Kollektivkamraten Britney har (troligtvis?) bestämt sig för att lämna kollektivet hon har bott i i många år och den (potentiellt?) stundande flytten tvingar kollektivet att handskas med en massa komplicerade frågor: Hur gör de med det faktum att Britney redan lovat betala hyran för resten av året, att hon samäger en massa av de gemensamma möblerna i huset eller att katten Irma gillar att gå obehindrat mellan Britneys lägenhet och grannlägenheten där Irwin och Siobhán bor? Mycket diskussioner krävs sannerligen men hinns alla dessa diskussioner verkligen med? Britneys flyttdatum närmar sig med svindlande hastighet.
Britney ska flytta är en resurs kring alla de komplicerade turer som krävs när nationer och unioner ska komma överens och övningen är en bra ingång till att på ett roligt och engagerande sätt prata om både brexit och i förlängningen hela EU. Att på detta sätt utgå ifrån dikten och röra sig mot verkligheten hjälper förhoppningsvis många elever som upplever politik som svårt och tråkigt. Kanske kan historien om Britney hjälpa dem att lättare sig sig an faktiska kunskaper kring brexit?
Britney ska flytta
Förankring
Resursen ”Britney ska flytta ” kopplas med lätthet till läroplanen i både engelska och samhällskunskap
Exempel från centralt innehåll i ämnet Samhällskunskap:
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
- Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Samhällsresurser och fördelning
- Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
- Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Beslutsfattande och politiska idéer
- Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
- Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
- Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
- Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Exempel från centralt innehåll i ämnet Engelska:
Kommunikationens innehåll
- Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer och etiska frågor.
- Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
- Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.
Lyssna och läsa – reception
- Talad engelska och texter från olika medier.
- Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
- Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
- Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
- Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
- Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
- Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
- Samtal och diskussioner samt argumentation.
- Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
- Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
- Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.
Förberedelser för läraren
Läs igenom resursen här och fundera på om det finns information som du själv har att tillägga. Sätt dig in i frågan lite extra om du inte känner att du har kunskapen som krävs. Titta på ett youtube-klipp som ger en allmän primer kring EU från The Daily Conversation. Se även gärna klippet från Khan academy om Brexit. Missa inte klipp från Twitter med en enkel förklaring kring Brexit med fokus på gränsfrågan i Irland.
Britney ska flytta är en ingång för att prata om EU och framförallt Brexit. Det är inte en förenklad förklaringsmodell för varken EU eller Brexit eftersom alla sådana liknelser riskerar att gå vilse, men genom att börja med kollektivet Europavillan kan eleverna åtminstone få en första glimt av vad som är bakom Brexit-rubrikerna: en komplicerad procedur där ingen har rätt eller fel.
Övningen kräver att du först kopierar de filer som bifogas och förbereder dig för att vidarebefordra dessa till eleverna – digitalt eller analogt – i olika steg. Dels finns det förberedande dokument som introducerar villan och den stundande förhandlingen, dels finns det roller för eleverna att ta på sig och dels finns det dokument som kan hjälpa eleverna på vägen i själv diskussionerna. Det är viktigt att du som lärare sätter dig in i dokumenten och sedan sätter samman grupper utifrån hur du tänker kring informationen.
GENOMFÖRANDE: Sätt scenen!
Övningen Britney ska flytta fungerar bäst om du bara kastar eleverna rätt in i den. Du bör alltså inte berätta för eleverna att det är en övning som egentligen handlar om brexit, utan snarare bara börja prata om Britney, Europavillan och den specifika situation som uppsått. Elever med lite samhällsintresse kommer själva att förstå liknelsen och föra det på tal – eller så kan du som lärare i slutet av övningen göra en grej av att be klassen fundera över övningens förlängda betydelse, om ingen fört det på tal. Börja därför med att introducera Europavillan i det första dokumentet: Britney flyttar – vad står på spel. När eleverna är införstådda med bakgrunden: ge dem roller att spela.
GENOMFÖRANDE: Borådet samlas
Dela in klassen i lämpligt stora grupper (exempelvis 5) och dela ut roller till varje medlem i gruppen. Varje grupp du skapar i klassrummet kan räknas som ett separat boråd med ett antal representanter för Europavillan och en Britney. Du behöver alltså kopiera upp och distribuera flera Britney-roller (en per grupp) än övriga roller. Rollerna är på ett skissartat sätt där för att representera olika delar av Euorpa och oliksa synsätt kring både EU och brexit specifikt. Inbyggt i rollerna finns därför olika syn på hur EU bör vara – och i förlängningen hur brexit bör hanteras. Alla roller är skrivna med en viss satir eller udd. Det är meningen att elever ska kunna känna igen en del nationella särdrag eller kunna skönja olika nationers syn på EU och dess historia. Baserat på vad du som lärare vill ha fram kan du välja olika roller och sammansättningar av roller för varje grupp. Det finns en stor samling roller att välja mellan så övningen kan absolut gå i olika riktningar beroende på vilka du väljer. Ett alternativ till att dela ut roller är att eleverna helt enkelt tillåts gå in med sina egna åsikter i frågan och inte ikläda sig någon specifik roll. De frågor som ska diskuteras är relativt tydliga och säkert har många elever redan åsikter. Att använda roller är snarare ett sätt att hjälpa elever som tycker denna sortens jag-måste-ha-åsikter-om-saker-övningar är läskiga.
När eleverna fått sina roller – ge dem tid att läsa igenom och ställa frågor om det är något de inte förstår.
GENOMFÖRANDE: Låt förhandlingarna börja!
När alla är redo sätt igång övningen genom att dela ut en dagordning för mötet. Denna dagordning ger ett ramverk för vad borådet borde försöka lösa – och ger därför något att hålla i i sina diskussioner. Det är inte viktigt att varje grupp hinner lösa varje problem. Gör tydligt för eleverna att du som lärare förstår att det är svåra frågor och att en fråga kan bordläggas utan beslut om grupperna verkligen inte kommer överens. Gör också klart att det inte är frågan om något omröstningsförfarande i vanlig mening. Om alla i borådet – inklusive Britney hade var sin röst kunde Britney ju bara bli nedröstad i varje fråga. Nej – det är snarare frågan om att hitta en överenskommelse som båda parter (borådet å ena sidan och Britney å andra sidan) ska känna sig nöjda med. De ska ju trots allt fortsätta vara grannar även i fortsättningen – även om en mur kommer att skilja dem åt. Säg också åt grupperna att göra små anteckningar kring vad de kommer överens om och att utse en i gruppen som talesperson som kan vidarebefordra resultatet av förhandlingarna i nästa moment.
Låt sedan grupperna förhandla så länge som du som lärare satt åt sidan för detta. Det är nog viktigt att inse att dessa förhandlingar kan ta tid – samtidigt måste sluttiden kunna vara lite flexibel om du som lärare märker att diskussionen går lite på tomgång. Äldre elever kommer givetvis att kunna föra längre och mer initierade diskussioner än yngre. Fingertoppskänsla och kännedom om klassen får vara styrande. Medan eleverna förhandlar kan du som lärare gå runt och lyssna och hjälpa till där det finns behov. Spara intressanta ingångar för diskussion som du hör så att de sedan kan lyfta dem i nästa moment. Avsluta diskussionerna när klassen och tiden är redo.
GENOMFÖRANDE: Sammanfattning av resultat
När alla förhandlingar är genomförda samlar du som lärare klassen och med hjälp av en whiteboard eller någon form av digitalt projicerad anslagstavla så kan du samla resultaten från klassens olika diskussioner. Har de alla kommit fram till samma överenskommelser? Hur motiverar de de överenskommelser de faktiskt nått? Låt eleverna beskriva och motivera hur de tänkt i sina diskussioner. En av de viktigaste aspekterna av diskussionerna är nivån av nöjdhet. Det vill säga: hur nöjda är borådet och Britney i de olika grupperna? Är alla nöjda med allt de kommit fram till eller har de tvingats till kompromisser som de inte egentligen gillar men som de ändå känner att de behövde göra för att få ihop en överenskommelse? Finns det någon grupp som helt misslyckats att komma överens? Vad var det i så fall som var omöjligt att komma överens om? Lyssna på eleverna och låt diskussioner mellan grupperna ta den tid de behöver. Avsluta med att potentiellt plocka fram någon av de detaljer du hört när du gått runt och lyssnat på grupperna. Finns det något som du vill sätta speciellt fokus på?
GENOMFÖRANDE: Hur står sig verkligheten gentemot dikten?
Vid det här laget har ni som klass utforskat alla de fiktiva elementet i liknelsen kring Britney som flyttar från kollektivet. Som ett avslutande element är det nu dags att titta på dels hur väl dikten liknar verkligheten och dels om några av de tankar och lösningar som presenterats under övningen skulle vara applicerbara i verklighetens situation.
Börja med att hjälpa eleverna med en ”översättning” från fiktion till verklighet. Ta eleverna till hjälp i första hand och be dem peka på vad de olika elementen i fiktionen betyder. Europvaillan är uppenbarligen Europa och Britney är Storbritannien – men vad där de andra elementen? Vem är katten Irma och vad betyder detta? Hur ska vi tolka kontrakt och gemensam trädgård etc.? Diskutera så många jämförelser ni känner behövs för att eleverna ska ha koll och gå så djupt in på skillnaderna mellan fiktion och verklighet som ni vill. Låt det ta tid. Många elever är inte superengagerade i EU-frågan och kan inte förutsättas ha en massa kunskaper. Svara och håll diskussionen levande så länge det finns frågor.
Titta därefter på de sammanfattningar som ni gjort på tavlan eller er elektroniska anslagstavla och låt eleverna för X minuter för att jämföra vad de kommit fram till i sina överenskommelser men hur det ser ut i verklighetens Europa. Vad skulle dessa överenskommelser betyda för EU och Storbritannien om de faktiskt genomfördes? Ta sedan hjälp av klassen för att undersöka deras slutsatser. Är deras lösningar rimliga eller orimliga? På vilket sätt skulle deras lösningar fungera eller inte fungera?
Genom att på detta sätt jämföra fiktion och verkligheten kan vi steg för steg hjälpa eleverna att se vad som faktiskt händer i Europa idag. I slutändan kan det med fiktionen som hjälp kanske bli en mer nyanserad och fördjupad bild än vad vi skulle fått om vi bara tittade på rubrikerna. Med hjälp av Britney kanske eleverna i ökad utsträckning kan identifiera med varför ett land som Storbritannien väljer att göra som de gör och en union som EU väljer att göra som de gör. Kanske – i den bästa av världar – uppstår förståelse för båda positioner
Filer
Ladda ner följande tre filer som är kopplade till uppgiften som eleverna ska göra.
Christoffer Krämer
Spara som favorit
Du måste logga in för att kunna spara som favorit.