Lektion:
3. Vi kommunicerar med symboler och bokstäver

Aktivitet 3 “Vi kommunicerar med symboler och bokstäver” 

Bakgrund

(Du hittar hela den här texten i pdf-format längst ner på sidan under ”Moment” / ”Se mer”.)

Barn lär sig tidigt att kommunicera med hjälp av språket. Drivkraften bakom att erövra det talade men också skrivna språket ligger i viljan att kommunicera. I möten med skriftspråket kan förståelse skapas för varför man läser och skriver. Att känna igen ett antal bokstäver och ord och att känna till namnen på dem utgör en god grund för att eleverna ska kunna knäcka den alfabetiska koden. 

Kartläggning av flerspråkiga elever

Förmågan att kommunicera med hjälp av bilder, symboler och bokstäver är inte språkspecifik, även om det är något man tillägnar sig via det egna språket. Det ställer inte heller samma krav på att läraren talar samma språk som eleven som i aktiviteterna 1, 2 och 4. Flera av observationspunkterna kan fångas upp spontant i den ordinarie undervisningen förutsatt att läraren uppmuntrar till transspråkande. Det är bra om vanliga ord, begrepp, bokstäver och symboler från de språk som finns representerade i klassen uppmärksammas, används och finns synliga i klassrummet. Det kan ge läraren möjligheter att göra bedömningar utifrån observationspunkterna även om läraren inte behärskar elevens språk. 

Undervisningen kan organiseras så att de elever som har samma modersmål/starkaste språk arbetar i grupp för att kunna dra nytta både av sin gemensamma språkliga bakgrund och av gruppens samlade kunskaper i svenska. Eleverna kan också ingå i en svenskspråkig grupp. Oavsett gruppsammansättningen är det bra om eleverna uppmuntras att utnyttja alla sina kommunikativa resurser: språk, gester, imitationer och bilder. Här finns rika möjligheter att jämföra ord och symboler och vad de står för. Elever som har gått i skolan tidigare kanske redan kan läsa och skriva på något annat språk. Det brukar man få reda på i det första samtalet med elevens vårdnadshavare. Låt i så fall eleven läsa en enkel text på sitt tidigare skolspråk för att kartlägga alla fyra observationspunkter. För elever som har tidigare skolbakgrund innan ankomsten till Sverige är det också relevant att ta reda på var eleven befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Erbjud eleven ledning och stimulans utifrån den nivå som eleven befinner sig på. En elev som har lärt sig läsa på sitt starkaste språk kan få helt andra utmaningar än en elev som inte lärt sig läsa än.

Observationspunkter

• kan kommunicera genom att rita bilder/ skriva bokstäver och symboler. 

(Kartläggningen genomförs genom att läraren fångar upp och noterar det som sker spontant i den ordinarie undervisningen.) 

 – Uppmärksamma och notera om eleven kan rita bilder eller skriva bokstäver och symboler i syfte att berätta något. Exempel på kommunikation kan vara att rita/skriva meddelanden, listor, skyltar osv. Läraren kan också ordna med en lärandemiljö och initiera lekar som uppmanar till att skriva listor, menyer, meddelanden osv. Sådana miljöer kan exempelvis vara resebyrå, restaurang, café, affär eller polisstation.

• visar intresse för bokstäver 

– Uppmärksamma och notera om eleven visar intresse för bokstäver genom att eleven spontant frågar vad det står exempelvis i en text, visar sina upptäckter med bokstäver, undrar vad läraren skriver, provar att läsa eller skriva, bygger ord, frågar hur något stavas och så vidare.

• kan skriva sitt eget namn 

– Uppmärksamma och notera om eleven skriver sitt förnamn. 

• kan ange vad det står i vanliga ordbilder 

– Uppmärksamma och notera om eleven kan ange tre ordbilder från en eller flera av kategorierna.

Kategori 1: Elevernas namn

Kategori 2: För eleverna välkända namn på symboler som skyltar och logotyper i vardagen. Kategori 3:Elevnära ord som ofta används i undervisningen och läses tillsammans. Exempel på ordbilder i den tredje kategorin är veckodagar, månader samt ord som ”och”, ”en”, ”ett”, ”pappa”, ”mamma”, ”hej” och så vidare. Orden kan vara skrivna med antingen versaler eller gemener.

Observationspunkter – flerspråkiga elever

De första tre observationspunkterna hör starkt samman och uppmärksammas spontant i undervisningen och i den fria leken. När eleverna får skriva med talsyntes på digitala enheter kan läraren fånga upp om eleverna uppfyller dessa observationspunkter genom att iaktta eleven. I den fria leken leker elever ofta affär eller skola i den här åldern. Skapa miljöer för och uppmuntra dessa lekar för att kunna uppmärksamma vad eleverna gör och på så sätt få in underlag till observationspunkterna.

• kan kommunicera genom att rita bilder/ skriva bokstäver och symboler. 

• visar intresse för bokstäver 

• kan skriva sitt eget namn 

Var uppmärksam på om eleven visar intresse för att förmedla de bilder eller tecken han eller hon har ritat eller om han eller hon är nyfiken på vad kamraterna har gjort. Uppmärksamma och notera om eleven visar intresse för bokstäver genom att eleven spontant frågar vad det står exempelvis i en text, visar sina upptäckter med bokstäver, undrar vad läraren skriver, provar att läsa eller skriva, bygger ord eller frågar hur något stavas. Uppmärksamma och notera om eleven skriver sitt förnamn.

• kan ange vad det står i vanliga ordbilder 

(Kartläggningen genomförs i en mindre grupp eller enskilt med eleven.)

– Uppmärksamma och notera om eleven kan ange tre ordbilder från en eller flera av kategorierna. Notera om eleven känner igen ordet som en ordbild eller om eleven ljudar sig fram. Det är inte möjligt när det handlar om logotyper, bara i fråga om elevens namn och elevnära ord. För elever som är nya i det svenska språket ökar möjligheten att de kan ljuda sig fram om ordet är hämtat från elevens starkaste språk.

Kategori 1: Namn

Kategori 2: Välkända namn på symboler, till exempel skyltar och logotyper i vardagen Kategori 3:Elevnära ord som ofta används i undervisningen och läses tillsammans, till exempel veckodagar, månader, pappa och mamma

För elever som är nya i det svenska språket är det bra om ett språkspecifikt material tas fram till den sista observationspunkten. I kategori ett kan namn på elevens familjemedlemmar och några klasskompisar användas. Undersök vad eleven har för intressen och var eleven brukar vistas på fritiden för att välja lämpliga symboler och logotyper för kategori två. Om läraren i klassen uppmuntrar till transspråkande och har ordbilder av till exempel hälsningsfraser och veckodagar på väggen så används dessa för orden i kategori tre, elevnära ord. Kanske kan en del av orden läsas på svenska, beroende på hur länge eleven vistats i Sverige och hur långt eleven kommit i utvecklingen av det svenska språket.

Beroende på om det finns personal med kunskap i olika språk och hur långt eleven kommit i sin utveckling av svenska kan läraren använda följande alternativ för genomförandet:

1. Ordbilderna är skrivna på elevens starkaste språk, instruktionen ges på elevens starkaste språk och aktiviteten genomförs huvudsakligen på elevens starkaste språk. 
2. Instruktionen ges på elevens starkaste språk och svenska och det finns ordbilder på båda språken. 
3. Om eleven är redo för det så är både ordbilder och instruktionen på svenska och eleven genomför aktiviteten huvudsakligen på svenska.

Indikation

 Indikationen kan visas genom att eleven: 

• ännu inte kan kommunicera vad det är hon eller han själv har ritat/skrivit 
• ännu inte är intresserad av bokstäver 
• väljer bort aktiviteter som innehåller bokstäver och/eller text 
• ännu inte kan skriva sitt namn eller visar intresse av att skriva det 
• ännu inte känner igen vanligt förekommande ordbilder.

Befara

Om en elev inte kommunicerar med symboler, bilder eller bokstäver och inte heller känner igen sitt eget namn i skrift kan det finnas skäl att befara att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3.

Elever som kommit längre

Eleven visar sitt kunnande exempelvis genom att:

• skriva sitt eget och andras namn, egna meddelanden, listor, berättelser osv. med korrekt skrivriktning 
• ange vad det står i ordbilder och kan ljuda ihop enskilda ljud eller orddelar till en helhet.