Hur kan vi använda medier för att inspirera unga att välja hållbara konsumtionsvanor?
Den här lärprocessen ger eleverna möjlighet att arbeta journalistiskt med aktuella samhällsfrågor kopplade till hållbar konsumtion. Genom att skapa en kampanjtidning får eleverna undersöka ett konkret problem – till exempel överkonsumtion, plastavfall eller snabbmode – och tillsammans formulera en lösning som lyfts fram i tidningens innehåll.
Arbetet syftar till att ge eleverna verktyg att påverka – både genom fördjupad förståelse för hållbarhetsfrågor och genom utveckling av språkliga, kritiska och kreativa förmågor. Genom olika journalistiska uttrycksformer som artiklar, reportage, intervjuer och debattinlägg lär sig eleverna att kommunicera sina idéer på ett tydligt och engagerande sätt.
Tidningen fungerar som en enhetlig kampanj där alla delar samverkar för att förmedla ett budskap med syfte att inspirera till förändring. Den blir också en plattform för elevinflytande – där ungas röster och perspektiv får utrymme i arbetet för en mer hållbar framtid. Projektet har koppling till Agenda 2030 och Barnkonventionen, och genomförs med stöd från Minibladet.
Så här går arbetet till
Uppstartsträff och stöd för pedagoger – journalistprojektom Agenda 2030 (september 2025)
Som ett första steg i lärprocessen erbjuds två digitala uppstartsträffar för pedagoger i september 2025. Du väljer själv vilken av träffarna du vill delta i. Under mötet får du en introduktion till projektets upplägg, en genomgång av grunderna i journalistik och en visning av hur det digitala verktyget fungerar. Du får också med dig en konkret uppgift att genomföra med din klass, vilket gör det enkelt att snabbt komma igång. Syftet är att du ska känna dig trygg och förberedd inför det redaktionella arbete som klassen kommer att genomföra under processens gång.
Projektet går ut på att eleverna, med journalistiken som verktyg, skapar en kampanjtidning som belyser ett samhällsproblem kopplat till hållbar konsumtion – och samtidigt föreslår en konkret lösning. Det kan exempelvis handla om frågor som överkonsumtion, återvinning eller klimatsmarta val. Genom att identifiera ett problem, undersöka dess orsaker och lyfta fram en möjlig väg framåt, får eleverna inte bara en djupare förståelse för hållbarhetsfrågor utan också möjlighet att påverka sin omvärld genom det de skapar.
Kampanjtidningen byggs upp av innehåll i olika journalistiska format – som artiklar, reportage, intervjuer, tips, debattinlägg eller inlägg för sociala medier. Allt material ska hänga samman med den lösning som eleverna har valt att fokusera på, och bidra till att kommunicera denna på ett tydligt och engagerande sätt. Målet är att tidningen ska bli en sammanhållen, relevant och inspirerande produkt som visar hur ungas röster och idéer kan bidra till hållbar förändring – här och nu.
1. Första träffen med klassen – introduktion
Arbetet med kampanjtidningen inleds med ett första klassbesök av en journalist från Minibladet. Under detta tillfälle får eleverna en introduktion till journalistikens roll i ett demokratiskt samhälle, och reflekterar över hur nyheter, berättelser och texter kan användas för att påverka opinion och skapa förändring. Journalisten går igenom grunderna i journalistiskt arbete och ger exempel på olika texttyper som kan användas i projektet. Tillsammans med dig som pedagog stöttar journalisten klassen i att välja ett relevant tema för tidningen – ett samhällsproblem kopplat till hållbar konsumtion, Agenda 2030 och Barnkonventionen.
2. Andra träffen – redaktionsarbete
Journalisten återvänder ungefär halvvägs in i processen för att följa upp hur arbetet går. Fokus ligger på att stödja eleverna i det språkliga arbetet och hjälpa dem att färdigställa sina texter inför deadline.
3. Tredje träffen – sammanställning av kampanjtidningen
Vid det tredje och avslutande klassbesöket hjälper journalisten eleverna att sammanställa den färdiga kampanjtidningen. Klassen fungerar som en redaktion och väljer tillsammans ut vilka artiklar som ska publiceras i tryckt och digital form. Tidningen blir ett samlat resultat av elevernas arbete och presenteras vid Innovationskarnevalen både som pappersprodukt och som en digital, bläddringsbar version som kan visas på skärm.
Mellan träffarna
Journalisten finns tillgänglig för stöd och återkoppling till både pedagoger och elever. Publicerade artiklar läggs löpande ut på Minibladets webbplats och kan läsas av vänner, familj och andra intresserade. Utvalda artiklar lyfts också på Minibladets lokala nyhetssajt och i dagstidningar under projektets gång.
För att stötta eleverna i innovationsarbetet finns det flera övningar och metoder i arbetsboken kopplade till de olika stegen i innovationsprocessen. Där hittar du praktiska verktyg som kan hjälpa eleverna att:
Utforska problem och möjligheter
Utveckla och konkretisera sina idéer
Förbereda och genomföra sin pitch
Tävla och ställ ut er innovation (maj 2026)
Som avslutning på arbetet bjuder vi in till Innovationskarnevalen – ett öppet evenemang där elevernas idéer och framtidsvisioner står i centrum. Här får eleverna chansen att visa upp sina lösningar på samhällsutmaningar och berätta hur deras tankar kan bidra till en mer hållbar och inkluderande framtid. Karnevalen är ett inspirerande tillfälle för eleverna att dela sitt arbete, få respons och upptäcka vad de själva har lärt sig längs vägen.
Besökare från olika delar av samhället – till exempel politiker, tjänstepersoner, föreningsrepresentanter och andra engagerade – bjuds in för att ta del av elevernas idéer, ge återkoppling och samtala om framtidens möjligheter.
För de elever som väljer att tävla används en bedömningsmatris som gör det tydligt vad som bedöms och hur. Tävlingsbidragen lämnas in i februari. Matrisen hjälper till att lyfta fram styrkorna i idéerna, särskilt vad gäller kvalitet, hållbarhet och genomförbarhet. Den kan också användas redan under arbetets gång – som ett frivilligt stöd för både elever och lärare att följa utvecklingen och fördjupa lärandet. Gå till Bedömningsmatrisen.
anton.daag