de det så stå kvar och fundera på vad det är som är gemensamt för era kort. Varför hör de samman? Hör kompisens kort inte samman med ditt så tackar ni varandra och går vidare till andra kompisar.

Syfte ”Inre och  yttre cirkel”

Inre och yttre cirkel skapar förutsättningar för interaktion mellan par samtidigt som hela klassen är i gång med att genomföra övningen. Elevaktiviteten är hög och strukturen fungerar att använda till bland annat repetition och kunskapsutbyte.

Gör så här:

• Gör en uppsättning kort där det finns kort med frågor från ett tema ni arbetar med, glosor och så vidare.
• Dela upp klassen i två grupper. Ena gruppen bildar en cirkel med ryggarna inåt. Andra gruppen ställer sig framför den första gruppen och ställer sig med ryggarna utåt.
• Läraren delar ut kort med olika frågor, till exempel inom ett tema, till en av cirklarna. Eleverna med frågekort ställer sedan sin fråga till kompisen som mitt emot. Kompisen svarar och eleven med frågekortet ger sedan feedback på svaret. Elevparet tackar varandra.
• På signal av läraren ska en av cirklarna rotera ett steg åt höger eller vänster. Övningen upprepar sig: Eleverna med frågekort ställer sedan sin fråga till kompisen som mitt emot. Kompisen svarar och eleven med frågekortet ger sedan feedback på svaret. Elevparet tackar varandra.

Syftet ”Mina ord, dina ord”

Brainstorma eller tänka tillsammans är något elever gör ofta i undervisning. ”Mina ord, dina ord” är en struktur som stöttar dessa moment till att bli inkluderande. Alla elever är aktiva och kan/får möjlighet att bidra med idéer.

Gör så här:

1. Välj om eleverna ska tänka i par eller enskilt och ställ en så kallad öppen fråga (en fråga som det kan finnas flera olika svar på).
2. Ge eleverna tanketid.
3. Oavsett om eleverna arbetar ensamma eller i par ska de fylla i sina svar i spalten med ”Mina ord”. Berätta för eleverna hur mycket tid de har på sig att arbeta med detta och starta Time Timern (eller annat visuellt tidsstöd). (Bilaga finns i ”5. Dokumentarkiv för Kooperativt lärande”)
4. När tiden är slut ska eleverna ensamma eller i par beroende på hur de har arbetat med punkt 3, röra sig runt i klassrummet för att hitta en kompis eller ett annat par. Genom att hålla handen i luften visar man att man är ledig och redo för att hitta någon att arbeta tillsammans med.
5. När eleverna hittar varandra hälsar de på varandra och jämför varandras listor. De ord som de inte har gemensamt förklarar de för varandra och skriver sedan upp det nya ordet i spalten ”Dina ord”. När detta är gjort tackar eleverna varandra, stäcker upp sin hand i luften för att signalera att nu är de lediga och redo för att möta en ny kompis/ett nytt par.
6. När eleverna är klara med detta mingel (alla behöver inte träffa alla, sätt en tid även på detta moment) så kan du med fördel ha en gemensam del där ni i klassen går igenom alla ord som eleverna har skrivit upp.

Syftet med ”Kloka pennan” 

”Kloka pennan” är en struktur som baseras på turtagning mellan två elever. En elev kan tillexempel leda samtalet, eller coacha och den andra eleven kan vara den som för anteckningar. Du kan också dela ut en roll till varje elev. En elev kan vara ”berättare ”och den andra ”skrivare”. Uppgiften som eleverna ska arbeta med ska vara konstruerad så att eleverna ska anteckna eller rita.

Gör så här:

1. Eleverna arbetar i par.
2. Dela ut roller eller bestäm vem i varje par som ska leda samtalet och vem som ska skriva.
3. Eleven som leder samtalet tänker högt och löser uppgiften medan den som håller i pennan antecknar. Eleven som håller i pennan ska inte säga något under tiden som detta pågår.
4. När eleven som leder samtalet är färdig med uppgiften kan eleven som håller i pennan ge feedback (exempelvis beröm för lösning eller hjälp för att komma fram till rätt svar.)
5. Byt roller.

Syftet med ”Ping pong-par”

Detta är en enkel struktur som strukturerar turtagning kombinerat med brainstorming.

Kagan, S., Stenlav. J. (2017). Kooperativt lärande-Samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning. Lund: Studentlitteratur.)

Gör så här:

1. Eleverna arbetar i par.
2. Ställ en ”öppen fråga” (en fråga med flera möjliga svar) eller ge en uppgift som har flera svarsmöjligheter.
3. I paret ska elev A säga ett svar eller ge ett förslag. Sedan är det elev B:s tur att göra samma sak. Efter det är det återigen elev A som ska säga ett svar eller ge ett förslag. Precis som en ping pong-boll som spelas mellan två spelare, spelas möjligheten att svara mellan eleverna i paret.

Syftet med ”Two stars and a wish”

Strukturen har sin grund i  bedömning och kamratrespons. ”Two stars and a wish” går att göra såväl muntligt som skriftligt. Genom strukturen får eleverna träna sig att bedöma varandras arbeten, presentationer samt ge förslag på vad som kan utvecklas vidare i lärandet.

Gör så här:

1. ”Two stars and a wish” har föregåtts av att eleverna exempelvis har läst varandras texter eller sett lyssnat på varandras presentationer.
2. Låt eleverna arbeta ensamma eller i par.
3. Eleverna ska nu lämna två stjärnor, dvs lyfta fram två positiva saker som de tyckte om. De fortsätter med att lämna en önskan, dvs ger ett konkret förslag på vad som kan utvecklas.
4. När eleverna ska göra strukturen kan du skriva ”Two stars and a wish” på whiteboarden eller använda post- it-lappar. Du kan också använda bilagan som finns i ”Dokumentarkivet i lektion 5”.

Syftet med ”Switcheroo”

När eleverna har arbetat i team och är färdiga med en uppgift passar ”Switcheroo”. För att sprida lärandet mellan teamen och dessutom ge varje enskilt team möjlighet att lära ännu mer kommer den här strukturen väl till pass.

Gör så här

1. Dela in eleverna i team om 3-4 elever. Låt varje elev få en siffra mellan 1-4.
2. Informera eleverna om att varje elev har eget ansvar. Alla tar ansvar för att man själv förstår. Men eleverna  ska även ta ansvar för att de andra i teamet förstår. Detta eftersom de, var och en, efter att ha arbetat tillsammans i teamen, ska förklara för andra grupper.
3. Gå igenom om uppgiften för eleverna. Det kan vara en uppgift av öppen karaktär (det kan finnas flera svar) eller kan varje team få olika uppgifter.
4. Eleverna arbetar tillsammans i sitt team för att komma fram till ett gemensamt svar. Vid detta tillfälle ska eleverna använda en struktur för att få fram det gemensamma svaret.  Använd gärna ”Mötas i mitten” .
5. När eleverna har arbetat färdigt (använd ett visuellt tidshjälpmedel så att teamen slutar arbeta med uppgifterna vid samma tidpunkt) ger du signal att det är dags för Switcheroo. Då ska de eleverna som har siffran som du har bestämt, låt säga 2, gå till ett nytt team. I det nya teamet ska de delge sina sammanfattande tankar från den genomförda uppgiften. Därefter går eleverna som har siffran 2 tillbaka till sina ordinarie team. Nu ger du signal om att de elever som har siffran som du har bestämt, låt säga 3, byta team för att dela med sig av den genomförda uppgiften.
6. På så sätt får varje elev i ursprungsteamen ta ansvar för att formulera och föra ut lärande till andra grupper.
7. En idé kan vara att de som lyssnar antecknar med stödord för att komma ihåg vad ”inhopparna” berättar.

Syftet med ”Rondellen”

För att känna att ens tankar är viktiga behöver man få komma till tals. ”Rondellen” är en struktur där alla elever i en grupp får komma till tals genom att eleverna turas om och en i taget svarar/berättar sina tankar för kamraterna i gruppen.

(Kagan, S., Stenlav. J. (2017). Kooperativt lärande-Samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning. Lund: Studentlitteratur)

Gör så här:

1. Dela in eleverna i grupper om 4 elever.
2. Ställ en öppen fråga.
3. Låt eleverna tänka själva.
4. Eleverna i varje grupp turas sedan om inom gruppen att säga sitt svar eller vad de har tänkt. Antingen bestämmer du vem som ska börja prata i varje grupp eller ger du eleverna siffrorna 1-4 och bestämmer vilken siffra som ska börja prata.
5. Det går att fortsätta flera rundor i en grupp. Var tydlig med att eleverna ska säga ETT svar och inte säga flera. Då kan det gå flera rundor. Har någon av eleverna ”slut” på svar så säger den eleven ”pass” och nästa elev fortsätter.

Syftet med ”Ordet runt”

För att känna att ens tankar är viktiga behöver man få komma till tals. Rondellen är en struktur där alla elever i en grupp får komma till tals genom att eleverna turas om och en i taget svarar/berättar sina tankar för kamraterna i gruppen.

(Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L. & Wilson, J. (2017). Grundbok i kooperativt lärande-Vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur)

Gör så här:

1. Dela in eleverna i grupper om 4 elever.
2. Ställ en öppen fråga.
3. Låt eleverna tänka själva.
4. Eleverna i varje grupp turas sedan om inom gruppen att säga sitt svar eller vad de har tänkt. Antingen bestämmer du vem som ska börja prata i varje grupp eller ger du eleverna siffrorna 1-4 och bestämmer vilken siffra som ska börja prata.
5. Det går att fortsätta flera rundor i en grupp. Var tydlig med att eleverna ska säga ETT svar och inte säga flera. Då kan det gå flera rundor. Har någon av eleverna ”slut” på svar så säger den eleven ”pass” och nästa elev fortsätter.