Könsroller

…. Gör dessa skillnader att flickor och pojkar har olika möjligheter och skyldigheter i livet?

Ett moment i vilket du som lärare kollar hur eleverna uppfattar att det står till med könsroller.

Förbered

Förbered momentet innan lektionen genom att fundera igenom den kommande diskussionen. Du känner din klass och deras mognadsålder och har nog en god uppfattning om huruvida de har förmågan att se hur könsroller påverkar oss alla eller om de behöver lite hjälp. Om du tror att de behöver hjälp så förbered momentet genom att plocka fram lämpliga exempel som du tror skulle kunna belysa frågan. 

Genomför

Börja momentet med att fråga hur många som låter andra fatta beslut som gäller hur de själv vill se ut. Stil, kläder etc. Fråga hur många som själv fattar alla beslut utan att någon annan tillåts vara med och bestämma. Det vanliga resultatet i en högstadieklass är 75%+ Gör sedan en snabb koll i klassen. Hur många pojkar har kort hår och hur många flickor har långt hår. I en normalklass följer 80-100& av pojkarna korthårsnormen och lika många flickor långhårsnormen (inte sällan är det 100%-100%).   Skulle så vara fallet kan du som lärare kommentera vilken lustig slump det är att nästan alla helt individuellt – utan att någon annan tillåtits påverka dem – valt samma sak som andra i sitt kön. Efter denna övning brukar det gå ganska lätt att prata könsroller. 

Ställ momentets huvudfråga till klassen. Om det underlättar diskussionen så gör en EPA. Be eleverna tänka på frågan enskilt först – och exemplifiera och motivera sitt svar – placera dem sedan i grupper om 3-5 som du väljer och be dem komma överens om något/några svar tillsammans och lyft sedan resultaten i hela klassen där du lämpligtvis skriver ner vad klassen kommer fram till för framtida bruk. 

Behöver klassen hjälp att se skillnader (det händer väl i princip aldrig) kan några följdfrågor vara på sin plats:

• Hur många pojkar bär klänning idag?
• Hur ofta använder klasset uttrycket ”killig” eller ”kille”  som något negativt (i jämförelse då med uttrycket ”tjejig” eller ”tjej” som ofta används som något dåligt – som i ”du kastar som en tjej”).
• Hur många tjejer går till skolan helt utan smink?
• Hur många killar har höga klackar?
• Hur många i klassen hänger i helt könsuppdelade grupper på rasterna?
• Hur många skulle hålla med om påståendet att pojkarna är stökigast i skolan?

Ett moment i vilket du som lärare använder dig en begränsad, könsrollsspecifik version av den klassiska ”Ett steg framåt”-övningen

Förbered

Förbered lektionen genom att plocka fram och gå igenom övningen och se till att du förstår syftet och hur den genomförs. Lägg till och/eller ta bort påståenden efter behov, eftersom du känner klassen.

Genomför

Genomför ”Ett steg framåt”-övningen och följ upp resultatet. Ett rimligt utfall är att flickor hamnar längre bak och pojkar hamnar längre fram. Om det blir en könsmässig uppdelning i klassrummet så pekar det på någon form av skillnad i våra könsroller eller hur vi formas efter våra kön. Skulle det inte bli någon uppdelning i klassrummet är det också underlag för en diskussion. Är detta resultatet ett tecken på att könsroller och skillnader mellan kön inte finns eller är det ett tecken på att eleverna i just denna klass lyckligtvis inte upplever sådana skillnader?

Ett moment i vilket du som lärare kopplar an till förra momentet om könsroller och använder resultatet från ”Ett steg framåt”-övningen till att presentera konceptet feminism och patriarkat. 

Förbered

Förbered momentet innan lektionen genom att plocka fram och gå igenom det material du vill använda – det bifogade eller en eget. Använd resultatet från de två föregående momentet som utgångspunkt för presentation och övning. Har du en klass som upplever klara och tydliga skillnader i könens möjligheter i livet blir detta moment enkelt och naturligt. Om du har en klass som upplever att skillnaderna inte är så stora behöver du kanske tänka igenom dina exempel och din presentation i förväg för att kunna vara tydlig. 

Genomför

Börja med att koppla an till förra momentet. Fråga sedan eleverna hur många av dem som anser att tjejer och killar borde ha lika möjligheter och skyldigheter i livet. I en normal klass tenderar resultatet på en sådan fråga att bli 90-100% (föga överraskande). Följ då upp med att gratulera dem – deras ställningstagande gör dem till det vi kallar feminister. Detta föranleder med stor säkerhet en diskussion kring flera olika saker, exempelvis:

• Nej, det är inte feminism. Feminism är något annat. Här titta en lämpligtvis på definitionen av vad feminism är på Nationalencyklopedin, wikipedia och annat tillsammans med klassen (finns i den bifogade presentationen).  Om det nu de facto är så att feminism är just strävan efter ett samhälle där män och kvinnor har lika rättigheter och skyldigheter – hur kommer det sig då att så många har en bild av att det är något annat? Här kan en gå in på att feminismen är en paraplybegrepp och att det under detta begrepp finns många olika åsikter – på samma sätt som under andra begreppsparaplyer. Alla liberaler tycker inte samma i allt. Alla kristna tycker inte samma i allt etc.  Här kan en också fundera på i vems intresse det ligger att utmåla en sådan jämstäldhetssträvan som en ytterlighetsåsikt? Vem eller vilka tjänar på att feminismen jämställs med att ”hata män”, som en hör ibland?
• Om feminism är en rörelse för alla – varför heter den inte humanism eller dylikt. Feminism antyder ju att det är kampen för ett kön (över ett annat). Här kan en med fördel använda bifogade bilderna nedan som är lånade från ett annat arbetsområde på Malmö delar – Det historiska mingelpartyt – som bland annat tar upp kvinnor roll i historien. Dessa bilder visar på att vi hela dagarna omger oss med manligt kodade ord och uttryck som i överförd bemärkelse ska gälla alla och vi sällan eller aldrig invänder mot dessa. Att då invända mot ett kvinnligt kodat uttryck som i överförd bemärkelse ska gälla alla visar väl bara extra tydligt att det finns inbyggda skillnader som vi måste komma till rätta med. Börja med att visa bilden som heter ”Kvinnslighetens historia” som är fylld med udda formuleringar och läggsedan på bilden som heter ”Mänsklighetens historia” där alla kommer att tycka att det genast låter mer normalt. Normalt eftersom manligt kodade ord som i överförd bemärkelse gäller alla är just normen.
• Killar kan inte vara feminister. Jo, uppenbarligen eftersom den stora majoriteten svenska män skriver under på den grundläggande strävan som uttrycks i feminismen och att många pojkar och män tydligt står bakom denna strävan. En klar majoritet av riksdagspartierna i Sverige (alla utom SD, KD och M, som ju alla har drag av den konservativa idétraditionen) är uttalat feministiska i sitt politiska ställningstagande (Åtminstone är det så när denna text skrivs: 20180214). Att vara feminist är till stor del default-läget i Sverige även om det inte är alltid alla sätter den rubriken på sig själva (och då är en tillbaka i diskussionen om varför det är så).

+ troligtvis en massa andra frågor som dyker upp i just din klass. Ta diskussionen, visa på källor och fakta och be hela tiden eleverna fundera på varför debatten offentligt går som den gör.

Använd sedan diskussionen om könsroller och olika förutsättningar för de olika könen (förra momentet) och den om feminism (ovan) och introducera begreppet ”patriarkat”. Även detta begrepp finns definierat i den medföljande presentationen. ”Patriarkat av grekiskans πατριάρχης (patriarkhēs, ”fadersvälde”) är ett samhällssystem där män har den primära makten och de flesta ledande positioner inom politiska, ekonomiska, religiösa, sociala, och finansiella institutioner domineras av män.” Be eleverna fundera. Har män den primära (huvudsakliga) makten i samhället? Hur ser det ut bland politiska maktpositioner i Svergie, hur ser det ut i företagsstyrelser etc. Att prata om patriarkatet kan också leda till måna och breda diskussioner – dels för att ordet till viss mån är politiskt laddat (det används ju mest av människor som har en feministisk syn på samhället och det används mer bland den politiska vänstern än den politiska högern) och dels för att många (tonåringar inkluderade) har svårt att se saker i högre abstraktionsnivå. Hjälp därför eleverna med struktur och praktiska exempel:

• Patriarkat handlar om ett övergripande samhällssystem med gamla traditioner.
• Det handlar aldrig om individer – alltid om flertalet. Det finns kvinnor som har makt och tjänar mer än män, men överlag är bilden annorlunda.
• Det handlar inte om subjektiva upplevelser – utan mätbara fakta. Att du som person inte upplever varken positiva eller negativa  effekter av patriarkatet betyder inte att det inte finns etc.

Avsluta – om det är lämpligt – med frågan om makt och möjligheter i samhället är ett nollsummespel. Det vill säga – att män måste ge ifrån sig makt och möjligheter för att kvinnor ska få? Om eleverna kommer fram till att det faktiskt är ett nollsummespel (i vissa aspekter är det ju det – i vissa andra inte) kan en följa upp med frågan: om det nu är ett nollsummespel – vad har då pojkar och män att tjäna på ett mer jämstlält samhället? En fråga som i sin tur kan blomma ut i en massa olika riktningar (Måste en alltid agera för att ”tjäna” på något – eller finns det principer som är viktigare. Vad finns det för vinster i ett jämställt samhälle för män? osv.)

Lämna momentet och diskussionen när du känner dig säker på att eleverna förstår begreppen och vet hur de används.