Resursmaterial:
En kort introduktion till kvinnohistoria

I hela kvinnlighetens historia

Förankring

I läroplanens första och andra kapitel finns flera passager som sätter fokus på vikten av att vi strävar efter en jämlik och likvärdig skola som motverkar traditionella könsmönster men också att vi har hett historiskt perspektiv och förstår vad som format den värld som omger oss I historieämnet finns i flera delar av det centrala innehållet betonat män och kvinnors skilda levnadsvillkor och upplevelser. I de centrala innehåll som berör  demokratisering och efterkrigstiden talas det om kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet men främst är kvinnohistoria och manligt och kvinnligt språkbruk kopplat till det central innehåll som handlar om hur historia används och hur historiska begrepp används. I svenskämnet finns språkbruk genom tiderna bland de centrala innehållen, likväl som ords och begrepps nyanser och värdeladdning, och i kunskapskraven nämns både kunskap om språket historia och även vikten av att kunna anpassa språk efter språkliga normer och strukturer.

Fördjupning

Den bifogade övningen är bara en liten del av en större övning rörande kvinnors roll i historien (och hur den rapporterats om i äldre källor och fortfarande rapporteras om i historieböcker idag) som i sin tur ingår i ett arbetsområde där eleverna får forska kring kända kvinnor och män ur historien. Ta del av hela arbetsområdet ”Det historiska mingelpartyt” på Malmö delar.

Genomförande

Inled momentet med nedanstående citat. Lägg upp det på skärm så att elever kan läsa det själv men läst det också högt:

”I hela kvinnslighetens herstoria har kvinna slagits om makten. Drottningar och riksdagskvinnor har haft dragkamp om vem som ska styra och nedanför dessa har adelskvinnor, köpkvinnor och andra, mindre rika och upphöjda kvinniskor tittat på och hoppats att resultatet åtminstone inte ska bli att kvinna får det sämre i alla fall.”

Fråga sedan eleverna om de tycke att stycket såg konstigt ut och lät konstigt? Ja, det tyckte de nog. Säg då att det nog hade det låtit mindre konstigt om det skrevs på manska i stället. Lägg sedan upp nästa citat och läs det högt:

”I hela mänsklighetens historia har man slagits om makten. Kungar och riksdagsmän har haft en dragkamp om vem som ska styra och nedanför dessa har adelsmän och köpmän och andra, mindre rika och upphöjda människor tittat på och hoppats att resultatet åtminstone inte ska bli att man får det sämre i alla fall.”

Rimligtvis håller alla med om att text nummer två kändes mycket mindre konstig och tillgjord. Ja, kanske till och med naturlig? Följ upp med en diskussion om varför det är på detta sätt. Be också eleverna fundera på fler exempel på manligt kodade ord som ska gälla för både män och kvinnor och som uppfattas som neutrala.

Lyft elevernas tankar, skriv ner de manligt kodade ord som gömmer sig i vårt språk och sammanfatta sedan med lite lärarinsikter kring språket och ta ut någon form av riktning för resten av lektionen:

Språket är ofta så manligt kodat att vi inte ens tänker på det. Det är först när vi vänder på det och kodar det kvinnligt som det sticker ut och känns ”fel” eller konstigt. Ett annat tydligt exempel på detta är sättet som ordet ”feminism” sticker i ögonen på många som tycker att ett ord som är feminint kodat inte kan gälla alla – som i att det är jämställdhet för alla (samtidigt som samma personer ofta använder ordet ”mänsklighet” eller ”man” som i en bemärkelse som gäller alla – män och kvinnor – utan att reflektera över det). Detta säger något om hur män satts så i centrum genom alla tider att till och med språket anpassar sig till detta.

Visa eleverna den första av de två bilderna