Gå direkt till innehållet

Psykologisk trygghet diskuteras mycket på arbetsplatser och organisationer men för att implementera ett fenomen från grunden börjar det, som det mesta, i skolan.

En del av psykologisk trygghet handlar om vikten av att dra lärdomar från misslyckande och har blivit så viktigt att flertalet skolor i USA numera håller kurser för att lära studenterna att handskas med misslyckanden, utmaningar och motgångar bättre.

Det är viktigt att tidigt inse att misslyckanden inte ska mörkas. Misstag behöver diskuteras eftersom det senare, när eleverna når arbetslivet, måste finnas en öppenhet för misstag. Både för att utveckling ska kunna ske men också för att misstag som inte öppet diskuteras varken leder till lärande på individ- eller organisationsnivå.

I många yrken kan det rent av handla om liv och död. En felaktigt inställd apparat på ett sjukhus, en säkerhetsbrist på en fabrik eller i yrkestrafik kan ha stora konsekvenser och mycket går att undvika eller upprepa när det lyfts upp till ytan och synliggörs.

Vad är psykologisk trygghet? 

Det kan beskrivas som en miljö där du som lärare tillsammans med dina elever skapar en kultur där eleverna känner sig trygga nog att vara sig själva och uttrycka sina åsikter fritt. Det handlar om att eleverna känner sig bekväma att dela med sig kring tvivel och misstag utan att behöva oroa sig för att bli straffade eller nedvärderade. Eleverna ska känna att de kan ställa frågor när de är osäkra på något och att de litar på och respekterar sina klasskamrater.

Varför är psykologisk trygghet viktigare idag än förr?

 Idag är det mer avgörande än någonsin att eleverna känner sig trygga och bekväma när de samarbetar och lär sig tillsammans. Tidigare kanske eleverna ofta arbetade ensamma och löste uppgifter på egen hand, men nu behövs kunskap från olika områden och samarbete för att lyckas.

Kunskap och förmågan att vara kreativ är otroligt viktigt inom nästan alla yrken. För att eleverna ska lära sig och utvecklas behöver de kunna dela med sig av sin kunskap och våga prata om sina frågor, misstag och idéer som kanske inte är helt klara ännu. Om eleverna inte känner sig trygga och säkra kommer de kanske att vara tysta av rädsla för att säga något fel eller dumt. Samarbeten är också mycket vanligare idag, och för att elevernas styrkor och idéer ska komma fram behöver de kunna samarbeta på ett bra sätt.

För att lärandet ska bli så bra som möjligt behöver eleverna uppmuntras att samarbeta och ge varandra feedback. Det finns forskning som visar att när eleverna känner sig trygga så blir de mer kreativa, delar med sig av sin kunskap och gör förändringar på ett bättre sätt. Som lärare har du en viktig roll i att skapa en atmosfär av psykologisk trygghet i klassrummet.

Vinsterna med psykologisk trygghet:

  • När eleverna känner sig trygga och bekväma ökar lärandet i gruppen. De vågar delta, uttrycka sina åsikter och ställa frågor utan att vara rädda för att bli dömda eller förlöjligade.
  • Psykologisk trygghet stimulerar kreativiteten hos eleverna. De vågar tänka utanför boxen, testa nya idéer och vara innovativa i sitt lärande.
  • När eleverna känner sig trygga ökar också deras motivation. De blir mer engagerade och entusiastiska att ta sig an utmaningar och lära sig nya saker.
  • Psykologisk trygghet främjar också effektiv problemlösning. Eleverna vågar dela sina tankar och idéer, vilket leder till en öppen dialog och möjligheten att hitta bästa möjliga lösningar tillsammans.

 


Hur skapar man psykologisk trygghet?

Genom att prata öppet och tydligt om vad psykologisk trygghet betyder och varför det är viktigt i skolan, kan du hjälpa dina elever att förstå hur det påverkar deras välmående, lärande och utveckling. Tänk på att det handlar om att känna sig trygg och bekväm i gruppen, att våga dela med sig av sina tankar och känslor utan att vara rädd för att bli utskrattad eller illa behandlad.

Det är viktigt att eleverna känner sig som en del av gruppen och har en positiv inställning. Prata med dem om hur viktigt det är att alla känner sig inkluderade och att det är okej att göra misstag och lära sig av dem. Det handlar om att skapa en miljö där alla respekterar varandra och vågar vara sig själva.

Som lärare kan du bidra till psykologisk trygghet genom att vara lyhörd och visa att du bryr dig om elevernas åsikter och känslor. Uppmuntra dem att prata och dela med sig av sina tankar, och var en förebild genom att vara öppen, förstående och snäll mot alla i klassrummet. Tänk också på att det är ett steg för att  förebygga mobbning och utanförskap för att skapa en trygg och inkluderande miljö för alla elever.

 

Sju punkter för att diskutera psykologisk trygghet

När du vill diskutera psykologisk trygghet med dina elever och prata om arbetsklimatet i skolan, kan du använda följande sju påståenden som utgångspunkt. Tillsammans kan ni fundera på hur det ser ut i ert faktiska arbetsklimat och vilka viktiga element som behövs för att skapa ett bra arbetsklimat i framtiden.

Hur ofta har dina elever upplevt eller sett varje påstående under de senaste tre månaderna? Tänk på att svaren ska baseras på deras faktiska erfarenheter, inte hur de skulle vilja att det ska vara. Använd följande skala: aldrig, sällan, ibland, ganska ofta, ofta.

 

  1. Vet du vad som förväntas av dig när ni jobbar i klassen?
  2. Om du gör ett misstag eller fel, är det då någon som ger dig skulden för det?
  3. Ger ni varandra feedback regelbundet i klassen?
  4. Kan alla i klassen prata om problem och svåra frågor?
  5. Känner du dig trygg och vågar ta risker i den här klassen?
  6. Tycker du att det är enkelt och naturligt att be andra i gruppen om hjälp?
  7. Tycker medlemmarna i klassen om dina förslag använder de dina ideér?

Genom att diskutera och reflektera över dessa påståenden kan du få en bättre förståelse för hur eleverna känner och upplever sitt arbetsklimat. Det hjälper er att identifiera områden där ni kan förbättra psykologisk trygghet och skapa en ännu bättre miljö för lärande och samarbete.


 

Att diskutera misstag och misslyckanden för psykologisk trygghet

Ibland är det så att elever inte vågar fråga om de inte förstår något. De kan säga att de inte har pluggat om de gör något fel för att skydda sig själva. De kanske inte vågar prata om sina misstag för att de inte vill verka dumma eller inkompetenta. Det är också så att de kanske inte vågar komma med idéer för att de inte vill störa eller verka okunniga.

Men i en sån miljö blir det svårt att lära sig och utvecklas. Det blir också svårt för alla att känna sig trygga. Därför är det viktigt att prata om varför det är bra att prata om misstag. Misstag är en naturlig del av lärandet.

Skapa en miljö där elever vågar fråga, vågar prata om sina misstag och vågar komma med idéer. Genom att prata öppet om misstag och visa att det är okej att göra fel ibland kan vi hjälpa elever att känna sig trygga och uppmuntra deras lärande och utveckling.

Eftersom människor kan gå långt för att undvika sociala risker och har en tendens av att undvika direkta bestraffningar även om det finns en chans att det uppstår något värre längre fram i tiden.


Diskussionsövning

Ibland händer det att människor undviker att prata om sina misstag av rädsla för vad andra ska tycka. Det kan vara riktigt svårt att erkänna när man gjort fel. Men att prata om misstag kan vara jätteviktigt!

Här följer en sann historia som visar hur viktigt det kan vara att våga säga till när man inte håller med och att våga erkänna sina misstag. Läs och diskutera i klassen vilka tankar som uppstod.

”För länge sedan, år 1977, hände det en olycka på en flygplats på Kanarieöarna. Två stora flygplan kolliderade och det var en otäck olycka där många människor förlorade sina liv. Det som orsakade olyckan handlade om misstag och dålig kommunikation mellan piloterna.

En av piloterna, som var riktigt erfaren och hade mycket kunskap, var så ivrig att lyfta att han inte lyssnade på sina medpiloter eller på flygledarna. Det var en dimmig dag och det var svårt för piloterna att se varandra och startbanorna. Tidigare förseningar hade gjort piloterna stressade och de ville komma iväg snabbt. Men tyvärr ledde deras brådska och dåliga kommunikation till en fruktansvärd olycka.

Den ena piloten, som var väldigt erfaren och respekterad inom flygbolaget, var också ansvarig för utbildningen av de andra piloterna. Han var känd som en auktoritet och alla var rädda för att ifrågasätta honom. När han fick beskedet att invänta tillstånd från flygledartornet innan de fick lyfta, ignorerade han det och sa till sin medpilot att de skulle åka ändå. Hans medpilot, även han erfaren och kunnig, vågade inte säga ifrån för han ville inte verka respektlös mot kaptenen.

Samtidigt instruerade flygledarna besättningen på det andra planet att rapportera när de hade lämnat startbanan. Besättningen svarade att de skulle rapportera när de hade lämnat startbanan, men färdmekanikern hörde att det andra planet fortfarande var kvar på banan. Han kände oro och undrade om det verkligen hade lämnat banan än. Men när han frågade kaptenen om det, sa kaptenen bestämt att det andra planet redan hade lämnat startbanan, fastän det inte stämde. Färdmekanikern tänkte att kaptenen måste veta bäst och vågade inte säga något mer.

Det var nu för sent att förhindra kollisionen. Det ena planet rörde sig för fort för att kunna stanna när piloterna äntligen skymtade det andra planet genom dimman. Kollisionen var oundviklig och båda flygplanen fattade eld.”

Det är viktigt att vi vågar prata om misstag och fråga om vi är osäkra. Ibland kan det kännas obehagligt, men genom att kommunicera och dela våra tankar och tvivel kan vi undvika farliga situationer.


Att vara medveten om vikten av psykologisk trygghet!

Psykologisk trygghet  kan göra en jättestor skillnad för såväl elevernas privatliv och i klassrummet. Du som lärare har en viktig roll i att skapa en trygg miljö för dina elever. Tänk dig att elever vågar dela sina tankar och åsikter utan att vara rädda för att bli dömda eller utskrattade. Det är genom att känna sig trygg och våga vara öppen som eleverna kan lära sig och utvecklas på bästa sätt.

Det handlar inte bara om att undvika allvarliga situationer som kan uppstå när människor inte vågar säga ifrån, det handlar också om att skapa en positiv lärmiljö. När eleverna känner sig trygga och uppmuntrade kommer de att vara mer motiverade och engagerade i sitt lärande.

 Visa eleverna att deras åsikter är värdefulla och att det är okej att göra misstag. Uppmuntra dem att våga ta risker och vara delaktiga i diskussioner. Genom att göra det kan du hjälpa dina elever att växa och blomstra både i sitt lärande och som personer.

 

_________________________________________________________________

Källor

  • The fearless organization – Psykologisk trygghet på jobbet av Amy C. Edmondson i översättning från Linnéa Holmén (2019, Sanoma utbildning AB)
  • ”Is yours a learning organization?” Harvard Business Review (03/2008)

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.