4. Högläsning och cirkelmodellen – ett konkret exempel

I den här modulen får du några konkreta exempel som stöd för din planering av högläsningsaktiviteter med kopplingar till cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en del av genrepedagogiken och den syftar till att skapa delaktighet, tillgänglighet till strategier, strukturer och modeller för lärande. Tanken är att ge eleverna en ökad självständighet och tillit till den egna förmågan. Modellen för arbetssättet delar in undervisningen i fyra olika faser. I de tre första faserna sker arbetet gemensamt i mindre eller större grupper.  Först i den sista fjärde fasen arbetar eleven mer självständigt.  

Fas 1 – Bygga upp kunskap om ämnesområdet

Innan högläsningen 

Använd bilder, ljud, föremål och andra multimodala verktyg för att beskriva och tydliggöra berättelsernas bakgrund och innehåll. Ge eleverna möjlighet att undersöka tillsammans i vilket sammanhang handlingen utspelar sig och hur sammanhanget påverkar personerna i boken. I modul 1 lyfts vikten av kontextrikedom fram som ett viktigt kännetecken för språk- och kunskapsutvecklande undervisning (se modul 1). 

Prata om böcker som eleverna känner till och har erfarenhet av. Titta tillsammans på de olika omslagen och ställ frågor som exempelvis: 

För flerspråkiga elever är bilderna betydelsefulla för deras förförståelse inför högläsningen. Fortsätt med att bildläsa böckerna noga med övertäckt text innan läsningen. Beskriv tillsammans vad ni ser, alla föremål som finns med på bilderna och hur deltagarna i berättelsen ser ut och hur de verkar känna sig. Sätt ord på vad bilderna visar och förutspå vad texten kommer att handla om.   

Under högläsningen 

För att både bilder och text ska kunna samspela under själva högläsningen är det bra om bilderna och texten kan visas med projektor samtidigt som läraren läser. Då samspelar text och bild på ett synligt sätt. Eventuellt kan läraren körläsa boken sakta tillsammans med eleverna och samtidigt peka på orden.    

Förbered några frågor till varje bok kring innehåll och bilder. Ta hjälp av Lärarhandledningen till Jordgubbsbarnen av Helga Boström, Rabén & Sjögren,  där flera av frågorna kan inspirera till textsamtal (även om andra böcker) under och efter högläsningen. Gör pauser på lämpliga ställen och samtala tillsammans då och då under högläsningens gång. 

Efter högläsningen 

Titta på bilderna efter läsningen och fokusera på det som står i texten i förhållande till hur bilderna ser ut. Återkoppla till frågorna under läsningen och jämför de olika böckerna. Visualisera likheter och skillnader med Venn-diagram (se bild)). Samla nyckelord ur texten och illustrera med bilder. Repetera nyckelorden kopplade till bilderna. Till boken ”Jordgubbsbarnen” finns några exempel på bild-ordlistor som förtydligar ord och uttryck i texten (se modul 2).  

Fas 2 – Studera texter inom genren för att få förebilder  

Välj korta småböcker med berättande texter och bilder, där orientering och händelser är tydliga. Visa hur många berättande texter har samma struktur nämligen rubrik/titel, orientering (Vem? När? Var?, ev Varför?), händelse och problem, lösning och avslut med kommentar.  

Introducera och sätt upp en förklarande stor bild på en ”fyrfältare” (se bild) på väggen, där alla strukturstegen finns med. Berätta att man kan ställa frågor om orientering och en serie händelser för att få en helhetsbild av texten.  

Modellera och ställ samma övergripande frågor till olika böcker som eleverna känner igen och jämför olika berättelser.  

Repetera och befäst strukturen och använd kontinuerligt orden Orientering, Händelse & problem, Lösning och Avslut under högläsning. Uppmana barnen att använda strukturen när de pratar om berättande texter.  

Fas 3 – Återberätta en gemensam text 

Det kan vara viktigt att välja en bekant bok som kan inspirera elevernas (åter-) berättarlust. Använd fyrfältaren från Fas 2 som stöd när återberättandet ska planeras.  

I det här sammanhanget kan det vara bra att känna till att just sagan om Rödluvan är en folksaga som är vanligt förekommande även utanför Sveriges gränser. Det innebär att handlingen i den höglästa boken redan kan vara känd för nyanlända elever, som då alltså har en förförståelse för att bygga vidare på, något som underlättar att förstå hur det kommande mer självständiga arbetet med återberättande ska läggas upp.  

Modellera för eleverna hur man fyller i fyrfältaren med enkla teckningar “streckgubbar” utan några estetiska ambitioner, och/eller Widget-bilder som illustrerar berättelsens orientering (se bild). Samtala om vad teckningarna betyder och försäkra dig om att alla är överens om tolkning och utseende. Uppmuntra barnen att föreslå alternativ för att tydliggöra ytterligare. Använd symboler som barnen kan relatera till för att illustrera exempelvis berättelsens deltagare, plats och tidpunkt. 

Upprepa bilder och symboler från orienteringsrutan när ni på samma sätt bygger vidare i de övriga rutorna för händelse/problem, lösning och avslut – en i taget. Se till att arbetet får ta tid och att ge eleverna betänketid.  

Ge exempel ur fler berättande texter för att förtydliga innehåll i varje ruta, till exempel en vanlig början och avslutande kommentar i sagor är: Det var en gång…, Så levde de lyckliga i alla sina dagar eller Snipp snapp snut, så var denna sagan slut (se bild).  

Använd den gemensamma fyrfältaren som underlag för att återberätta, modellera och låt barnen prova att berätta för varandra i mindre grupper.  

En utveckling av arbetet med fyrfältaren kan vara att stafettberätta tillsammans och spela in resultatet för att sedan lyssna och utveckla berättelsen ytterligare. I detta sammanhang är också kroppsspråk och rekvisita stöttande för det muntliga berättandet. 

Fas 4 – Återge självständigt händelseförloppet i en illustrerad text  

Högläs flera korta berättelser som eleverna känner till sedan tidigare.  

Återkoppla till och repetera arbetssättet med illustrationerna i fyrfältaren under tidigare lektioner i fas 3 och låt eleverna förbereda sitt självständiga återberättande på samma sätt.   

Här följer några exempel på hur det mer självständiga arbetet i fas 4 kan genomföras:  

Berättarpar 

Låt eleverna arbeta i “berättarpar” som tillsammans ska återberätta en av de höglästa berättelserna. Berättarparen får börja med att sortera bilder ur “sin berättelse” i  fyrfältaren och sedan öva ostörda att kronologiskt återberätta med stöd av bilderna och fyrfältaren. När paren känner sig säkra presenterar de sin berättelse för en större grupp.   

Halva berättelsen 

Dela upp en berättelse i två delar. Högläs den första delen för halva klassen och den andra avslutande delen för den andra halvan av klassen. Låt den första gruppen som lyssnat till Början sedan sortera bilder i fyrfältarens rutor för orientering och händelse/problem. Den andra gruppen som lyssnat till Slutet arbetar på samma sätt med rutorna för lösning och avslut. Därefter återberättar eleverna parvis med hjälp av fyrfältaren för varandra “sin del” av berättelsen och får på så vis lyssna på hela berättelsen.    

Återberätta direkt i mindre grupp 

Högläs en berättelse och dela sedan upp eleverna i grupper med tre elever i varje grupp. En av eleverna börjar att återberätta och efter cirka 30 sekunder säger läraren Byt! Då går ordet över till den som sitter på tur i den lilla gruppen och berättelsen fortsätter under kommande 30 sekunder tills det är dags för nästa elev att återberätta. På detta vis delar alla i gruppen på ansvaret att både återberätta med egna ord, fantasi och inre bilder samt att lyssna till kamraternas tolkning av den höglästa berättelsen.   

Det finns både för- och nackdelar med att använda bilderna ur berättelsen. Fördelen är uppenbar som ett stöd för minnet. Nackdelen kan vara att bilderna uppfattas som ett “facit” som ska följas till punkt och pricka och därmed begränsar elevernas egna tolkningar och reflektioner. Även i den här övningen kan fyrfältaren med bilder fungera som ett stöd.