Aktiv och passiv sökning (åk 8)

Syfte och mål

Eleverna möter och söker information i alltmer komplexa digitala miljöer. Syftet är att utveckla deras förmåga att söka och använda information självständigt samt förstå hur sökmotorer, algoritmer, digitala plattformar och AI påverkar vilken information de hittar och möter.

Eleverna ska utveckla förmåga att:

• söka information med olika verktyg och sökstrategier
• förstå skillnaden mellan att aktivt söka information och att få information presenterad för sig
• förstå hur sökmotorer, algoritmer och rekommendationssystem påverkar vilken information de möter
• reflektera över hur information väljs ut, sprids och når olika mottagare
• förstå hur AI kan användas som verktyg i informationssökning
• förstå möjligheter och begränsningar med AI-genererade svar
• göra medvetna val av sökväg, verktyg och informationskälla utifrån syfte.

Innehåll åk 8

Aktivitet: Aktiv och passiv sökning

Syftet med lektionen är att väcka medvetenhet om vilka källor som når mig, dig och omgivningen samt utveckla kunskaper om algoritmer. Eleverna ska reflektera över vilken roll sociala medier och sökmotorer spelar i det informationsurval de tar del av. Sökkritik introduceras som begrepp. 

Förberedelse:

• Bekanta dig med presentationen (se längst ner på sidan) och anpassa den efter dina förutsättningar.

1. Genomgång i helklass

Förklara begreppen och gå på en grundläggande nivå igenom vilka faktorer som påverkar vad du kommer stöta på i ett sociala medie-flöde (och i sökresultatet på sökmotorer).

• Personliga data (namn, adress, bekantskap etc.): samlas in och anpassar flödet efter uppfattat intresse och geografisk närhet.
• Historik: saker som du tidigare tittat och klickat på (videoklipp, inlägg, länkar) lagras i syfte att skapa ett personligt anpassat flöde som bygget på sådant du tidigare intresserat dig för.
• Reklam: företag, politiker, privatpersoner kan betala för att få sina inlägg prioriterade i algoritmen. Företag kan även köpa ovan nämnda data för att skapa riktade reklaminlägg.
• Andra användare: inlägg från personer, grupper, företag etc. som man följer.

Vad för innehåll som slutligen når användaren, och när, påverkas sedan av plattformens algoritmer, din geografiska hemvist, tid på dygnet, den specifika plattformens layout, gränssnitt, funktioner och infrastruktur.

(Samma princip kan även tillämpas på de flesta sökmotorer, där användardata ligger till grund för vilket sökresultat du kommer att få.)

Vilket innehåll man kommer i kontakt med på nätet kan i grova drag förklaras med två begrepp:

• Aktiv sökning: en medveten, ”frivillig” sökning på sökmotorer men också sökfunktioner på sociala medier. Tydlig och lätt att identifiera. Aktiv i bemärkelsen att du har sökt efter ett innehåll och sedan tagit del av det.
• Passiv sökning: En mer ”ofrivillig” sökning som handlar mer om att identifiera vilka källor och vilken information som når dig som användare. Påverkas av algoritmer och sökhistorik. Mindre tydlig och svårare att identifiera. Passiv i bemärkelsen att innehållet når dig utan att du medvetet skapat en sökförfrågan.

Fyra begrepp som förklarar hur information färdas på nätet (och i gammal-media). Eleverna kan med fördel använda samma begrepp i uppgiften nedan:

• Sändare: vem eller vilka det är som skickar budskapet. Kan vara ”vanliga” användare men också företag, politiker, influencers, journalister med mera.
• Kanal: den plattform genom vilket budskapet distribueras. Kan vara sociala medie-flöden, videoklipp, TV och radio, tidningar (både fysiska och digitala).
• Budskap: det meddelande som sändaren vill skicka ut. Syftet är antingen att informera (till exempel typiska statusuppdateringar), påverka (politiker, makthavare och influencers som vill bidra till en viss diskurs) eller sälja någon typ av produkt (företag, influencers och så vidare.)
• Mottagare: den som tar emot budskapet. Mottagaren kan, beroende på budskapets syfte, inta rollen som (frivilligt eller ofrivilligt) användare, konsument eller väljare.

2. Diskussion i smågrupper och sedan helklass med utgångspunkt i det ni har gått igenom

Förslagsvis:

• Är det alltid tydligt vilket syfte ett inlägg på sociala medier har?
• Är det enkelt att se när ett inlägg försöker göra reklam för något?
• Har du någon gång reagerat på varför ditt flöde ser annorlunda ut än dina kompisars?
• Har du någonsin försökt påverka ditt flöde genom att exempelvis välja bort att klicka på vissa saker? Hur gick det?

3. Uppgift – vilka källor nås vi av på en dag?

Upplägg:

Du ska under ett dygns tid notera (skriva ner och reflektera över) 5–10 källor som du kommer i kontakt med. En källa kan till exempel vara ett företag, en nyhetssajt, en kompis, en forskare eller en politiker. Du kan notera källor som du stöter på både på skoltid och på fritiden, på sociala medier, nyheter, uppslagsverk och så vidare.

Tänk på att ta hänsyn både till passiva och aktiva sökningar, det vill säga källor som du själv sökte efter och källor som nådde dig via exempelvis sociala medie-flödens algoritmer.

Under uppgiften ska du ställa dig följande frågor kring varje källa:

• Vad är det för källa? Vem är sändaren?
• Hur nådde/nåddes jag av källan? Sökte jag efter den själv?
• Via vilken kanal hittade jag källan? Sociala medier? Nyheter? Annat?
• Vilket budskap hade källan? Att sälja, informera, påverka eller annat?
• Vem var den tänkta målgruppen? Jag själv eller någon annan?

Uppgiften kan examineras både skriftligt med inlämningsuppgift och muntligt med en presentation eller i gruppdiskussion.

Presentation – aktiv och passiv sökning åk 8

Öppna filen i ett nytt fönster