Gå direkt till innehållet

Visste du att den svenska slavhandeln avskaffades officiellt den 9 oktober 1847? Hur ofta pratar vi i skolan om den delen av Sveriges mörka historia?

 

Koppling till Lgr11

Med denna resurs kommer du att kunna ge dina elever en inblick i den svenska slavhandeln och arbeta med följande förmågor från läroplanen:

  • Historia: att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
  • Samhällskunskap: att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.

Arbetet berör bland annat följande centrala innehåll:

Historia:

  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
  • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Samhällskunskap:

  • Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.
  • Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Upplägg

1.  Inledning – mentimeter och word cloud

Börja med att få en bild om dina elevers förkunskaper. Förbered en mentimeter på Mentimeters webbplats. Förbered två frågor:

  1. Vad tänker du på när du hör ordet slavhandeln?
  2. Vilka länder tänker du på när du hör ordet slavhandel?

Välj word cloud som svarsalternativ och ge eleverna ca 3 svarsmöjligheter. När dina elever svarar på andra frågan kan det finnas en blandning av länder som hade kolonier och länder som blev koloniserade. Då word cloud-alternativet gör de mest frekventa svaren störst får ni en bra bild av vad de flesta tänker på. Ta en skärmbild av elevernas svar. Reflektera med dina elever kring vilka länder som nämnts och varför de känner till just dessa länder. Uppmärksamma sedan om Sverige, Ghana och ön St. Barthélemy finns som svar i word clouden.

 

2. Tankekarta

Fråga eleverna om de vet någonting om den svenska slavhandeln och gör en tankekarta av deras svar i t.ex Coggle. Klistra in skärmbilden av deras Mentimetersvar i tankekartan. Genom att tillsammans fylla kartan i början och i slutet av lektionspasset kommer ni att kunna visualisera hur mycket deras kunskaper i ämnet ökat.

 

3. Film och reflektioner

Titta på UR:S program Nationen: Svenska slavhandel som berättar om Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. I programmet besöker en journalist ön Saint- Barthélemy i Karibien som var en svensk koloni mellan 1784 och 1878.

När ni sett filmen kan du:

  • Fråga elever vad de känner efter programmet. Ventilera känslor och åsikter i helgrupp så att de elever som har svårt att formulera sig kan få en chans att delta som aktiva lyssnare. Ställ en ny fråga i Mentimeter: Vad tänker du på när du hör svenska slavhandeln? Välj återigen word cloud som svarsalternativ och ge dem ca 3 svarsalternativ. Ta en skärmbild av deras svar och klistra den bredvid svaren på första Mentimeterfrågan (Vad tänker du på när du hör ordet slavhandeln?). Reflektera tillsammans kring huruvida dessa svar är väldigt lika eller om de skiljer sig mycket åt och vad det kan bero på.
  • Samarbeta genom att låta eleverna fylla på tankekartan i Coggel. På så sätt sammanfattar och visualiserar dem de nya kunskapen i ämnet.
  • Fråga eleverna om de hade hört eller läst om den svenska slavhandeln förr. Är det något man öppet och ofta pratar om i Sverige? Vad finns det för material tillgängligt om ämnet på nätet om man vill veta mer. Be dem sammanställa en lista av tillförlitliga källor i Coggeln. Reflektera kring utbudets mängd och omfång.
  • Prata om hur eleverna känner inför minnesdagen, bör detta uppmärksammas? Hur i så fall? Kan/vill de själva sprida kunskap om denna minnesdag till andra?  Ventilera hur kan de gå tillväga?

 

4. Påverka din samtid

Ge eleverna uppgiften att påverka deras samtid och själva bli kunskapsspridare. Be dem att prata med sina vårdnadshavare, släktingar och vänner om den svenska slavhandeln. Be dem hålla reda på hur många de intervjuat och hur många som känner till att:

  • Den svenska slavhandeln ägt rum
  • Om de vet var Sverige hade kolonier och
  • Om de vet när den svenska slavhandeln avskaffades officiellt.

Om personerna eleverna intervjuat inte har kunskaper om ämnet ska eleverna berätta om vad de lärt sig. Visualisera sedan klassens insats genom att räkna ut hur många människor klassen intervjuat och hur många som kände till ovanstående tre punkter. Gör de medvetna att 100% av dessa människor nu känner till denna del av Sveriges historia tack vare dem.

 

Lyssna på P1s reportage: En värdig grav åt Svarta Sara om hur man kan påverka sin samtid. Ni får följa Mazahr Makatemele som en gång var känd som den första svarta kvinnan i Kalmar. Hon hade tillfångatagits av slavjägare i Sydafrika och förts till Sverige 1862. Mazahr Makatemele dog 1903 och är begraven i Kalmar. På hennes gravsten finns ett ord som är ett väldigt nedsättande skällsord. Lyssna på hur Rafaela Stålbalk Kloses försöker ge Mazahr Makatemele ett värdigt gravsten.

 

Vill du veta mer? Ta kontakt med afrosvenskarnas Riksförbund som hjälper dig med rätt kontakter.

Författare: Mélanie Piedoie och Christoffer Krämer

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.