Att arbeta med samarbete-tillit-kamp

Av: Oscar Salazar Aros

Introduktion

Vuxna talar ofta om ungas framtid, men vilken framtid är det som de vuxna egentligen ser? Får vuxna helt plötsligt förmågan att se in i framtiden när vuxna blir vuxna? Och när blir vi vuxna? 

Ett gott ledarskap ska kunna möjliggöra och ha modet att se den samtiden vi har. Att vi vet att framtiden är oskriven och den endast kan skrivas med trygghet, tillit och visdom om vi arbetar för den samtid vi har. Detta hade kunnat vara ett tankesätt som den antika romerska filosofen och läraren Musonius Rufus hade när han utmanade sin egen samtid. Det som utmärkte honom var hans ifrågasättande om vem som har rätt att få utbildning. Han menade att flickor/kvinnor borde få samma utbildning som pojkar/män. Vi kan se och känna Musonius Rufus anda och ledarskap i artikel 2 i Barnkonventionen: alla barns lika värde och rättigheter och att ingen får diskrimineras.

Likaså kan vi känna av modet som Porcia Cato bar under hennes samtid. Porica var en kvinnlig antik romersk filosofi som uttryckte att vi bör göra det som behövs göras. Vi bör aldrig tveka. Vi kan inte tappa modet. Porcia bevisade att självaste modet och filosofin inte har något kön. Hon levandegjorde artikel 3: om att vuxna ska göra det som är bäst för barn och artikel 6: om barns rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Gör övningen Samarbete – Tillit – Kamp

Syfte

• Främja fysisk aktivitet i olika former
• Vara aktiv tillsammans för en ökad psykosocial hälsa
• Stödja och inspirera varandra

Antal deltagare

Halvklass/helklass, jämt antal

Instruktioner

Den här övningen delas in i tre delar: samarbete, tillit och kamp.

Samarbete 

Eleverna ska koppla en korslagd handledskoppling. Detta för att den ena ska kunna göra benböj och den andra hålla emot. En person står axelbrett med fötterna, den andra tar ett kliv fram med högerfoten och båda två lutar sig bakåt.  Den som står axelbrett ska påbörja rörelsen benböj. Efter 30 sek byter eleverna roller. (Upprepa max 2 gånger per elev.)

Titta på rörelsen på Youtube. 

Tillit 

Eleverna ställer sig nära varandra. De ska koppla en korslagd handledskoppling och låta varandras tår nudda varandra. Båda eleverna lutar sig bakåt med raka armar. Börja rörelsen med att tillsammans dra varandras armar inåt så att det blir en tvist moment. (Låt eleverna utför övningen under max 1 min.)

Titta på rörelsen på Youtube.

Kamp 

Stå mitt emot varandra. Höger handen under partners vänstra arm, partner gör samma sak. Vänster handen tar tag om partners högra armbåge. Pillar som går mot varandra för att båda ska trycka fram.

Titta på rörelsen på Youtube.

Samarbetsövningar

För att vi ska kunna göra samarbetsövningar krävs det tydlighet och en känsla av gemenskap genom glädje. När vi gör samarbetsövningar i par och har en koppling till varandra ökar det vikten av samarbetet. 

Den här övningen går ut på att lära känna varandra och hjälpa varandra att utföra övningen. En person är “stadigheten” som ser till att partnern kan utföra rörelsen. Efter en stund byter man roller. Det viktigaste är att gruppen har roligt och att alla på sitt sätt tränar på att samarbeta.

Samarbete är ett deskriptivt arbete. Övningen bidrar till att påbörja en dialog kring hur rörelsen känns, man börjar kommunicera för att hjälpa varandra. Men faran med det deskriptiva arbetet är att det enbart blir ett informationsutbyte.

Tillit

När vi väl har haft samarbetet och arbetet upp en stadig grund gentemot varandra leder samarbetet till tillitsfasen. Tillitsfasen syftar till att stärka relationen och våga utmana varandra till utveckling och våga uttrycka varandras åsikter utan att känna sig nedvärderad. Vi har kvar samma koppling men denna gång behöver vi tillsammans luta oss bakåt och hitta den gemensamma balansen och från balansen utföra rörelsen. Här lär vi oss att kunna balansera i livets ständiga rörelse och att vi är en del av rörelsen.

Detta är det som kan kallas för värdeöverföringsarbetet. Det betyder att vi börjar se de värderingar, regler, principer, med mera som finns runt omkring oss. Ibland kanske det inte finns en förståelse eller inkludering i att skapa eller ifrågasätta dessa värden som bara finns. Faran med värdeöverföringsarbetet är att det inte alltid finns möjlighet för utveckling för det som finns i miljön omkring oss. 

Kamp

Samarbete och tillit är väldigt fina och bra förutsättningar att ha för att må bra och utvecklas. Men dessa förutsättningar behövs som mest när vi möter kampen i livet. När kampen är hindret i vårt välmående fysiskt, psykiskt och socialt. Därför har vi en kampövning som ska representera motståndet i livet. När vi fysiskt har en person som knuffar oss framåt ser vi till av ren natur att kreativt finna nya vägar framåt eftersom det handlar om ”överleva”.

Samarbete – Tillit – Kamp

Vi vet att det är en viktig roll att kunna samarbeta. Vi talar väldigt mycket om att kunna samarbeta tillsammans och vi förväntar oss ett samarbete. Men hur gör vi det i praktiken? Hur kan vi känna av att vi samarbetar och vad leder det till? Och den viktigaste frågan är: när behöver vi kunna ha samarbete?

Två ögon, två öron och en mun (art.3 vuxna ska göra det som är bäst för mig)

Låt oss börja med ett citat från den antika filosofen Zenon som uttryckte följande: ”två ögon, två öron och en mun”. Ett tydligt uttryck för de vuxna som behöver påminnas om att vi ska observera mera, lyssna in mer och använda färre ord när vi möter barn och unga. För många ord kan skapa förvirring som kan leda till oklarhet. Genom att kunna observera mera, lyssna in mer och använda oss av färre ord, ger det mer utrymme att vara mer handlingsbara och främjar ett gott ledarskap för den vuxna att vara en förebild för barn och unga. De vuxna i rummet tar ansvar och är förebilder som handlar och agerar efter värderingar med god karaktär eftersom barn gör som vuxna gör. 

Ha alltid i tankarna att vi har ett barns ögon bakom oss. Vart vi än går och i allt vi gör har vi barns ögon som iakttar oss när vi blir frustrerade, besvikna, glada, motiverade, starka, modiga, nyfikna och så vidare. Därför påminn dig själv vid utmanade vägskäl – vad blir bäst att göra för barnet som iakttar dig? 

Hälsa (art.6 jag har rätt att utvecklas som den personen jag är)

Barn och unga mellan 6-17 år bör vara fysisk aktiva alla dagar i veckan, cirka 60 min varje dag. Genom att vara aktiva tillsammans skapar man möjligheterna och förutsättningarna för att barn och unga ska vara aktiva i vardagen. Aktiviteten ger stabilitet, inspiration och stöttning av och till varandra. 

Aktiviteter (art.12 vad jag tycker spelar roll)

Fysiska och kulturella aktiviteter som har i fokus att kultivera samhörighet ökar motivationen av tre grundläggande psykologiska behov och när dessa tillfredsställs ökar mottagandet av aktivitetens värderingar: 

• Kompetens – känslan att lyckas och utvecklas. 
• Tillhörighet – känna sig betydelsefull och att andra är betydelsefulla för oss.
• Autonomi – känna valfrihet och valmöjlighet. Valen utgår från oss och har kontroll över vår tillvaro och situation.

Detta skapar även en hållbar motivation som ser till att vi tar till oss värdet bakom ett beteende och gör det till vårt eget, att ha med känsla av självbestämmande och självkontroll, och när vi arbetar utifrån värderingar vi tror på så engagerar vi oss mera. Det är svårt att bara bli motiverad av ytliga faktorer; man behöver istället fördjupa sig genom att reflektera och resonera kring ett tema eller ämne.

Princip 1

Aktiviteten ska ge dig viljan att fortsätta med det nästa dag.

Att var aktiv tillsammans (art 31: barns rätt till lek, vila och fritid)

Barnkonventionen skriver i artikel 31 att alla barn har rätt till lek, vila och fritid. Men vad innebär det? Och hur får vi det i praktiken? Genom att koppla ihop artikel 3 och 12 kan vi se till att börja levandegöra artikel 31. Men det är viktigt att som vuxna i rummet kunna vara aktiv tillsammans med alla andra och att man är tydlig utåt att man handlar enligt en karaktär som stadigt arbetar med artikel 31.