Objektivitet, subjektivitet och rätten till sina egna åsikter

Ett kort moment för att få eleverna att fundera kring begreppen objektivt och subjektivt och öva på när en kan känna igen en utsaga som just objektiv eller subjektiv.

Inled genom att med hjälp av bifogade länkar eller andra exempel som du skaffat fram själv illustrera konkret och med hjälp av bild. Vad objektivt och subjektivt är. Konrektisera ytterligare genom att till exempel använda den bifogade buddhistiska liknelsen om elefanten:

“Inom Buddhismen finns en liknelse där ett antal blinda män alla leds in i ett rum och får känna på en elefant. De olika männen hamnar vid olika delar av elefanten när de ska känna och därför får de helt olika bild av vad de står framför. En står vid snabeln och dra slutsatsen att han står framför en orm, en står vid ett av benen och upplever att han står bredvid ett träd, en står vid elefanten sida och upplever att han står vid en vägg och en står vid elefantens svans och upplever att han står framför någon form av rep.”

Diskutera för och nackdelar med ett subjektivt och objektivt perspektiv med klassen. Vilka risker finns det med ett subjektivt perspektiv? Vilka fördelar finns det med ett objektivt perspektiv? Är det alltid bättre att vara objektiv än subjektiv?

Avsluta med att göra övningen. Eleverna läser ett antal påstående och tar ställning i grupper om 3-4 till huruvida uttalandet är objektivt eller subjektivt. Det finns inget tydligt facit. Man kan i vissa fall argumentera för både ståndpunkterna. Tillsammans med läraren går klassen sedan igenom listan tillsammans. Vad är typiskt för objektiva påståenden (brist på värdeomdömen, objektivt framläggande av fakta osv.) och vad är typiskt för subjektiva påståenden (värdeomdömen, åsikter, tyckande utan bas i fakta). Ibland ligger nyckeln till att avgöra om något är subjektivt eller objektivt i att analysera själva påståendets ord och definiera vad som menas med dessa. Exempelvis: SO är det bästa skolämnet. Vad menas här med bästa?

I detta moment undersöker klassen påståendet ”Alla har rätt till sin egen åsikt”, som en hör ganska ofta. Är det sant eller är det en sanning med modifikation?

Läraren har förberett sig för momentet genom att ta fram de tre bilderna som bifogats till momentet.

Börja med att visa bild ett ”Sex eller nio”. Med utgångspunkt från bilden ställs frågan: Har alla rätt till sina egna åsikter. Rimligtvis är svaret ja – det är svårt att förbjuda någon att ha egna åsikter och det är viktigt att se att andra människor kan ha andra perspektiv än mig själv – och att mitt eget perspektiv inte alltid är mer rätt än något annat.

Visa sedan bild två : ”Sex eller nio – jag målade nio” för att problematisera. Har personen som säger “sex” fortfarande rätt till sin åsikt? Rimligtvis är svaret fortfarande ja eftersom åsikter ju inte nödvändigtvis är kopplade till huruvida något är rätt eller fel. Men åsiktens tyngd bör ju rimligtvis ha minskats. Personen tycker något men har i det här specifika fallet fått reda på att hen har fel.

Visa avslutningsvis bild tre ”Daniel Patrick Moynihans citat”: Hur skiljer sig tanken om att alla har rätt till sin egen åsikt när diskussionen handlar om vetande, tyckande och tro? Rimligtvis är det så att människors tro och tyckande som inte kan bevisas gör det lättare att hävda att alla har rätt till sin åsikt medan när det handlar om vetande så får människor stå ut med att bli ifrågasatta och i viss mån åsidosatta – om deras åsikt bygger på fakta som är objektivt falska. Du har rätt att tycka att månen är gjord av ost men du får stå ut med att folk häcklar dig för den uppenbart felaktiga åsikten.

Slutsats:

Två motsägelsefulla fakta som ställs mot varandra är inte likvärdiga om en av dessa fakta är rätt och en av dessa fakta är fel. Exempel: Franska revolutionen började 1625. Franska revolutionen började 1799.
Två tyckanden som ställs mot varandra är likvärdiga i det att de är subjektiva – tyckande är inte rätt och fel utan bara åsikter. Exempel: Brunt är fult. Brunt är fint.
Två trosuppfattningar som ställs mot varandra är likvärdiga i det att de är både subjektiva och i obevisbara. Att båda individerna upplever att deras trosuppfattning är mer rätt är naturligt men inte objektivt intressant. Exempel: Min Gud är bättre än din Gud.

I detta för lektionen avslutande momentet tittar vi på den allt viktigare frågan om när någons yttrandefrihet blir inskränkt eller kränkt. Människor känner sig allt oftare cencurerade när det nog egentligen handlar om att de blandar ihop sin rätt att yttra sig med sin rätt att yttra sig oemotsagda i alla lägen.

Börja med att presentera Nationalecyklopedins defintion av yttrandefrihet och censur:

”Yttrandefrihet, frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.”

“Censur (latin censuʹra ’granskning’, av ceʹnseo ’granska’, ’värdera’), förhandsgranskning av innehållet i olika kommunikationskanaler som tidningar, tidskrifter, böcker, teaterföreställningar, filmer, radio- och TV-program osv. För censur av post, se postcensur. Censur utövas normalt av statliga myndigheter, men även icke-statliga institutioner kan bedriva censur eller censurliknande verksamhet; katolska kyrkan är ett känt exempel. Det officiella syftet med censuren är att förhindra spridning av sakuppgifter och synpunkter som enligt de styrande inte bör komma till allmän kännedom. Traditionellt har det varit innehåll av fem slag: meddelanden som ansetts hota landets säkerhet, de styrandes maktställning eller anseende, grundläggande religiösa värden, den officiella moralen (inte minst sexualmoralen) samt enskilda medborgares säkerhet eller anseende.”

Gör sedan en diskussion i klassen utifrån följande frågeställning: Att jag har rätt till min åsikt – betyder det att jag är censurerad när jag inte får framför den? Ta in olika perspektiv och gör vid behov en omröstning enligt stå upp, sitt ner-modell.

Slutsatsen blir rimligtvis nej. När människor på detta sätt säger sig vara censurerade stämmer det inte riktigt överens med definitionen av yttrandefriehet och censur. Att ha rätt till en åsikt ger dig inte rätt att framföra den i alla lägen. En tidning väljer till exempel själv vem som får utrymme att skriva i tidningen eller vilka insändare de tar in. På samma sätt som en konsertlokal själva bestämmer vem/vilka som får spela där. På samma sätt är rätten att ha åsikter inte samma sak som rätten att få säga saker utan att att bli emotsagd. Om man har åsikter får en vara beredd på att andra har andra åsikter och till och med säger att man inte vet vad man talar om. Detta är inte censur.

Sammanfatta att detta ju gäller helt oavsett om det man pratar om är veta, tycka eller tro, huruvida det är objektivt eller subjektivt. Att ha rätt att tycka något är inte samma sak som att man har rätt att göra det i alla lägen (En elev som vill berätta om sin favoritfilm för alla på matematiklektionen får stå ut med att bli tillsagd att vara tyst eftersom det inte är rätt arena, Kommunister har inte rätt att få en sida i Expressen bara för att de har åsikter om något.) – eller att det man säger sedan får stå oemotsagt.