Organisera för ELSA – tips för ledare

När rektor beslutar att förskolan ska arbeta med ELSA-modellen behöver en tydlig tidsplan tas fram för implementering och genomförande av modellens olika delar. Det är också viktigt att fastställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning – det vill säga vem som gör vad.
 

Här ges en beskrivning av sådant som ledningen kan behöva ta ställning till innan arbetet utifrån ELSA-modellen inleds, med förslag på möjliga diskussionsfrågor och övningar.

1. Planering och organisation
   • Bestäm omfattningen av implementeringen: Ska alla starta samtidigt eller ska en enhet eller några arbetslag börja stegvis?
   • Diskussionsfråga: Vilka fördelar och nackdelar ser ni med att starta stegvis jämfört med att alla startar samtidigt?
   • Organisera introduktion, uppstart, genomförande och uppföljning.
   • Reflektionsövning: Skapa en tidslinje för implementeringen och diskutera hur ni kan säkerställa att alla steg följs.
2. Språkkartläggning och aktionsperioder
   • Besluta hur ofta avdelningarna ska genomföra språkkartläggningar.
   • Praktisk övning: Gör en provkartläggning och diskutera hur ofta ni tror att det är realistiskt att genomföra dessa.
   • Bestäm längden på aktionsperioderna, minst 8 veckor.
   • Diskussionsfråga: Hur kan ni säkerställa att aktionsperioderna är tillräckligt långa för att se resultat men inte för långa för att tappa momentum?
3. Dokumentation
   • Klargör hur arbetet ska dokumenteras och sparas digitalt, exempelvis i avdelningsmappar eller en gemensam mapp för hela förskolan.
   • Reflektionsövning: Diskutera vilka digitala verktyg ni kan använda för att underlätta dokumentationen och säkerställa att den både förvaras säkert och är lätt tillgänglig vid behov.
4. Koppling till annat utvecklingsarbete
   • Bestäm om aktionsforskningen ska vara fristående eller integreras i annat pågående eller planerat utvecklingsarbete, det tematiska arbetet eller liknande.
   • Diskussionsfråga: Vilka fördelar och nackdelar ser ni med att integrera aktionsforskningen i det tematiska arbetet?
5. Materialgenomgång
   • Se till att alla i ledningen har läst in sig på materialet och helst även övat och prövat innan introduktionen för personalen.
   • Praktisk övning: Genomför en rollspelsövning där ledningen svarar på vanliga frågor från personalen om ELSA-modell
6. Introduktion för personalen

• • Ta god tid på er att introducera modellen och dess verktyg för personalen.
  • Reflektionsövning: Planera en introduktionsdag och diskutera hur ni kan göra den så engagerande som möjligt.
  • Betona vikten av att ställa frågor när något är otydligt. Ledningen kan också ställa frågor för att visa att alla kan ha begränsningar i förståelsen inledningsvis och att ni lär tillsammans. Detta kan uppmuntra fler i personalen att våga ställa frågor.
  • Diskussionsfråga: Hur kan ni skapa en kultur där det är okej att ställa frågor och visa att man inte förstår allt från början?

Främjande ledarhandlingar

Inom ramen för Ifous FoU-program Språkutvecklande förskola har rektorer för fyra förskoleområden i Malmö medverkat. Under programmets gång har det tydligt framgått att rektorerna har en central roll som förutsättningsskapare för utvecklingsarbetet. Nedan ges en kort beskrivning av vilka ledarhandlingar, eller ledaraktiviteter, som de medverkande rektorerna sett som viktiga för att främja det språkutvecklande arbetet med stöd av ELSA-modellen.

Inledningsvis kan nämnas att rektorerna framhållit betydelsen av att de, tillsammans med sina förste förskollärare och biträdande rektorer, själva övat och prövat att arbeta aktionsforskningsbaserat i förhållande till sin egen praktik. Det har gett viktiga insikter om vad medarbetarnas aktionsforskning innebär och vilka krav på förutsättningar som det ställer.

Andra viktiga ledarhandlingar som rektorerna framhållit summeras kort nedan.

Tydlig prioritering: Rektorerna betonar vikten av att tydligt markera att det språkutvecklande arbetet utifrån ELSA-modellen är ett prioriterat utvecklingsområde, och att därmed förmå nedprioritera annat.

Samsyn i ledningsgruppen: En enad ledningsgrupp är avgörande för att skapa trygghet och riktning i arbetet, något som ställer krav på kontinuerliga dialoger.

Struktur och förutsättningar: Det krävs tydliga strukturer, bemanning och tid för planering, analys och reflektion. Inom ramen för FoU-programmet är det förste förskollärarna som skapat strukturer för utvecklingsarbetet och bistått förskollärarna i planering, analys och reflektion, medan biträdande rektorer haft en central roll för bemanningsplanering.

Ödmjukhet inför processen: Arbetet är både utvecklande och krävande – det måste få ta tid. Utrymme måste ges för att öva och pröva, och det i en anda av att vi lär tillsammans och gemensamt uppmärksammar stegvisa framsteg.

Delaktighet för all personal: Alla medarbetare behöver involveras på något sätt, till exempel genom att filma sig själva i samspel med barnen och reflektera över sitt språkstödjande arbete.

Stöd för yrkessvenska: En kultur där det är okej att fråga om begrepp har varit viktig att skapa för att främja lärande. Det krävs för att gynna det parallella arbetet med att skapa språkutvecklande arbetsplatser för medarbetarna.

Litteraturtips

Det kollegiala lärandet intar en central plats i ELSA-modellen. I denna artikel ges intressanta perspektiv på villkor för kunskapsbildning i kollegiala samtal:

Nehez, J., Thelin, K., Sülau, V., Kane, E., & Rönnerman, K. (2024) ”Kunskapsbildning för professionellt lärande genom kollegiala samtal. Utbildning & Lärande”, 18 (1). Kan hämtas här: https://publicera.kb.se/ul/article/view/17917

Vill du fördjupa dig kring kollegiala samtalspraktiker så kan du läsa mer här:
Sülau, V. (2023) ”Veta, Vilja, Kunna, Våga. Konsten att utveckla lärares kollegiala samtalspraktik”. Studentlitteratur

Av relevans för förskollärarnas uppdrag är även denna bok som handlar om att driva utvecklingsarbete och handleda sina kollegor, om att leda och ta ansvar utan att vara chef:

Rönnerman, K. (2018) ”Att leda från mitten – lärare som driver professionell utveckling”. Lärarförlaget

Vill du lära dig mer om aktionsforskning? Då kan denna lättlästa grundbok rekommenderas, fortfarande aktuell även om den gavs ut för ett antal år sedan:

Nylund M., Sandback C., Wilhelmsson B. & Rönnerman K. (2016) ”Aktionsforskning i förskolan – trots att schemat är fullt”, Lärarförlaget

En utförligare beskrivning ges i denna bok, något senare utgiven:

Rönnerman, K. (2022). ”Aktionsforskning Vad? Hur? Varför?” Studentlitteratur