Diskussion om straffsatser – Hollywood-style!

Om arbetsområdet

FÖRANKRING

I samhällskunskapens centrala innehåll kring rättigheter och rättsskipning ingår kunskaper om rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Här ingår också hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Denna övning ger både grundläggande kunskaper och öppnar också upp för diskussionen kring hur lagstiftningen måste avspegla den rådande normuppfattningen.

FÖRBEREDELSER FÖR LÄRAREN

Ta fram övningen och läs igenom så att du är bekant med den. Tänk igenom de olika stegen i den påföljande diskussionen och se till att ha alla lämpliga resurser tillgängliga.  Repetera kunskaper om det svenska rättsväsendet och straffsatser vid behov. Förbered de grupper du vill dela in klassen i utifrån din kännedom om eleverna och hur de fungerar i dylika diskussioner.

GENOMFÖRANDE

Detta är en övning där syftet i huvudsak uppnås genom att kontrastera brottsglamouren och Hollywoodbilderna med den krassa verkligheten. Den bifogade filen (med det dramatiska namnet Dödlig stöt?!) beskriver brottet i förhållandevis fräna termer. Gänget beskrivs som farliga proffs och beskrivningen av själv stöten är fylld av explosioner och snabb flykt från platsen. Det är lite snabba cash eller Heat över allting.

Börja med att låta eleverna ta del av filen – antingen genom att de får den digitalt eller att den presenteras för klassen på skärm. Låt dem ta till sig materialet och svara på eventuella frågor som kan uppstå. När alla är redo använder du texten som bakgrund för att ställa ett antal frågor:

Fråga#1: Vad är ett rimligt straff för att göra denna sorts brott (förutsatt då att de åker fast)?

Låt eleverna diskutera kort i de grupper du förberett. Går runt och lyssna och svara på frågor i takt med att de dyker upp. Förklara till exempel hur det i Sverige fungerar om du begår flera olika brott vid ett och samma tillfälle (bildstöld, grovt väpnat rån, trafikbrott etc.). När du känner att eleverna i grupperna börjar bli klara – bryt arbetet och samla in åsikterna framme vid tavlan. Summera vad eleverna tycker och ställ följdfrågor vid behov. Om de ser brottet som mycket allvarligt – exakt vad är det som gör att de tycker att det är allvarligt? Är det summan? Är det vapnen och sprängmedlen som är farliga för allmänheten? Är det våldet som utövas mot vakterna och rädslan de känner?  Ser de inte brottet som allvarligt – vad är det som gör att det inte är allvarligt? Att ingen kommer till allvarlig fysisk skada? Osv. Avsluta med att exempelifiera vilken sorts straff dylika brott brukar ge i Sverige (exempelvis gav det så kallade ”Helikopterrånet” 8 års fängelse för de som dömdes strängast).

Fråga#2: Hur tycker eleverna att brottet i övningen borde bestraffas och varför?

Här har eleverna en chans att själva fundera kring vad som är ett lämpligt straff för brottet ovan. Låt dem diskutera gruppvis för att se om de kan komma överens i sina grupper. Som i frågan ovan – samla ihop klassen när diskussionen går på tomgång och summera var hela klassen tycker. Är skillnaderna i åsikter mycket stora så låt dem argumentera för hur de tänker. Överlag är ju tonåringar hyfsat blodtörstiga så oddsen är goda att de nog kommer med förslag på höjningar av straffen. Om det handlar om moderata höjningar så ta diskussionen under denna rubrik. Om eleverna föreslår drakoniska höjningar av straffsatsen (enligt amerikansk modell) – hoppa direkt ner till diskussionen i nästa fråga.

Fråga#3: Vad borde samhället göra för att denna sorts brott helt ska upphöra?

Låt grupperna diskutera enligt ovan etablerade modell. Bryt när det går på tomgång och samla upp i klassrummet. Under denna frågan finns det goda chanser att elevernas lösningar blir kraftigt höjda straffsatser. Frågan utesluter inte en hur andra lösningar som inte har med påföljder att göra (tekniska lösningar kring transport av pengar till exempel – på det sätt som faktiskt gjorts, politiska reformer som minskar utanförskap och förhoppningsvis i längden också minskar kriminalitet etc. etc.) men gissningsvis kommer de flesta förslag att röra på vilket sätt vi straffar och hur länge (enligt modellen att om en bara har en hammare ser snart alla problem ut som en spik). Om eleverna hypotetiskt anser att vi ska införa straff av amerikansk modell: 20 år, 40 år, 300 år, 6×300 år och så vidare så kan detta i sin tur leda till två intressanta och viktiga diskussioner:

1. Spelar straffsatser någon roll för vissa brottslingar? I det bifogade exemplet är Jorge kanske en person som gör en riskanalys innan han tar jobbet – vinst mot potentiellt straff – och för honom kanske det fungerar. Milan däremot drivs av ett drogberoende och människor med beroendesjukdomar kanske inte påverkas av påföljdsökningar på samma sätt. Gör jämförelsen med människor som dödar på grund av starka känslor (exempelvis: komma hem och hitta sin respektive otrogen i sängen med någon annan och förlora fattningen) – tänker dessa på en konsekvensanalys innan de handlar? Gör också jämförelsen med människor som begår brott på grund av psykisk sjukdom – kan en förvänta sig att strängare straff alls påverkar dem?
2. Vad händer när vi börjar ändra skalan för vissa brott i skalan? Låt oss säga att straffet för grovt väpnat rån är 40 år och att rånarna vet om detta. Kenta, som kanske är 30, har inga som helst tankar på att sitta i fängelse tills han är 70 – vad händer då till exempel om hans balaklava åker av av misstag när han tar hand om vakterna? Om grovt väpnat rån redan har ett så hårt straff att det ganska mycket känns som livstid – finns det då någon brottsrationell anledning för honom att inte bara döda båda vakterna. Inga vittnen minskar risken att åka fast och skulle de sedan ändå åka fast så är livstid eller i princip livstid lite skit samma, eller? Och om Kenta mördar vakterna – vad hindrar honom då från att bara öppna upp med sina automatvapen i alla riktningar om polisen skulle dyka upp. Om en redan har ett straff som är så långt att en redan är fuckted for life så finns det ju inget som håller tillbaka direkt.

Möjligheterna att mjölka intressanta diskussioner ur en dylik övning är legio och förhoppningsvis kan eleverna lämna en dylik diskussion med en ökad förståelse om varför straffskalor är svårhanterliga saker och att många faktorer ligger bakom varför vi har det som vi har det i Sverige.

ÖVNINGEN