Gå direkt till innehållet

I varje klass finns det elever som av olika anledningar har svårt att ta till sig information via skrift. Denna svårighet, oavsett orsak, drabbar en mycket stor del av elevens skolarbete. Alla pedagoger vill göra bra för elever och stödja dem i deras utveckling, men det är inte så lätt alltid att veta HUR.

Här får du förslag på hur du som pedagog kan göra eleverna självständiga i att använda de digitala verktyg som idag finns till hands. Det är sällan det räcker att bara ge eleven inlästa läromedel utan här krävs gemensamma krafttag och mycket arbete i början.

 

Skolagen, kapitel 1

”Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

Eftersom det är omöjligt att veta vilka elever som på sikt kommer att gynnas av att träna sin lyssningsförmåga, sitt arbetsminne och långtidsminne (vem gör inte det?) så föreslås lektionen för helklass.

 

Gör så här

 

Lektionsförslag steg 1:

Välj en för klassen lämplig och åldersadekvat bok. Introducera boken som du brukar, genom att titta på den, prata om författaren, skapa nyfikenhet genom att se på omslag och läsa ev. baksidestext. Förutspå vad den kommer att handla om osv.

Dela ut ett vitt A4 papper till alla elever och ge dem instruktionen att de nu ska rita likadant som du kommer att göra på din tavla/whiteboard/smartboard. Skapa lagom förväntan/avslappning genom att säga att det inte behöver vara exakt likadant, men att alla gör så gott de kan. Skriv ingenting.

Börja nu läsa boken högt i lagom tempo. Stanna så fort det kommer en person eller ”scen” och rita med några få streck det du läst. Syftet är att göra en så enkel berättelsebild att alla kan göra likadant. Anpassa dina streckgubbar efter elevernas ålder. När du läst några sidor, ett kapitel eller så långt du tänkt dig, har förmodligen dina elever suttit vända mot dig och varit sysselsatta med rätt sak under hela denna tid. 🙂 Be dem nu, utifrån sina tankekartor, återberätta för varandra vad de just hört (arbetsminne). Berätta gärna för dem att hjärnan har lättare för att minnas ju fler intryckskanaler som används. Detta är också viktigt då det gäller att motivera till handskrift, som många elever tror är onödigt. Om du har elever som har svårt att hålla reda på sina papper kan du med fördel samla in allas papper. Spara din egen berättelsebild – kanske digitalt – eftersom du kommer att behöva den många gånger framöver.

Vid nästa högläsningstillfälle delas elevernas berättelsebilder ut. Innan du börjar läsa igen ber du någon elev sammanfatta, utifrån sin bild vad ni läste förra gången (långtidsminne). Nu kan du, om det passar, göra explicita (tydliga) minilektioner om det finns något ord att förklara i kommande kapitel/sidor, eller någon grammatisk konstruktion som är värd att notera. Tag fram din egen tankekarta och fortsätt läsa med samma ritpauser som tidigare. Efter avslutad läsning ber du eleverna återberätta.

Efter några sidor/kapitel kan du uppmuntra elever att under läsningen lägga till egna streck, symboler, pilar eller mer avancerade figurer. Här kan en uttråkad särbegåvad elev få utlopp för sin kreativitet utan att störa, likaväl som en långsamtänkare kan syssla med att kopiera dina bilder.

När boken är färdigläst kommer samtliga elever nu att ha en bild över bokens innehåll och kunna återge innehållet mer eller mindre väl. En variation som är normal. Om du har elever som varit borta vid något tillfälle kan du fråga om det är någon elev som vill hjälpa till och bjuda på sin bild. Ta en kopia på bilden och låt eleven använda den som stöd.

Barn jämför sig gärna med varandra, på gott och på ont. Tänk igenom om det är lämpligt att sätta upp alla bilder efter avslutad läsning. Varför ska du sätta upp dem? Varför inte?

 

Lektionsförslag steg 2:

Upprepa innehållet i lektionsförslag steg 1 under en tid. Hur länge beror på elevernas ålder.
 

Lektionsförslag steg 3:

Upprepa innehållet i lektionsförslag 1, men använd denna gång en faktabok. Tekniken fungerar lika bra oavsett ämne och ger alla elever en möjlighet att tillgodogöra sig innehållet. För några elever kommer denna metod att bli användbar vid högre studier, medan andra väljer understrykningar, nyckelord och andra gängse metoder för lärande.

Vill du arbeta vidare med bildstöd i undervisningen finns det många appar och webbplatser som erbjuder bildstöd av varierande kvalitet. Här är länkar till två bra, kostnadsfria bildbanker: Bildstöd ARASAAC

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.