Introduktion till Eget lärande genom språkstödjande aktioner (ELSA)

Malmö stads förskoleförvaltning har sedan 2023 medverkat i IFOUS treåriga FoU-program ”Språkutvecklande förskola”. Det lokala utvecklingsarbetet har utgått från den så kallade ELSA-modellen och resultaten har varit påtagliga.

ELSA-modellen är ett strukturerat arbetssätt för att främja språkutveckling i förskolan på vetenskaplig grund. ELSA står för Eget Lärande genom Språkstödjande aktioner (på engelska Early Educational Language Support Activities). Modellen fokuserar på hur professionella insikter kan utvecklas i kollegial samverkan med stöd av forskningsbaserade verktyg.

Evidensbaserat observationsverktyg med fokus på språkstödjande inslag

Modellen har utvecklats av professor Karin Rönnerman och docent Ann Nordberg vid Göteborgs universitet i samarbete med förskolepersonal. Den grundar sig på ett evidensbaserat observationsverktyg, utvecklat i England, som belyser viktiga aspekter för barns språkutveckling. Verktyget har anpassats till en svensk förskolekontext och belyser fysiska, didaktiska och sociala dimensioner i förskolans språkutvecklande arbete. Det gäller exempelvis lokalernas utformning och vilka språkstödjande aktiviteter de bjuder in till, vilka lärtillfällen som erbjuds barnen och vilka typer av språkstöd som ges av pedagogerna, liksom hur pedagogerna generellt samtalar med barnen och uppmuntrar interaktion på olika sätt.

Inom ramen för Ifous FoU-program Språkutvecklande förskola har Ann Nordberg utvecklat verktyget till att även omfatta ett flerspråkighetsperspektiv.

Kartläggning av barns språkförmågor

I modellen ingår ett stödmaterial för regelbundna kartläggningar av barnens språkförmågor och deras utveckling över tid. Syftet är att anpassa stöd och utmaningar efter barnens behov och förutsättningar, samt att följa barnens språkliga utveckling. Ett stöddokument ingår även för samtal med vårdnadshavarna om deras barns språkande.

Aktionsforskning för kollegialt lärande

Modellen är baserad på aktionsforskning i syfte att stödja en systematik i utvecklingsarbetet. Första steget är att identifiera en pedagogisk situation där språkstödet kan förbättras. Genom att filma och observera dessa situationer med hjälp av observationsverktyget, skapas underlag för kollegiala samtal och professionell medvetenhet om språkstödets kvalitet och behov av utveckling. Personalen beslutar därefter vilka förändringar som behöver göras i en kommande aktion i syfte att skapa mer språkstimulerande situationer, som sedan åter observeras och reflekteras över kollegialt. Observationsverktyget ger stöd i att skapa väl avgränsade aktioner som gör det möjligt att följa upp resultatet.

Aktionsforskning kan beskrivas som en mer allmänt användbar metod för praktiknära systematiskt kvalitetsarbete, där man ställer frågor om vad som sker i den pedagogiska praktiken och prövar och omprövar det som sker i syfte att nå en förändring mot ett tydligt mål. Det innebär att man i återkommande cykler samlar information, analyserar och reflekterar tillsammans med kollegor, för att sedan pröva något nytt och med stöd av data följa upp utfallet.

Lästips

För en djupare förståelse av ELSA-modellen och dess utveckling, se:

• Rönnerman, K. & Nordberg, A. (2022): ”Språkstödjande medvetenhet genom aktionsforskning”. Lärarförlaget
• Nordberg, A. (2023): ”Språkutveckling på gång. Möten som får barns språk att växa”. Lärarförlaget

För vetenskapliga artiklar om ämnet:

Rönnerman, K. & Nordberg. A. (2024): Circle time in preschool as a practice for developing language support between teachers and children using the structured ELSA model, ”Educational Action Research”, https://doi.org/10.1080/09650792.2024.2421959

Nordberg, A. (2021) Support of language and communication in the ‘Tambour situation’ in Swedish preschools, ”Early Child Development and Care”, 191:5, 699-712. https://doi.org/10.1080/03004430.2019.1645134

Nordberg, A. & Jacobsson. K. (2019) Approaches and educational assessments of children´s speech. Language and communication development in Swedish preschools, ”Early Child Development and Care”, 191:14, 2188-2203. https://doi.org/10.1080/03004430.2019.1697693

Dockrell, E. J., Bakopoulou, I., Law, J., Spencer, S., & Lindsay, G. (2015) ”Capturing communication supporting classrooms: The development of a toll and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy”, 31, 271-286. https://doi.org/10.1177/0265659015572165

Basen för Ifous FoU-program ”Språkutvecklande förskola”, där utvecklingsarbetet utgått från ELSA-modellen, är följande kunskapsöversikt: Ifous fokuserar: Språkutvecklande förskola | ifous.se

Av generellt intresse för det språkutvecklande arbete är även den forskningssammanställning som Skolforskningsinstitutet tagit fram, se: Språkutveckling och social inkludering | Skolforskningsinstitutet

Steg för steg genom ELSA-modellen

1. Språkkartläggning:
   • Genomför en språkkartläggning för varje barn på avdelningen regelbundet under året, minst en gång per termin. Använd den sedan som en utgångspunkt när aktioner planeras och följs upp.
2. Identifiera en situation i behov av utveckling:
   • Välj en specifik situation där det finns behov av att stärka det språkutvecklande arbetet, exempelvis vid högläsning, samling, matsituationer, i lekgrupper, i hallen eller under promenader.
3. Filma situationen och granska en sekvens:
   • Filma den valda situationen och se till att både vuxna och barn syns och hörs tydligt.
   • Välj ut en sekvens från filmen som ska granskas närmare, max 3–5 minuter.
   • Alla i arbetslaget fyller i punkterna i observationsprotokollet.
4. Sammanställ, analysera och välj fokusområden:
   • Sammanställ allas protokoll till ett gemensamt och identifiera kvalitetsaspekter att fokusera på, baserat på de utvecklingsbehov som framkommer.
   • Arbetslaget väljer en kvalitetsaspekt (eller punkt) i observationsprotokollet som ska stå i fokus för utvecklingsarbetet.
5. Formulera forskningsfråga och planera aktioner:
   • Formulera en aktionsforskningsfråga utifrån den valda punkten i observationsprotokollet. Förslag på formuleringar:
     • Hur ska jag/vi … för att?
     • På vilket sätt utvecklas … om jag/vi prövar att?
     • Vad händer när … jag/vi prövar att?
   • Formulera en aktion utifrån forskningsfrågan. Tänk på att aktionerna ska vara nya sätt att agera där resultatet inte är förutsägbart.
6. Genomför aktioner:
   • Arbeta med aktionerna under 8–10 veckor och fortsätt hela tiden att samla data och reflektera i loggböcker och kollegiala samtal. Hur ser barnens respons ut?
   • Efter halva tiden, filma gärna situationen igen och ta stöd av observationsprotokollet för att se om ni följer vald forskningsfråga och aktion.
7. Sammanställ data, analysera, reflektera och planera vidare:
   • Efter 8–10 veckor, filma den valda situationen igen.
   • Alla i personalen fyller i var sitt observationsprotokoll i sin helhet.
   • Sammanställ protokollen till ett gemensamt för hela arbetslaget. Sammanställ även övriga underlag som kan bidra med information.
   • Arbetslaget går igenom sammanställningen och analyserar vad som hänt utifrån aktionen och vilka nya kunskaper som skapats. Dokumentera och reflektera gemensamt utifrån en jämförelse av utgångsläge och nuläge.
   • Fastställ nästa steg i form av en ny eller justerad forskningsfråga och aktion baserat på era lärdomar, och inled en ny aktionsforskningsperiod.