Elevhälsomöten – för lärande tillsammans

Så här går arbetet med EHM till på vår skola:

Mötena sker arbetslagsvis.

Personer

Alla som närvarar på EHM har en tilldelad och tydlig roll som är uppgjord på förhand.

Struktur

Nuläge: 25 min

Nuläget handlar om att vi ska beskriva och redogöra för nuläget utifrån de olika bilder vi har av hur det ser ut nu.

Syftet är att få fram en bred och nyanserad beskrivning som ett underlag för oss att arbeta vidare utifrån.

Nuläget innebär att hela elevgruppen kan stå i fokus och inte enbart enskilda elever. Tanken är att vi ska få syn på och utgå ifrån det som fungerar men givetvis också få fram det som eventuellt utmanar.

Under nulägesrundan fördelas ordet, en i taget. Tanken är att allas individuella beskrivningar ska framträda så tydligt som möjligt och därför ska vi försöka undvika diskussioner i den här delen av mötet.

På tavlan står tre ”bubblor”: trygghet och studiero / undervisning och lärmiljö / elevröster. Det är kring dessa tre bubblor allt som sägs antecknas i en stor tankekarta av sekreteraren.

Elevröster till nuläget

Inför EHM görs ett digitalt formulär där eleverna får svara på frågor om undervisning/lärmiljö och trygghet/studiero. Svaren sammanställs direkt via cirkeldiagram. De blir underlag till en gemensam diskussion och analys av elever och pedagoger. Analysen tas med till mötet och blir en del av nuläget som också antecknas i tankekartan av sekreteraren.

Reflektion: 10 min

Det reflekterande teamet ska sedan reflektera och samtala över det som kom fram i nulägesrundan, medan övriga roller är tysta och lyssnar. Efter denna reflektion bjuds deltagare in för en metareflektion. Tanken bakom detta är att tillföra nya tvärprofessionella perspektiv till de redan befintliga. Tanken är också att reflektionen ska föda nya tankar och spegla det som sägs.

De frågor som ställs under reflektionen är till för att utmana tänkandet, inte för att besvaras direkt. Reflektionerna skrivs upp i tankekartan med en annan färg av sekreteraren.

Fördjupning: 25 min

Vi tittar på tankekartan och funderar en liten stund på frågor eller tankar som har väckts.

Det kan vara tankar eller frågor om sådant som utgör hinder eller dilemman, men det kan också handla om sådant som vi vill utveckla vidare och öppna upp nya möjligheter för.

• Vilka av förslagen är mest angeläget att fördjupa oss i idag?
• Vad vill vi arbeta vidare med?

Fördjupningsfrågan formuleras med fördel med hjälp av frågeorden VAD, eller VILKA och inte med HUR. Tänk på att inte hamna i görandet direkt. Det är viktigt att få en gemensam förståelse kring frågan, så att man får en samsyn kring hur man ska arbeta vidare.

Planering: 25 min

Utifrån analysen och diskussionen av fördjupningsfrågan ska vi nu formulera konkreta insatser. Vi brainstormar tillsammans och var och en får möjlighet att komma med förslag på hur vi går vidare.  Sekreteraren skriver upp alla förslag på tavlan.

Förslag till frågor i planeringen:

• Vilka insatser skulle kunna ta oss vidare?
• Hur ska vi planera det fortsatta arbetet?
• På vilket sätt skulle du kunna bidra i det fortsatta arbetet?
• Utifrån din profession, vilka insatser tänker du behöver genomföras?

Insatserna diskuteras kort så att alla är överens om vad som behöver göras men också vem som ansvarar för den aktuella insatsen.

Allt skrivs ner i spindeldokumentet som alla har tillgång till.

Avslut: 5 min

Innan vi avslutar mötet går vi en runda där var och en får möjlighet att säga någonting om följande:

• Hur upplevde du mötet?
• Vad fungerade och vad fungerade inte?

Efter mötet

När alla lämnar mötet är det dags att kavla upp armarna och börja arbeta med en konkret handlingsplan som gjorts under mötet. Spindeln utses i slutfasen och det är spindeln som ansvarar för att följa upp det som är bestämt och fylla i spindeldokumentet de kommande 6 veckorna tills nästa tillfälle.

Ökad samsyn och samverkan

Med denna modell har vi lyckats öka samsyn och samverkan på skolan. Vi går mot en lärande organisation. Vi har parallellt arbetat med att öka förståelsen för varandras professioner genom att tydliggöra våra uppdrag och definiera våra roller. Hur ser skolsköterskans uppdrag ut? Hur ser lärarens roll ut i elevhälsoarbetet? Vad gör specialpedagogen som skiljer sig från speciallärarens uppdrag? Varför arbetar inte skolpsykolog eller kurator med behandling?

Vi arbetar med och ansvarar för olika tårtbitar där vi tillsammans kan skapa en trygg och stimulerande lärandemiljö som i sin tur höjer elevernas måluppfyllelse.

Petra Friman och Erika Sigebäck, specialpedagoger på Munkhätteskolan