Från gissning till hypotes

1. Gissa med hjälp av alternativ 

När elever ställs inför nya utmaningar som de inte har kunskaper om sedan tidigare, exempelvis kring ett naturvetenskapligt fenomen. Då kan det vara svårt för dem att ens gissa vad som kommer att hända vid ett experiment, en laboration eller en undersökning.

Som lärare kan man stötta eleverna genom att ge dem alternativ att välja bland. Här illustreras strategin med hjälp av ett luftexperimentet.

Titta på filmen Luften i flaskan. Men pausa när hypotesbilden visas. Ge då eleverna följande förslag och låt var och en bestämma sig för ett alternativ:

• Flaskan kommer att väga mer. Luft är lätt, när man pumpar bort det lätta blir flaskan tyngre.
• Flaskan kommer att väga mindre. Luft väger lite grann, när man pumpar bort luften blir flaskan lättare.
• Flaskan väger samma hela tiden. Luft väger inget, därför väger flaskan samma när luften pumpas ur flaskan.

Innan ni tittar vidare på filmen, gör gärna experimentet själva. Alternativet i mitten är det korrekta. Luft är materia och har massa (vikt). När luften pumpas ur flaskan väger den därför mindre. 1 liter luft väger drygt 1 gram.

2. Förutsäg vad som kommer att hända 

Denna strategi exemplifieras med ett experiment där eleverna undersöker olika frukters flytförmåga. Material som behövs är stora skålar med vatten i samt olika frukter, till exempel en ananas, en banan, en vindruva och ett äpple.

Experimentet går ut på att undersöka om frukterna flyter eller sjunker. Innan undersökningen genomförs får eleverna förutsäga vad de tror kommer att hända. Som stöd kan de få varsin tabell (se nedan) som de enskilt eller i par fyller i utifrån vad de tror.

Eleverna sätter nu X i en av rutorna flyter/sjunker för varje frukt.

Här anger de alltså endast vad de tror kommer att hända och behöver inte ge någon förklaring till varför.

Låt sedan eleverna genomföra undersökningen. De kan då ha ytterligare ett exemplar av tabellen där de antecknar sina resultat.

3. Ställ en hypotes 

Som det förklarades i filmen är skillnaden mellan förutsägelse och hypotes att en hypotes även kräver en förklaring till varför man tror som man gör. Målet är att elever ska kunna göra detta individuellt, men vägen dit kan underlättas om elever får träna på att göra det tillsammans. Här ges ett exempel med den elevinteraktiva övningen Mötas på mitten och experimentet Dykarklockan.

Titta på filmen Dykarklockan. Pausa när hypotesbilden visas.

Genomför övningen Mötas på mitten genom att dela in eleverna i grupper om fyra . Ge varje grupp ett stort gemensamt pappersark som är delat i fyra individuella sektioner. I mitten av arket finns även en femte sektion, en ruta, som de senare ska använda för kollaborativt skrivande (se nedan). Ställ en fråga till klassen, i det här fallet exempelvis: Vad händer med pappret i glaset?

Eleverna funderar först enskilt och skriver ner sina tankar i den individuella rutan. När alla har skrivit klart redogör de i tur och ordning för sina svar.

Här förväntas en diskussion uppstå där eleverna är nyfikna på varandras svar och ställer förtydligande frågor till varandra. Efter gruppsamtalet skriver de i rutan i mitten. En elev skriver men alla i gruppen hjälps åt med innehåll och formuleringar. Texten i mitten blir i detta exempel gruppens hypotes.

Övningen avslutas med ett helklassamtal där alla grupper får redovisa sina hypoteser.

Låt sedan gärna eleverna genomföra experimentet. Titta därefter vidare på filmen där en förklaring ges.

4. Ställ en hypotes och planera en undersökning 

I denna strategi får eleverna träna på att ställa en hypotes och planera en undersökning utifrån en fastställd frågeställning. Det kan tillexempel handla om: Vad krävs för att ett frö ska börja gro?

Som stöttning kan eleverna genomföra planeringen utifrån följande tre steg:

1. Hypotes: formulera en hypotes
2. Material: planera vilket material som behövs
3. Genomförande: beskriv hur undersökningen ska genomföras

När eleverna har gjort en beskrivning utifrån stegen ovan kan man som lärare läsa och ge dem respons. Därefter får de följa sin beskrivning och genomföra undersökningen. Under arbetets gång antecknar de sina observationer och resultat.