Analysera, reflektera och planera vidare

När ni arbetat med era aktioner i 8 – 10 veckor är det dags att sammanställa och analysera den data eller dokumentation som ni samlat under processens gång. Syftet är analysera och reflektera över utfallet av aktionerna, se samband och urskilja mönster, för att få ett underlag för att planera nästa steg.

Om ni upplever att ni har begränsat med underlag efter en aktionsforskningscykel, kan vi välja att göra en mer översiktlig analys och avvakta med en fördjupad analys till dess att två cykler genomförts. Förhoppningsvis har ni då ett mer omfattande datamaterial och rikare underlag för analysarbetet.

Att sammanställa och analysera data är ofta en tidskrävande process, men den har stort värde och är viktig att värna. För att få en djupare förståelse för det pedagogiska arbetet och barns lärandeprocesser kan det ses som avgörande att systematiskt samla in och analysera olika typer av dokumentation. Det kan inom ramen för ELSA-modellen handla om:

• Sammanställda observationsprotokoll utifrån filmsekvenser
• Anteckningar i loggböcker
• Transkriberingar av samtal mellan vuxna och barn[1]
• Språkkartläggningar

1. Sammanställning av data

Börja med att organisera det insamlade materialet:

• Sortera materialet efter typ (observationer, loggböcker, samtal etc) och datum för när det samlades in.
• Läs igenom och identifiera återkommande teman eller inslag som verkar särskilt betydelsefulla.
• Markera nyckelpassager i transkriberingar eller anteckningar kopplat till aktioner och frågeställningar, där viktiga interaktioner, lärande eller dilemman framträder.
• Delar av materialet kan även systematiseras i tabeller eller matriser för att skapa överblick.

2. Kodning och kategorisering

För att analysera materialet kan ni använda en enkel form av kvalitativ kodning:

• Läs igenom materialet och markera återkommande mönster, uttryck eller handlingar.
• Skapa kategorier eller teman utifrån dessa mönster, till exempel “barns respons”, “vuxnas respons”, ”paustid”, ”verbal respons”, ”ickeverbal respons“, ”användning av barns namn/motsatsord/rekvisita eller liknande”, “kommunikation mellan barn”.
• Använd gärna färgkodning eller symboler för att visualisera olika teman i materialet.
• Jämför likheter och olikheter, vad som förekommer och vad som lyser med sin frånvaro.

3. Tolkning och reflektion

När ni har identifierat teman, reflektera tillsammans kring:

• Hur kan vi förstå det mönster vi ser?
• Vad säger materialet om barnens respons på aktionerna?
• Hur agerar förskolepersonalen, och vilka konsekvenser får det för barnens språkande?Vilka kvalitetsaspekter från observationsprotokollet framträder tydligt – och vilka saknas?
• Vad framträder utifrån en jämförelse mellan utgångsläge och nuläge?
• Finns det motsägelser eller oväntade inslag som väcker nya frågor?

4. Användning för det kollegiala lärandet

Sammanställ era analyser i en form som kan delas i arbetslaget och med andra. Använd gärna ”mall för dokumentation av aktionsforskning”, se nedan, som ett stöd. Infoga citat och exempel från materialet för att styrka era slutsatser.  Gå igenom sammanställningen gemensamt i arbetslaget och resonera om vad som hänt utifrån aktionen och vilka nya kunskaper som skapats. Kan slutsatserna stärkas utifrån tidigare forskning inom området? Finns forskning som motsäger era slutsatser? Dela gärna era lärdomar med andra utanför er egen kontext, i syfte att skapa ett vidgat kollegialt lärande och en grund för beprövad erfarenhet.

5. Planera vidare

Fastställ nästa steg i form av en ny eller justerad forskningsfråga och aktion baserat på er analys och de slutsatser ni dragit, och inled en ny aktionsforskningsperiod.

[1] Se: Kom i gång med transkribering i Word